tag:blogger.com,1999:blog-69484500684774295352024-03-14T15:31:10.392+01:004:30-fart genom tillvaronStaffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.comBlogger1091125tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-32355220352142973062024-02-23T15:22:00.008+01:002024-02-26T13:49:22.526+01:00Låt mig skriva om annat än löpning fast ändå inte<p>Den här bloggen är inne på sitt femtonde år nu och det i sig är otroligt. Jag har en numera liten men trogen läsarskara som hängt med länge och jag tänker därför att det kan vara läge att skriva lite om mig nu och hur mitt förhållande till löpning är nu jämfört med hur det var när jag startade bloggen för även om mycket är detsamma så är också mycket annorlunda. <br /><br />Om vi börjar med det som är detsamma så bor jag fortfarande i samma hus i Nykvarn som jag gjorde när bloggen startade och jag är fortfarande gift med Linda. Vi har varit ett par nu i över trettio år och gifta i 20 år nästa år och känner varandra utan och innan. Linda som också sedan ganska många år tycker om att träna, även om gruppträning är en större favorit för henne än vad löpning är. Vi har varit noga med under många år nu att ge varandra tiden att träna i den omfattning vi tycker om och lever vad jag skulle kalla jämställt där vi har våra fasta roller men båda tar ett ungefär lika stort ansvar för olika sysslor hemma. Matlagning är t ex mitt ansvar här hemma, och det mesta av städningen medans Linda tar huvudansvaret för tvätten. Nog om det. Vi har i perioder tittat på annat boende men även om det varit nära några gånger att vi köpt något annat har vi av olika anledningar inte gjort slag i saken och idag med bara två av fyra barn hemma så är huset rymligare än förut när vi var mer trångbodda. För där är något som är annorlunda idag, detta med våra fyra barn och då att de inte är barn längre. När jag startade bloggen var jag småbarnsförälder och hade tre barn och när bloggen och bloggande var en stor företeelse i början av 2010-talet var yngsta dottern bara ett par år, yngsta sonen inte tio år fyllda och de två äldsta i yngre tonåren. I år fyller våra två äldsta barn 25 respektive 23 år. Vår äldsta dotter, Agnes, bor i Nederländerna sedan två år tillbaka och från att ha flyttat dit för att jobba med hästar så har hon idag ett vanligt jobb och ridningen vid sidan av. Hon har en holländsk pojkvän som fortfarande studerar på universitet och kanske provar de att flytta hem till Sverige när han är klar med studierna. Henrik pluggar sista året på civilekonomprogrammet i Linköping och är på riktigt på väg ut i vuxenlivet och det ska bli spännande att se var han hamnar men förhoppningsvis flyttar han hemåt och söker jobb i Stockholmstrakten. Eskil, vår yngsta son, fyller 18 år i vår och går andra året på gymnasiet i Strängnäs och minstingen Nora fyller 14 i höst och går i sjuan. I korthet så är det ett annorlunda vardagsliv, såklart, jämfört med småbarnsåren.<br /><br />Det är mycket skärmtid och stängda dörrar med två tonåringar hemma och ibland är man inte ens säker på att barnen är hemma. Den omvårdande aspekten med småbarn är länge sedan borta men större barn och unga vuxna kräver tid och närvaro och har också sina utmaningar men mest är det roligt att umgås även om det nu oftare blir när de vill. Henrik träffar vi ganska ofta då Linköping bara är 1,5-2 timmar bort med tåg men Agnes träffar vi just nu bara några gånger per år, och det är mysigt att börja få en annan relation till sina nu vuxna barn.</p><p>När det gäller träningen så kan jag ibland fascineras när jag tittar tillbaka, jag tränar ungefär lika mycket nu som jag gjorde när barnen var mindre men jag var bättre då och har också blivit mer bekväm med åren, eller om det är så att det finns mera tid idag för att träna när jag vill. Jag minns t ex många gånger förr när jag steg upp väldigt tidigt en helgmorgon för att springa ett långt långpass inför ett maratonlopp och börja springa kl. 06 på morgonen och komma hem 08:30-09:00 för att äta frukost med resten av familjen för att därefter direkt vara redo för en heldag med aktiviteter. Idag är det annorlunda, minst sagt. Jag kan springa långpass i princip när jag vill, på helgerna sover ofta barnen längre och jag vill också gärna sova en stund längre, jag kan äta frukost i lugn och ro och sedan springa. Det händer att äldsta sonen inte kommer ner förrän till lunch på helgerna.</p><p>Jag egentligen inte om jag tränade hårdare för tio år sedan än jag gör idag, ibland har jag känslan av att det är tvärtom, att jag var bättre och inte behövde slita så på passen, som jag ibland upplever att jag får göra idag. Eller så är jag lite bekvämare idag och tar inte ute mig lika mycket utan springer lite mer kontrollerat, den där känslan varierar från pass till pass. Jag vet bara att det idag handlar mer om att behålla form och nivå snarare än att utvecklas. Ibland när jag lyssnar på olika löparpoddar så känns löpträning så väldigt matematiskt linjärt, <i>"jag är idag i den här formen, får jag bara träna på i x antal veckor så kan jag följa upp träningen och vet att jag då kommer vara mycket bättre". </i>Ungefär så. Så fungerar det inte för mig längre, om det nu någonsin gjort det. Jag ser i princip inga framsteg alls mätt som lägre puls på samma pass, eller högre farter till samma ansträngning/puls, utan det verkar som sagt snarare handla om att bibehålla och inte tappa, än att utveckla.</p><p>Min bästa vän och mångåriga löparkompis tog tyvärr sitt liv i mars 2018 vilket jag skrivit om tidigare, och det har påverkat mig djupt och påverkar mig till viss del än idag vad gäller mående och tidvis låg energi. Vi var väldigt nära vänner och också jämna som löpare och det saknar jag idag. Någon som det är så enkelt att stämma träff med för att träna och som är på samma nivå. Visst, jag är med i en förening och kan hitta klubbkompisar att träna med men det är inte lika enkelt och blir inte riktigt av. Jag har ett par andra löparkompisar som inte riktigt är på min nivå och ibland springer vi ihop och jag uppskattar deras sällskap men det blir inte lika ofta och är inte riktigt samma sak som med min kompis David. Löpningen, och livet, är mera ensamt idag. Så är det. </p><p>2021 tog vi beslutet att välkomna hund in i familjen och det har jag också skrivit och funderat mycket kring. Hur den extra aktiviteten eventuellt påverkat mig och min löpning. Jag upplevde initialt att jag blev ganska påverkad av alla extra promenader och tid på fötterna, eller så var det kopplat till att jag sprang lite mer 2021 och 2022 jämfört med tidigare. Idag upplever jag inte det längre trots att steg-och rörelsemängden är densamma. Då jag fortsätter arbeta mycket hemifrån i mitt konsultliv i läkemedelsbranschen där jag hjälper små läkemedelsföretag sätta upp system för risk-nytta värdering och säkerhetsuppföljning av läkemedel, så umgås jag mycket med hunden och morgon-och lunchpromenad i skogen dagligen är i princip standard. Eftermiddags-och kvällspromenaden låter jag gärna någon annan ta, även om jag och min fru ganska ofta promenerar tillsammans på kvällarna, något vi aldrig tagit oss tid till innan vi skaffade hund. Hunden har förutom rörelse tillfört väldigt mycket vardagsglädje och hund och hundträning har blivit ett nytt intresse jag tycker om att förkovra mig inom och vi går en del kurser, till vår blir det en längre kurs i personspår t ex, något hunden tycker väldigt mycket om. </p><p>Motivationen att träna och springa är hög än idag men den här ändrat karaktär något. Kanske. Jag är inte lika motiverad att springa långt idag som förr, till stor del har det nog att göra med bristen på sällskap. Jag kan också ibland vara omotiverad att ge mig ut och springa vanliga lugna distanspass, om vädret eller formen är dåligt och jag kan vara ganska trött på mina vanliga rundor jag springer ofta. Nykvarn är inte så stort och erbjuder heller inte så stor variation vad gäller längre löprundor. Att jag i år har sprungit ett varv runt jorden på gatorna här är en tanke som svindlar. Däremot har jag sällan problem att motivera mig till att springa olika typer av fartpass, som inte alltid behöver vara så hårda. Det här med maratonlöpning känner jag att jag lite kanske är på väg att släppa som målbild, i alla fall att fortsätta samla på "sub3-maror". Jag känner just nu att det inte riktigt är realistiskt utifrån den form jag varit i de senaste åren och att springa långpass jag inte riktigt är motiverad för, för att springa maraton på 3:10-3:20, nej, det lockar inte. Samtidigt ska jag genomföra mitt tionde maraton i Stockholm i vår och går det hyggligt bra så lockar det att ge mig själv en belöning i form av ett maraton utomlands efter det, men som det känns just nu blir eventuella framtida maraton mera av upplevelser snarare än något att prestera på. Eller så är det så att motivationen fluktuerar mer än den gjorde innan, jag kan fortfarande sticka ut och springa ett bra långpass i ganska kraftigt regn vilket jag gjorde för en vecka sedan, för att veckan efter vara riktigt omotiverad om vädret t ex är dåligt. </p><p>Prestationsaspekten finns däremot där fortfarande och än är jag långt ifrån att bara motionsjogga för hälsan. Det som lockar mig nu är t ex att se hur länge jag klarar av att springa milen under 40 minuter, förhoppningsvis ett bra tag till men det blir inte lättare. I höstas sprang jag ju mitt snabbaste millopp på tre år när jag sprang på 39:02, efter att innan ha sprungit tre raka millopp i trakterna av 39:20 och under pandemin inte ens klarat av att springa under 40 minuter. Hälsoaspekten har däremot tagit lite större plats, det går inte att komma ifrån när jag passerat 50, jag ser många jämnåriga som i kropp och sinne ser ut och verkar så mycket äldre än de är. Stela, och orörliga, ibland med övervikt, dålig kondition och att jag fortfarande är så pass vältränad när det gäller kondition motiverar mig att fortsätta. Att jag kan springa jämnt med ungdomarna i min klubb som har föräldrar som är i min ålder är roligt, jag måste erkänna det för mig själv. Kalla det fåfänga eller något annat men det ger mig energi och motivation och det räcker ganska långt. <br /><br />Jag får se hur motivationen kommer vara framåt för att tävla, ser inga stora skillnader från hur jag tävlat tidigare i det korta perspektivet 1-2 år framåt utan kommer förhoppningsvis springa några lopp per år även kommande åren. Många börjar med längre distanser och ultra när de blir äldre vilket inte lockar mig, givet min lite lägre motivation för att springa just långt. Lopp i fjällmiljö har verkligen blivit populärt senaste åren, även om jag är säker på att det är fantastiska upplevelser är det inget som riktigt lockar heller, är lite för bekväm för att orka resa dit för att springa dem och har heller ingen att dela upplevelsen med. I valet mellan ultra och en "veteransatsning" på medeldistans ligger det senaste närmast då jag alltid tyckt om att springa fort (allt är som bekant relativt) men även där tror jag att jag är lite för bekväm för att på riktigt satsa på det. För två helger sedan var det inomhus-DM för veteraner i Västerås i mitt distrikt men få anmälda gjorde att jag igen, var lite för lat för att åka dit och prova vingarna eller snarare fotsulorna. </p><p>Ni ser, bekväm är ett ledord som återkommer relativt ofta, ett ord som inte är så positivt när det gäller löpning, i alla fall inte prestationsinriktad löpning men jag är också ganska bekväm i det obekväma när löparskorna väl är på och långt ifrån så bekväm att inte träna alls, som tur är. <br /><br />Jag skulle kunna fortsätta skriva en hel roman om livet och löpningen förr och nu men det får i så fall bli vid en annan tidpunkt, på en annan plats. <br /><br />Jag återkommer snart igen, när nästa infall till inlägg infinner sig. Tack för att ni läst och trevlig helg! </p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-36233526745622017182024-01-24T11:02:00.006+01:002024-01-30T13:26:27.277+01:00Inte som tänkt men ganska bra ändå<p>Det är en ovanligt ordentlig vinter i nästan hela landet och den har påverkat min löpning ovanligt mycket i år, eller kanske snarare min motivation och då speciellt att springa längre pass utomhus. </p><p>Med en vecka kvar av januari kommer jag få ihop en normal träningsmängd på mellan 200-250 km löpning. Absolut inte dåligt och inte heller jättebra. Långpassen har däremot nästan helt lyst med sin frånvaro hittills vilket som bekant har en stor påverkan på insamlade kilometer. I dagboken finns ett pass på drygt 17 km som tog 100 minuter i snöfall och nysnö med is under så tempot var riktigt lugnt (5:45 min/km) hela vägen och ett pass på löpband, 18 km med 3 x 4 km progressivt 4:20-4:10/km som tog 85 minuter, de är de enda längre passen jag genomfört i januari. Kommande helg har jag planerat för åtminstone 20 km utomhus men efter ett par dagars töande snöar det kraftigt igen och till helgen väntas antingen regn eller mera snö så det känns osäkert.</p><p>Jag har kortat av flera distanspass utomhus när det varit moddigt och dåligt plogat då löpkänslan varit riktigt dålig och jag känt att jag blivit ordentligt sliten i benen av att slira omkring utan fäste och det är bara att inse att min motivation för att springa långt utomhus i de här förhållandena inte är tillräckligt hög och jag tror heller inte det gagnar min löpträning att göra det. Jag ska springa maraton i juni men känner ingen stress över uteblivna långpass så här tidigt på året (och sparsamt med långpass hela förra året också) utan har en plan för dem lite senare när förhållandena ute är bättre för löpning utan känner mig fortsatt försiktigt optimistisk och fortsätter därför fokusera på fart, tröskel och lätta, kortare pass utomhus och bidar min tid. </p><p>Istället har jag fokuserat på tröskel och kvalité på löpband och jag tror inte det är helt fel att köra lite fart i början på året för att förbereda mig för lite längre kvalitetspass utomhus längre fram och och att bygga uthållighet genom att "bara" springa längre ute är inte svårt. Pass jag kört hittills i år är t ex: </p><p></p><ul style="text-align: left;"><li>3x6 min progressivt 3:54-3:50 + 8x1 min 3:32/km</li><li>20x200/200 "in-out" i inomhushall med klubben, d v s 8 km sammanhängande tröskel med varannan tvåhundring lite snabbare, 3:45-3:55/km på de snabbare och 4:10-4:20/km på de långsammare</li><li>6x1000m progressivt 3:55-3:45/km</li><li>8x1000m progressivt 4:00-3:39 min/km</li><li>3x4 km progressivt 4:20-4:10 min/km med en km joggvila</li><li>2x2km, 1x1km, 2x500m progressivt 4:10-3:30/km<br /></li><li>4x1500m progressivt 4:00-3:45 min/km</li><li>5x1500m progressivt 4:03-3:51 min/km</li></ul><div>Jag skrev för ett par inlägg sedan att jag haft stora svårigheter att få upp pulsen länge men nu plötsligt har jag samlat ganska många minuter i puls mellan 170-180 slag per minut där min tröskel ligger någonstans och flera gånger varit över även 185 slag vilket är den anaeroba tröskel som mättes upp på mitt Aktivitus-test december 2021. För mig har det alltid varit viktig att träning ska vara roligt, inte på alla pass men överlag och min träning blir rolig genom att jag får variera passen och farterna, något som just nu är svårt utomhus. Ergo, tack och lov för löpband denna vinter, och möjligheten att springa i shorts och linne.</div><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxeUflRyIMwoYWMxF-L8tYM46fYVIgbWggsZ7fUsKJMHtnVXRL6vJxnHdtcq8j4vwcROoNIZkVjNALEkB2GFDK6reTXIxEWwvwgAAhyphenhyphenunL3oMNodHTX1rxlOfMRLTinzGCH2sHAOIfB5ee_omWJrDTNZ8-BA5cjT-SWxl7pImQqU4Qsq8jFz4y6kOOG7QS/s3088/Jan%2024.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="3088" data-original-width="2316" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxeUflRyIMwoYWMxF-L8tYM46fYVIgbWggsZ7fUsKJMHtnVXRL6vJxnHdtcq8j4vwcROoNIZkVjNALEkB2GFDK6reTXIxEWwvwgAAhyphenhyphenunL3oMNodHTX1rxlOfMRLTinzGCH2sHAOIfB5ee_omWJrDTNZ8-BA5cjT-SWxl7pImQqU4Qsq8jFz4y6kOOG7QS/w480-h640/Jan%2024.jpg" width="480" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span>Pannlampa och reflexbana är en rolig form av löpträning som ger både puls <br />och en känsla av äventyr på hemmaplan!</span></td></tr></tbody></table>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-33760835302032811292024-01-02T11:53:00.006+01:002024-01-26T09:41:28.833+01:00Årssummering 2023 och blick framåt mot 2024<p>Min vana trogen skriver jag en säsongssummering, det är en bra reflektion för mig själv och för att dokumentera löpningen och livet i stort. </p><p>Den korta sammanfattningen är att jag sprungit lite mindre men ändå inte blivit sämre. Det har också varit ett ganska roligt löparår, roligare än pandemiåren 2020-2021 när jag sprang mer. Resultatmässigt har jag presterat ungefär som 2022 men klart bättre än redan nämnda 2020-2021 och det finns vissa tecken också på förbättring av formen.</p><p>I korthet var början av 2023 utanför löpningen tuff men andra halvan väldigt bra. I februari tog vi bort vår älskade hund p g a plötslig och oacceptabel aggressivitet. Ett lika enkelt som oerhört tufft beslut. Han var inte ens två år gammal men hade en instabil mentalitet med sig från början med rädslor, resursförsvar och var väldigt svårformad, vilket flera hundtränare också påpekade, samtidigt som han också var en fantastisk familjehund. Men, att leva familjeliv med en hund som inte går att lita på, där det fanns en stor risk att han igen skulle skada andra, där han inte mådde bra och vi skulle kraftigt få begränsa både vårt eget och hans liv i tio år, nej, det var aldrig ett alternativ! En längre beskrivning av vad som hände lämnar jag därhän men det tog mig oerhört hårt och jag blir fortfarande ledsen när jag tänker tillbaka på det. Jag blev närmast chockad över hur hårt jag knutit an då jag tillbringat så mycket tid med honom från hemmakontoret. Gamla saker kom också upp och jag blev diagnosticerad med depression under våren av psykolog och behövde samtalsstöd under en period och kan fortfarande känna av låg energi och initiativlöshet ibland. Det är hårt arbete som gäller för att hantera det! Utöver det så har jag föräldrar som blivit påtagligt äldre där det finns utmaningar i form av demensdiagnos och stöd till anhörig vilket tagit mycket kraft och energi under året. Återigen har löpningen funnits där som en trogen vän och terapeut. Att komma ut och röra på mig är välgörande, om prestation kopplas bort för stunden. Åter till löpningen. </p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 17.12px;">Det här året har bjudit på lite mindre mängd än tidigare år. Ingen maratonträning under våren = färre långpass. Inga katastrofmånader men heller inte så många över 250 km löpning, utan ganska många runt 200 km eller lite under/över är förklaringen. Några förkylningar har också lämnat luckor i dagboken. Jag både inledde och avslutade 2023 med ett veckolångt förkylningsuppehåll och mängden stannade därför på 2444 km (nej, den jämna siffran var ingen slump) för helåret och inte de 2500 km som jag "jagade" i slutet av året, vilket kanske var lika bra. Jag blir inte en sämre eller bättre löpare av +/- några enstaka mil och jag har jagat jämna siffror tidigare år och sprungit fast jag egentligen inte känt för det. </span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 17.12px;">Förkylningar ja, j</span><span style="line-height: 17.12px;">ag räknar till åtminstone fyra längre förkylningsuppehåll och jag tycker det är för mycket, men kanske får man räkna med det i vår nya postpandemiska värld men nya virus som cirkulerar som vi har dålig immunitet mot. </span>Tidsmässigt blev 2023 det sämsta träningsåret sedan 2018 (207 timmar) med bara 212 timmar, vilket som vanligt både är en funktion av att jag bara springer och att löpmängden blivit lite mindre i år med färre långpass. Cyklingen som alternativträning blir inte av, ens under sommaren. Det är varken avslappnande eller roligt och så länge jag betraktar cykling som ett förlorat tillfälle att springa blir det inte många cykelpass. Jag har umgåtts med tanken på sälja cykeln men då kanske jag skadar mig och inte kan springa alls, så hittills har jag landat i att behålla den, men jag skulle nog få bättre effekt av att besöka gymet och köra styrka och cykling, där jag inte behöver vara rädd för varken farten eller trafiken.</p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;">Den
här säsongen har jag tävlat sparsamt och lite mindre än jag både planerat och
hoppats på. Trosa Stadslopp missade jag i juni p g a förkylning, Stockholm
halvmaraton i september likaså och en av vårens A-mål - Söder Runt 10 km, var
jag för sen att anmäla mig till så att loppet blev fulltecknat. Därför blev det
enbart fem lopp i år, inte katastrofalt lite, men igen, något mindre än jag
tänkt mig. </span><o:p></o:p></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;">Resultatmässigt är jag ändå rätt nöjd med året. Tre millopp där jag mer är nöjd med <i>hur </i>jag disponerade dem än slutresultatet. Påsksmällen sprang jag offensivt på och vågade trycka på andra varvet och tävla om placeringar fast jag var trött och lyckades springa ifrån några medlöpare. Långlöparnas kväll innebar 25 varv sololöpning och jag var lite missnöjd direkt efter målgång med att inte springa snabbare på bana än på ett kuperat millopp på grus. Där och då hade jag sprungit tre raka millopp i spannet 39:17-39:20 vilket ändå kändes stabilt. På Täljemilen i oktober gick det äntligen lite snabbare med 39:02 vilket är min snabbaste mil sedan jag sprang 37:00 på Långlöparnas kväll 2020, och även där sprang jag offensivt även om jag missade målet att springa sub39. Banloppet på 5000m i september var jag inte tränad för efter ytterligare ett förkylningsuppehåll, men jag ville springa under 19 minuter och det klarade jag och sett till <a href="https://www.fetcheveryone.com/training-calculators-wava.php">Wava-poäng</a> var det mitt bästa resultat under året med 77,71%. Halvmaran i Strängnäs finns det en färsk rapport ifrån så det behöver jag inte upprepa här. 1:27 i några minusgrader var helt OK.</span></p><p class="MsoNormal"></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUn0q0wm8ChTYykGc_lIJCcA-o-M4Z16Y91YS1bD_VYi8kSH321m_hG__f0t36aTRaBXewqvIk5UQp7vk4wChOc9wkYG0F70-P9nOFR_hITL3DmWnaqimGBiSyT9QMiN02glmpq7KA8aBVjibLXCx9CW5CeRSaWo2-30EcaBdBgQZmJcMtQJvvRA1oEW4V/s2048/P%C3%A5sksm%C3%A4llen%202.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1536" data-original-width="2048" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUn0q0wm8ChTYykGc_lIJCcA-o-M4Z16Y91YS1bD_VYi8kSH321m_hG__f0t36aTRaBXewqvIk5UQp7vk4wChOc9wkYG0F70-P9nOFR_hITL3DmWnaqimGBiSyT9QMiN02glmpq7KA8aBVjibLXCx9CW5CeRSaWo2-30EcaBdBgQZmJcMtQJvvRA1oEW4V/w640-h480/P%C3%A5sksm%C3%A4llen%202.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Några tävlingsbilder i urval, även i år i Enhörnas gulsvartrandiga linne. Påskmällen 10 km, Långlöparnas kväll 10000m på Stadion, Enhörna Challenge 5000m och Täljemilen där ett DM-guld i M50 bärgades då jag sprang mitt snabbaste millopp på 39:02</td></tr></tbody></table><br /><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioERAAcZeGJSn-oIS7DfeqiPqCnukfbIz_cS25I5Vb6y3qxg2SQlhizQY2ramSUT9vxITEZkW-M9-41psj77YhYPN8EGpTzKxJ5zG0x14s0ai-Luznu7ftgFb4nLHRVOqQ2-lDi2mjsLV_P9VgeGuhvjpqCPfNgHJ-HKXLZ2f6UsPM6KGXe4c-R9Rcl_ht/s2048/IMG_18431.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1536" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEioERAAcZeGJSn-oIS7DfeqiPqCnukfbIz_cS25I5Vb6y3qxg2SQlhizQY2ramSUT9vxITEZkW-M9-41psj77YhYPN8EGpTzKxJ5zG0x14s0ai-Luznu7ftgFb4nLHRVOqQ2-lDi2mjsLV_P9VgeGuhvjpqCPfNgHJ-HKXLZ2f6UsPM6KGXe4c-R9Rcl_ht/w480-h640/IMG_18431.jpg" width="480" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5XRv3aIS92TUeFsYb1GAS70r9I8nUP9LUsmm-8A4SXUDf5HH1UbgIqopHKc2T8BiqNvwECw8oBMPNqxNzlSBo-vRp8fTboj3qtKSCDTwHm_pzikdaKAZN16-n6El-9KfYZtOBIx8S-1XoLOhXYOrs-R9bMfHmgbkfYUckkuIuFuNjAYDa7CYwM44rdtFG/s1024/984b126c-00c5-4424-898d-086f63b16be7.jpeg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="768" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj5XRv3aIS92TUeFsYb1GAS70r9I8nUP9LUsmm-8A4SXUDf5HH1UbgIqopHKc2T8BiqNvwECw8oBMPNqxNzlSBo-vRp8fTboj3qtKSCDTwHm_pzikdaKAZN16-n6El-9KfYZtOBIx8S-1XoLOhXYOrs-R9bMfHmgbkfYUckkuIuFuNjAYDa7CYwM44rdtFG/w480-h640/984b126c-00c5-4424-898d-086f63b16be7.jpeg" width="480" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzPHWS8PhrSLlXdhzIYSTCnskvVGjcL5scSidj9k-TSpcxhSvv5H8gHP_1FjJ4eaaLNWptB4dr4jOKf5QHVUGVRRA4NQRZimqz5GnhI370Ph6AUhUHQvISZXxOep3ITiXYxyMmi6B7AD3iWWDRE1i532d0h6JuQ0UgO5LP0MI4_3jRkGRHaOn1QEfV5Sco/s2016/Stadion%203.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2016" data-original-width="1512" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhzPHWS8PhrSLlXdhzIYSTCnskvVGjcL5scSidj9k-TSpcxhSvv5H8gHP_1FjJ4eaaLNWptB4dr4jOKf5QHVUGVRRA4NQRZimqz5GnhI370Ph6AUhUHQvISZXxOep3ITiXYxyMmi6B7AD3iWWDRE1i532d0h6JuQ0UgO5LP0MI4_3jRkGRHaOn1QEfV5Sco/w480-h640/Stadion%203.jpg" width="480" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxIoekg02PSOUeevid7KzCFtfufug71oe41IqzVl4HhBuK7UeoYgd7kHp2leGqDEemN-jOpDH88IPG9b3bdw-LnppQvcJ0EP9sIN_MTlKqRTccWTV2UXOJFe67AZKzWZnCU7nFlB13auxLfSD5b1rFFQf7n2tyBDPkRPFRCda_qFPXZGHlwbuVwlLSLiAs/s2048/380406361_10159547606147927_3510129664676432744_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1366" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhxIoekg02PSOUeevid7KzCFtfufug71oe41IqzVl4HhBuK7UeoYgd7kHp2leGqDEemN-jOpDH88IPG9b3bdw-LnppQvcJ0EP9sIN_MTlKqRTccWTV2UXOJFe67AZKzWZnCU7nFlB13auxLfSD5b1rFFQf7n2tyBDPkRPFRCda_qFPXZGHlwbuVwlLSLiAs/w640-h426/380406361_10159547606147927_3510129664676432744_n.jpg" width="640" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKt-U9Y7K4dUHMUU01M4d17r89afwjF1YMSuCP4PmnwjyDFeZGKQ-T0accqIjprYrqzHEaopFD-GGHCFYz1jecNdr_Q3tocd5yQJ_wDXVjEGTOwD89kozlriVsefUm3a2_DLuW0S-IR5FJg_LTJvR9IX6TEXUGbXxDcFS2e6QUXO5W7bZLw-278vfFMbsR/s1440/387878759_713183687377712_2251300577600847152_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1080" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjKt-U9Y7K4dUHMUU01M4d17r89afwjF1YMSuCP4PmnwjyDFeZGKQ-T0accqIjprYrqzHEaopFD-GGHCFYz1jecNdr_Q3tocd5yQJ_wDXVjEGTOwD89kozlriVsefUm3a2_DLuW0S-IR5FJg_LTJvR9IX6TEXUGbXxDcFS2e6QUXO5W7bZLw-278vfFMbsR/w480-h640/387878759_713183687377712_2251300577600847152_n.jpg" width="480" /></a></div><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8CzXmLZX1tkK_e2Ud57KZjoKhjhPreZkl1YqK4OVWmEbyEpQCExwVfjKFhyphenhyphent_KaCZ-qtW1LaBX6RCpAb-v7WvQUYQmxVLkaJTBj7tafDYrMQfPPin1e4t1dDX_ZjLnrnKxrf698Cb_NtZZ0T41NtgJ0NQKQSfPJwfzR42lRUHLkebAhxHomfhc5kERUcL/s1080/387879598_713166527379428_7521065763745456649_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="810" data-original-width="1080" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh8CzXmLZX1tkK_e2Ud57KZjoKhjhPreZkl1YqK4OVWmEbyEpQCExwVfjKFhyphenhyphent_KaCZ-qtW1LaBX6RCpAb-v7WvQUYQmxVLkaJTBj7tafDYrMQfPPin1e4t1dDX_ZjLnrnKxrf698Cb_NtZZ0T41NtgJ0NQKQSfPJwfzR42lRUHLkebAhxHomfhc5kERUcL/w640-h480/387879598_713166527379428_7521065763745456649_n.jpg" width="640" /></a></div><br /><p class="MsoNormal"><span style="font-family: inherit; line-height: 107%;"><span style="background-color: white; color: #050505; white-space-collapse: preserve;">Jag har varit väldigt dålig på att prioritera klubbens träningar hela året, vilket är dumt då jag tränar så mycket ensam, och inte heller lyckats hitta sällskap på träningspassen hemma så ofta men träningen har ändå varit roligare än på några år. Mycket beroende på att jag varit noga med vilodagarna och oftare haft fräscha ben och för att jag sprungit ganska många fartpass. Jag tycker ibland det är tråkigt att ge mig ut och springa ett lugnt pass men har sällan problem att motivera mig till intervaller, tröskelpass eller andra typer av kvalitetspass. </span></span></p><p class="MsoNormal"><span style="line-height: 107%;">Jag har också bättre lyckats balansera träning och återhämtning bättre än 2021-2022. Vi har sedan april en ny hund i form av en omplacering och med henne, också en Golden Retriever, är livet med hund som det ska vara och hon är bara trygghet, glädje och will-to-please och hade vi inte haft vår första hund hade jag inte uppskattat henne så mycket, utan tagit hennes fantastiska temperament för givet. Jag fortsätter arbeta mestadels på distans vilket gör att jag rör mig ungefär lika mycket som under pandemiåren 2021-2022 men av någon anledning hanterar jag det bättre nu. De flesta dagar samlar jag ihop runt 20000 steg om jag också springer, ibland mer om jag springer längre, och jag promenerar ofta tre, ibland fyra gånger om dagen varav två längre promenader i skog, men det har väldigt många positiva effekter vilket kanske uppväger att det inte alltid positivt ur ett prestationsperspektiv med så mycket rörelse. </span></p><p class="MsoNormal">Jag är än mer övertygad idag att börja med hög(re) mängd nu inte är något jag ska fundera över, möjligen undantaget då i kortare, fokuserade perioder inför ett lopp då det säkert vore bra. När man arbetar hemma så mycket som jag gör är det väldigt lätt "hänt" att ge sig ut och slentrianspringa/mysjogga 40 minuer 5:00-5:30-fart, vilket är skönt men inte pass som ger mig så mycket även om de ger en (blygsam) mängd i dagboken. Flera gånger under året har jag istället märkt hur bra nästa pass går och hur fräscha benen känns de gånger jag tagit ett aktivt beslut att skippa ett sånt pass och ta helvila istället. <span style="background-color: white; color: #050505; white-space-collapse: preserve;">Jag kommer fortsätta prioritera högre intensitet framför hög träningsmängd. Vid femtiotvå års ålder presterar jag fortfarande väldigt bra och det finns ingen anledning att nu göra stora förändringar. Jag kommer att fortsätta försöka hitta tillbaka till den formen som jag var i fram till 2020, kanske kommer jag inte tillbaka dit men att hålla en nivå <i>jag </i>tycker är bra så länge som möjligt är fortfarande stor motivation och ett konkret mål på vägen är att fortsätta springa milen under 40 minuter så länge det är möjligt. </span></p><p class="MsoNormal">Det är för tidigt att gå in på nästa säsong men jag ser inga dramatiska förändringar i hur jag kommer träna och tävla. Tioårsmedaljen på Stockholm Maraton är vårens mål och jag är lite intresserad av att springa Kungsholmen Runt halvmaraton i maj som ett nyckelpass. Den stora frågan blir då, kan jag där springa halvmaran på låga 1:26, är det då realistiskt att springa 2x halvmaraton på 1:28:30-1:29:30 givet den mer kuperade andra halvan i Stockholm och klara av ytterligare en sub3 på maran som 50+ eller om jag helt enkelt är för långsam på underdistans numera för att det fortfarande ska vara realistiskt? Jag tror nu att det blir svårt men det är ingen idé att spekulera kring redan utan det visar sig hur träningen går, hur motivationen för maratonlångpassen i vår ser ut och hur tillvaron utöver löpningen ser ut då. Jag behöver få upp motivationen till att springa långpass lite oftare, det tror jag är viktigt oavsett om maraton ingår i planeringen eller inte. Jag har lite tankar om att flytta runt min flextid på arbetet längre fram i vår och prova att lägga maratonlångpass fredag eftermiddag istället för på helgen, det känns lite lockande att "vara klar" med långpasset innan helgen och börjar och slippa lägga helgtid på långpassen, får se om jag gör verkstad av de planerna.</p><p class="MsoNormal">Som alltid, tack till er som jag haft förmånen att tävla och springa med under året, till er som fortsätter läsa, stötta, peppa och komma med kloka inspel och kommentarer, både här och på jogg.se. Ni är viktigare än vad kanske både ni och jag inser! Läget om omvärlden är rätt mörkt men jag är försiktigt optimistisk inför mitt eget 2024 och hoppas att ni ser fram emot ett nytt år med tillförsikt också!</p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-13228692165700674032023-12-12T10:25:00.007+01:002023-12-20T11:07:19.194+01:00Jag vill ha puls…<p>Jag diskuterade Aktivitus-test och tröskelpuls med min
löparkompis Oskar för några veckor sedan och det hjälpte mig se hur konstigt pulsen beter sig och kanske har betett sig i flera år.</p><p class="MsoNormal">Jag har skrivit tillräckligt om hur svårt jag hade att trycka upp pulsen och
hur trötta mina ben kändes under pandemiåren 2020-2021 kombinerat
med hur dålig min form var, illustrerat av att jag hösten 2021 inte ens
klarade sub40 på Täljemilen utan sprang på 40:28. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Den sega känslan i benen har jag i stort sett kommit tillrätta med (modden på gatorna nu är dock inte snäll mot mina ben), jag
springer lite mindre mängd nu jämfört med då, årsmängden i år landar runt 250
mil snarare än 320 mil 2021. att börja med hög volym nu tror jag inte på, skulle jag provat det som träningsupplägg, skulle jag
gjort det mycket tidigare, och jag märker
hur mycket bättre min löpning går när jag är noga med vilodagarna. <o:p></o:p></p>
<p class="MsoNormal">Halvmaran i Strängnäs i november snittade jag på 170 bpm i
puls, det är lägre än min <i>aeroba </i>tröskelpuls (LT) jag uppmätte på Aktivitus i december 2001. Då hade jag 172 i aerob tröskelpuls och 185 i anaerob tröskel. Jag sprang med ett lånat pulsband den gången men har ingen anledning att tro att det bandet visade fel, pulskurvan ser normal ut och jag använder alltid pulsband i min egen träning och även om jag ibland kan få felvärden så beter sig pulsen som vanligt i vanlig distansfart men jag har påtagligt svårt att driva upp pulsen över 180 på träning. På en halvmara bör man vara åtminstone i närheten av anaerob tröskel och definitivt en bra bit över aerob tröskel. Som en jämförelse har jag snittat omkring 175 bpm på gånger jag sprungit maraton sub3, alltså högre än jag nu klarade att snitta på halva distansen.<br /><br />Jag har också sprungit en del löpband nyligen. Tre exempel är: </p><p class="MsoNormal"></p><ul style="text-align: left;"><li>5x6 min tröskel progressivt från 4:07-3:54-fart med puls under 165 i början och bara strax över 170 i slutet trots milfart på sista sexminutaren.</li><li>6x1000m på löpband progressivt från 4:00 till 3:45 min/km, pulsen låg runt 155-165 bpm och endast i slutet i 3:45-fart kom pulsen upp i 170, i år jag har sprungit 5000m i 3:47-fart som en jämförelse. Som ett test för att se om jag kunde få upp pulsen drog jag upp bandet på 10% lutning och farten i 3:45-fart, då toppade pulsen på 186 bpm och det kändes som max på de ca 400m jag orkade innan jag var helt slut. </li><li>8x2minuter i 3:36-fart, följt av 3 km tröskel i 4:00 min/km. 3:36 min/km betraktar jag som VO2Max-träning nu och är kanske i närheten av min 3km-fart, alltså en fart där jag definitivt bör ligga högre än min mjölksyratröskel. Här låg pulsen på ca 175 med en maxnotering på 177. På tröskeln låg pulsen på ca 165, jag provade både 2 km med pulsband och en km med handledspuls med likvärdiga resultat. </li></ul><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhv-iKRVCDggTA3xoqL_rkbzEZSzmC3doIogoZSXTuotIx2STIrxKczsNC40lQK9tIwWBEP7StCcLFP8JgkYPey9pU44WzTjtq2NuE5PmKLVH32wyhX1s9B0PK1Kehc6tJYLjS8EW4Hek8yrPpbu3UdQJEr-H10PXfixrqrZYm5goQjK6tOTI3PVhuQcrzD/s495/231126.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="248" data-original-width="495" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhv-iKRVCDggTA3xoqL_rkbzEZSzmC3doIogoZSXTuotIx2STIrxKczsNC40lQK9tIwWBEP7StCcLFP8JgkYPey9pU44WzTjtq2NuE5PmKLVH32wyhX1s9B0PK1Kehc6tJYLjS8EW4Hek8yrPpbu3UdQJEr-H10PXfixrqrZYm5goQjK6tOTI3PVhuQcrzD/w640-h320/231126.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">6x1000m progressivt följt av 400m i 3:45-fart med 10% lutning.</td></tr></tbody></table><br /><div>Sett till puls så har mina tävlingsresultat i år sett ut så här: </div><p class="MsoNormal"></p><ul style="text-align: left;"><li><span face="-apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Ubuntu, Cantarell, "Open Sans", "Helvetica Neue", sans-serif" style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Strängnäs halvmara snitt 170/max 187 efter lång back i slutet, dock kallt</span></li><li><span face="-apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Ubuntu, Cantarell, "Open Sans", "Helvetica Neue", sans-serif" style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Täljemilen 10 km snitt 179/max 188, flackt</span></li><li><span face="-apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Ubuntu, Cantarell, "Open Sans", "Helvetica Neue", sans-serif" style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Enhörna Challenge 5000m bana snitt 181/max 191</span></li><li><span face="-apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Ubuntu, Cantarell, "Open Sans", "Helvetica Neue", sans-serif" style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Långlöparnas kväll 10000m bana snitt 180/max 189</span></li><li><span face="-apple-system, BlinkMacSystemFont, "Segoe UI", Roboto, Oxygen, Ubuntu, Cantarell, "Open Sans", "Helvetica Neue", sans-serif" style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Påsksmällen 10 km snitt 179/max 192.</span></li></ul><span></span><p></p><p class="MsoNormal">OK, Strängnäs halvmaraton sprangs i några minusgrader och jag var inte fullt snabbhetstränad inför 5000m och låg nog inte på den höga ansträngningen man ska göra för att maxa på 5000m bana men inte ens på den distansen var jag uppe i anaerob tröskelpuls, sett till snittpulsen. <br /><br />Spelar det någon roll? Egentligen inte, det går väl lika bra att gå på ansträngning men i mitt sökande efter varför jag blivit så mycket sämre de senaste åren är det intressant att fundera på om en del av förklaringen sitter i hjärtats arbetsförmåga. Jag har inte testat min maxpuls på många år, när jag gjorde det kom jag upp i 200 bpm och visst kan den ha sjunkit några slag de senaste åren men jag kan fortfarande pressa mig upp till 190 i puls i slutet på tävling så jag gissar att det inte handlar om en dramatisk minskning av min maxpuls ännu så länge, utan känslan är mera att det är benen som begränsar mig i mina försök att driva upp pulsen högt på träning. <br /><br />I helgen hade vi Enhörna ett gemensamt långpass följt av lunch och föreläsning av Aktivitus coach Jeff Frydenlund, coach åt bl a Sanna Mustonen och tidigare åt Kristofer Låås. När jag frågade honom tyckte han det lät konstigt och osannolikt att mina trösklar skulle vara så annorlunda nu jämfört med för bara två år sedan och kanske ska jag boka in ett nytt test igen på Aktivitus. Han funderade också att jag testar att träna lite mer polariserat med väldigt lugn distans blandat med några pass där jag verkligen kör hårt och försöker driva upp pulsen högt för att se vad som händer. Väglaget uppmuntrar dock verkligen inte till försök att springa hårt och snabbt utomhus för tillfället, men kanske är det så enkelt att jag helt enkelt behöver ta i lite mer, i alla fall på vissa pass, och samtidigt försöka undvika att bli för sliten. <br /><br />Jag sprang ändå min snabbaste mil på tre år i år så kanske är det bara att fortsätta på den inslagna vägen. Sökandet efter formen fortsätter. </p><p class="MsoNormal">Uppdaterar den här bloggposten med att jag igår 19 Dec sprang ett tröskelpass på 5 x 6 minuter där jag istället för att fokusera på att hålla en viss fart, fokuserade på att trycka upp pulsen, och därmed blev även farten lite högre såklart. Farten blev från 3:54-3:49 min/km och snittpulsen hamnade på 180 på sista repetitioner och mellan 175-180 på de föregående, med en toppnotering på 185 slag/minut på sista intervaller, så jo, jag kan fortfarande trycka upp pulsen.</p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-48225652433324319952023-11-27T09:10:00.003+01:002023-11-28T11:29:52.413+01:00Race report Strängnäs Halvmaraton 2023 - 1:27:41 och plats 35/225<p>Förra lördagen sprang jag trevliga Strängnäs halvmaraton för femte gången, det kanske kan börja kallas en tradition. </p><p>Tidigare har jag sprungit på: </p><p></p><ul style="text-align: left;"><li>1:25:21 (2018) plats 9</li><li>1:25:54 (2019) plats 17</li><li>1:26:13 (2021) plats 30</li><li>1:27:19 (2022) plats 37</li></ul><p></p><p>Placeringarna visar att loppet blivit lite större de senaste åren. I år var det 315 löpare totalt som gick i mål. I den mån jag haft några mål så skulle det vara att bryta den nedåtgående trenden resultatmässigt, vilket jag inte lyckades med tidsmässigt. Utöver den här halvmaran har jag inte så många representativa halvmaratonresultat de senaste åren (DNF från Stockholm halvmaraton 2022, en långsam kuperad halvmara i Enhörna 2021 där jag fick jogga i mål i nästan 30-gradig värme). 2019 sprang jag Stockholm halvmaraton på 1:23 men där är jag tyvärr inte längre formmässigt.</p><p>Arrangemanget är familjärt, banan omväxlande och medaljen snygg. Jag har sprungit i frost, solsken och någon minusgrad och i väta, blåst och plusgrader. Jag var inte så taggad inför det här loppet trots att jag tävlat ganska sparsamt i år, kände mig trött veckan innan och förutom ett par längre specifika pass så har det blivit dåligt med långpass. I lördags blev det den kallaste upplagan hittills med ca 4-5 minusgrader vid start och antalet som valde att springa i shorts var lätt räknade. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2lffzvSE_tsD_NYN3O0Nyu0TGro2OstgoA0zZ1FwiCLpKDIOI6h5eD4BfjzaEYYq1dbHZ5y6A9jhzTbeXfLUhPYo8zxzGGxobE8Cl-p8tkDAqO_6DWIG8AjrQ4EwztAbOrpTAI3iI3vPjtiN13yEiam57rWNCoiW5bUm_eJTgBNS4LCPnz3gDVvBNFOyI/s1280/234.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="960" data-original-width="1280" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh2lffzvSE_tsD_NYN3O0Nyu0TGro2OstgoA0zZ1FwiCLpKDIOI6h5eD4BfjzaEYYq1dbHZ5y6A9jhzTbeXfLUhPYo8zxzGGxobE8Cl-p8tkDAqO_6DWIG8AjrQ4EwztAbOrpTAI3iI3vPjtiN13yEiam57rWNCoiW5bUm_eJTgBNS4LCPnz3gDVvBNFOyI/w640-h480/234.jpg" width="640" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEcH6cEJcm_Z_5DkK7HHgO3ZNXROWXCqHXyTAgOAG85QV6VJp6uA0qomO1SWoH4Qe2zV-r8VhhqUoQbzQmGbvZSuuSQl82bDC7tVn0wwmXq6f76Ngby93CpbNja1IKVWlPt_fcWL4iUR96-4aiSE7h2Sn3NJFfz4J8PSTLzz5c3Fx97_lWiZKOIcsQ4ulj/s1795/404009975_10159657961712927_6535124632146737458_n.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1795" data-original-width="1440" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjEcH6cEJcm_Z_5DkK7HHgO3ZNXROWXCqHXyTAgOAG85QV6VJp6uA0qomO1SWoH4Qe2zV-r8VhhqUoQbzQmGbvZSuuSQl82bDC7tVn0wwmXq6f76Ngby93CpbNja1IKVWlPt_fcWL4iUR96-4aiSE7h2Sn3NJFfz4J8PSTLzz5c3Fx97_lWiZKOIcsQ4ulj/w514-h640/404009975_10159657961712927_6535124632146737458_n.jpg" width="514" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><br /></td></tr></tbody></table><p>Var på plats i god tid med familjen som support då vi skulle vidare efter loppet. Tog av alla överdragskläder inomhus, tog en Umara Intend och värmde upp med en kilometer jogg på banan innan start och kunde sedan ta plats långt fram och kom
iväg bra i starten i ett tempo som kändes ganska snabbt men inte för snabbt, de
första fem km gick fort, sprang i en löst sammansatt grupp de första
5-6 km innan avstånden både framåt och bakåt blev lite större. Kände mig stark där det blev asfalt från 7-9 km, lite
jobbigare sedan med grus igen där det ibland rullade lite grova stenar vid
isättningen.</p><p class="MsoNormal"><span style="font-variant-ligatures: common-ligatures;">Passerade milen på ca 41:30 och andra halvan blev ganska händelselös men kilometerna rullade
ganska raskt förbi, kilometertiderna nu något långsammare och andra milen gick på 42:19 enligt min klocka, kanske blev jag lite nöjd
när jag såg att jag hade marginal till sub90. Tillbaka på asfalten i centrala Strängnäs efter ca 16-17 km var det en del publik som trotsade kylan vilket hjälpte till med motivationen. Jag trodde under andra halvan av loppet att sluttiden skulle dra iväg mot höga 1:28 men kunde hålla hygglig fart hela vägen upp i den långa avslutande backen trots trötta ben och blev lite förvånad när jag insåg att jag skulle springa på 1:27 och jag kunde avsluta med en fartökning på löparbanan innan målgång. </span><br style="box-sizing: border-box; font-variant-ligatures: common-ligatures;" />
<br style="box-sizing: border-box; font-variant-ligatures: common-ligatures;" />
<span style="font-variant-ligatures: common-ligatures;">Plats 35/255 herrar. Inga officiella åldersklasser
men 4:a i M50, med täten tätt samlad runt 1:26.</span><o:p></o:p></p><p>Efter loppet var det inte läge att stanna kvar länge i kylan så jag fick i mig lite energi och varmt kaffe innan överdragskläderna snabbt åkte på. </p><p>Loppet var lika trevligt som det brukar vara, trots kylan. Jag gjorde mitt långsammaste lopp på fem starter men även om det var ganska blåsigt i fjol så tror jag att kylan påverkade tiden en del i år och det kan nog förklara de extra 20 sekunderna, då jag kände att rumpa och lår var ganska stela i slutet. Att jag höll ihop det så bra som jag gjorde i slutet och blev lite positivt överraskad också bidrog nog till att jag känt mig ganska nöjd efteråt. Jag tycker det speglar min nuvarande kapacitet. Med en miltid i höst på 39:02 (3:54-fart) borde jag fulltränad kunna springa halvmaran i ca 4:05-fart vilket ger låga 1:26 men jag känner mig inte fulltränad för halvmaraton. Fartuthålligheten är inte tillräckligt bra och inte heller uthålligheten. Nu har jag ändå en kapacitet att utgå ifrån för vinterträningen. Däremot förstår jag mig inte riktigt på hur min puls beter sig just nu, på den här halvmaran snittade jag 170 vilket t o m är lägre än min gamla uppmätta aeroba tröskel på 172 bpm från december 2021 och det stämmer med de svårigheter jag haft senaste åren att verkligen kunna trycka upp pulsen men det får bli ämne för ett annat inlägg.</p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-55351909614064596802023-11-08T12:12:00.003+01:002023-11-10T09:04:07.190+01:00Ambassadör för Top4Running<p>Jag hade stor "räckvidd" via den här bloggen för tio år sedan, innan andra plattformar som t ex Instagram och TikTok tog över men det är fortfarande ganska många som följer min träning här, på jogg.se och via andra kanaler.</p><p>Jag har fått många förfrågningar om samarbeten av olika slag och jag har samarbetat med både Salming, Garmin och Craft genom åren. Jag får fortfarande regelbundet förfrågningar om att vara ambassadör för olika företag, hittills har jag alltid tackat nej då det varit företag eller produkter som inte är relevanta för mig eller som jag känt att jag inte kunnat stå för.</p><p>Nyligen blev jag kontaktad av <a href="http://Top4running.se?a_box=staffan">Top4Running</a> med en ambassadörsförfrågan. Top4Running är en europeisk webbshop med ett brett utbud av löparprodukter till bra priser, som funnits i många år på kontinenten och främst östra Europa men nu vill växa i Sverige via top4running.se, och då det kändes roligt att jag fortfarande kan inspirera andra till löpning och roligt att få frågan som 50+ tackade jag ja. Jag följer flera av och känner också flera av ambassadörerna sedan tidigare. </p><p>Använder ni koden "Staffan" i kassan om ni beställer produkter får ni 5% extra rabatt utöver de redan nedsatta priserna. Lager finns i Prag och Berlin och eventuella returer hanteras av ett företag i Malmö så företaget använder mer biltransport än flyg vilket såklart är bra ur miljösynpunkt.</p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-8167921878689769262023-10-30T14:05:00.004+01:002023-10-30T16:10:50.310+01:00Lite av ett jubileum, om det inte vore för...<p> ...juni 2015. </p><p>Vad pratar jag om? Jag har först träningsdagbok sedan 1 januari 2007, på jogg sedan 1 januari 2009. En hel del mil löpning har det blivit sedan dess, drygt 3800 mil för att vara exakt, alla bokförda i träningsdagboken. </p><p>I början var det blygsam mängd men en minimimängd jag nästan från början hållit mig över är 100 km löpning <i>varje </i>månad. <b>Den senaste månaden som jag sprang mindre än 100 km på en månad var i november 2008. Det är 180 månader sedan, eller 15 år. </b>Det tycker jag är ett jubileum värt att fira! Det finns dock en plump i protokollet halvvägs mellan då och nu och den stavas juni 2015. En månad då jag gick hos naprapat för behandling av den allvarligaste skada jag haft under alla år, ett överansträngt hamstringsfäste med smärta i baksida lår. vilket innebar löpförbud, styrketräning, rehab och cykel i sex veckor, men redan månaden efter var jag över den där gränsen igen. </p><p>"Consistency is key" är ett ofta upprepat begrepp i löparkretsar. Utveckling och resultat kommer av kontinuerlig löpträning utan långa avbrott och just denna kontinuitet vilket väl är det svenska ord som kommer närmast, är kanske min största löpartalang. Jag är väldigt sällan skadad och i behov av längre avbrott från löpning. Har aldrig heller sådan motivationsbrist att min dagbok är tom flera veckor i sträck, de kortare uppehåll på någon vecka här och där som ändå finns är oftast förkylningar några gånger varje år vilket är svårt att helt undvika. Nej tvärtom har jag lyckats göra löpningen till en given del av min vardag under många år även om anledningarna till att jag springer och hur jag mår har varierat över tid. </p><p>Jag har haft ett par andra perioder med skadekänningar, t ex plantar fasciit våren 2018 som krävde behandling hos terapeut men jag kunde ändå hålla igång löpningen på lägre volym under den rehaben. Att nå 100 km varje månad har aldrig varit något uttalat mål, aldrig något jag aktivt jagat eller stressat ifatt utan det har bara blivit så automatiskt och jag är naturligtvis tacksam för att kroppen håller och att huvudet vill springa fortfarande. Med drygt 3800 mil sprungna (3810 i skrivande stund) får jag tillfälle att fira att jag sprungit ett varv runt jorden nästa år, om kroppen och huvudet tillåter. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSGN4RogXU-jT03hT11AtXq0BUzk7eTAmqimYApSUa3DpGBOAw29EkGIW1Zp38CMnO04S2AXCG1UxFFL_8tlGGm_V8h3UmyIlaIaOuyyh-1QEBjpO1DS-kfx9hkI8BSm4YmqR6Xi6CH166M7MnMYEssS23ddfgxQpxTj612S44VxUUMl9m5Nl_EyJJ431G/s1064/17%20%C3%A5rs%20l%C3%B6ptr%C3%A4ning%20i%20en%20bild.JPG" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="665" data-original-width="1064" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgSGN4RogXU-jT03hT11AtXq0BUzk7eTAmqimYApSUa3DpGBOAw29EkGIW1Zp38CMnO04S2AXCG1UxFFL_8tlGGm_V8h3UmyIlaIaOuyyh-1QEBjpO1DS-kfx9hkI8BSm4YmqR6Xi6CH166M7MnMYEssS23ddfgxQpxTj612S44VxUUMl9m5Nl_EyJJ431G/w640-h400/17%20%C3%A5rs%20l%C3%B6ptr%C3%A4ning%20i%20en%20bild.JPG" width="640" /></a></div>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-16637825800957903272023-10-16T09:53:00.004+02:002023-10-16T10:28:56.121+02:00Race Report Täljemilen 2023 - 39:02 och VDM-guld i M50<p><span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Igår var det klubbens egen tävling Täljemilen, i år också DM 10 km landsväg för distrikt södra Svealand (Södermanland, Närke, Västmanland och Värmland). </span></span></p><p><span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Det var soligt, kyligt och lite blåsigt och på plats joggade jag upp med Rickard innan jag placerade mig ganska långt fram i starten. starten gick och jag blev omsprungen av en massa löpare och jag förivrade mig inte då första kilometer går lite uppför.</span></span></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_Ocojcz8yZnjaG-jdH3vVhWIwb5ZP5t5vt-_-T-o_F362OAf9n7TlSWa_0YVLGy7RybClmmrV3MXpEPWg_WFL1KwstYEGQ1YL_fW8XieIlHK-ZlOGpS1gMs3yoMCP6RnSV4C16zxm8n3no7ZLd-skpRZ1g0TvDU5XJYaE5nv1JqT7Nvk48QOkC5WYqrYY/s1080/392744765_713166334046114_1404068058610648178_n.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="810" data-original-width="1080" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_Ocojcz8yZnjaG-jdH3vVhWIwb5ZP5t5vt-_-T-o_F362OAf9n7TlSWa_0YVLGy7RybClmmrV3MXpEPWg_WFL1KwstYEGQ1YL_fW8XieIlHK-ZlOGpS1gMs3yoMCP6RnSV4C16zxm8n3no7ZLd-skpRZ1g0TvDU5XJYaE5nv1JqT7Nvk48QOkC5WYqrYY/w640-h480/392744765_713166334046114_1404068058610648178_n.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;">Dags för start. Foto: Magnus Ljung, Enhörna IF</span></td></tr></tbody></table><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><span style="font-family: inherit;"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnmlwtTb_byGkVdGFZgWQPeyCDT_tN5X-zEh6riv3mWTgVTsnHaBa_yv0Gkn2G8G1Z6PSQFXkBm6vSan6CsJHQzdw3UCwQMWoHJM-ZSfChwUMirIYHvRezPuOyPyytJ8_iL0cKAOdXZg5ruqP9YO4nZig-AfoATNAu1xWoMi3AwtCGrMP3SV1_oBolhrp4/s1080/387879598_713166527379428_7521065763745456649_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="810" data-original-width="1080" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhnmlwtTb_byGkVdGFZgWQPeyCDT_tN5X-zEh6riv3mWTgVTsnHaBa_yv0Gkn2G8G1Z6PSQFXkBm6vSan6CsJHQzdw3UCwQMWoHJM-ZSfChwUMirIYHvRezPuOyPyytJ8_iL0cKAOdXZg5ruqP9YO4nZig-AfoATNAu1xWoMi3AwtCGrMP3SV1_oBolhrp4/w640-h480/387879598_713166527379428_7521065763745456649_n.jpg" width="640" /></a></div><br /></span>Jag hade en förhoppning om att springa under 39 minuter men var inte säker på hur mycket motvinden på andra halvan av varvet skulle påverka. När startrusningen lagt sig hamnade jag tillsammans med Jan Johansson från Löparklubben Nyköping Runners, en M55-löpare som var snabbare än jag på Påsksmällen i våras och vi växeldrog nästan hela loppet.<p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgF5h0VMLK9HQ777t1yKwic6RWUgf4gR7F0g7iX8tyGYXUMJ_zpfdum7tnySeZcVJz7pWmqVvKvVXtCfRccFJb2Ztyi2Dhjp6t4qJ8cM-gZNRJGWtCpH3w719NtyLKCCA2e-UQ4RD_bvMXT80vsp9nQ3vZYtTdc0rmyvF2YYUX22cytsGmqXyIcgz3Ts1uO/s1440/387878759_713183687377712_2251300577600847152_n.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1080" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgF5h0VMLK9HQ777t1yKwic6RWUgf4gR7F0g7iX8tyGYXUMJ_zpfdum7tnySeZcVJz7pWmqVvKvVXtCfRccFJb2Ztyi2Dhjp6t4qJ8cM-gZNRJGWtCpH3w719NtyLKCCA2e-UQ4RD_bvMXT80vsp9nQ3vZYtTdc0rmyvF2YYUX22cytsGmqXyIcgz3Ts1uO/w480-h640/387878759_713183687377712_2251300577600847152_n.jpg" width="480" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;">Jag och Jan Johansson, LK Nyköping Runners strax innan halvvägs. Foto: Magnus Ljung, Enhörna IF</span></td></tr></tbody></table><p>Första varvet kändes bra, passerade 5 km på 19:36 på egen klocka, snabbare enligt skylten, och började inse att sub39 skulle bli svårt. Även om det inte var så tuff motvind så påverkade det ändå lite. Banan innehåller en liten backe på den första och den sjätte kilometern och kilometer fem och sex blev mina långsammaste på 3:58 och 4:02 och där försvann väl målet. Jan och jag kom ikapp och passerade 2-3 löpare och ingen kom bakifrån och sprang om oss på hela loppet. Extra nöjd är jag hur jag sprang den sista delen av loppet. Jag drog vår lilla klunga från ca 7 km och nöjde mig inte med att återigen springa på en tid på låga 39 utan försökte verkligen utmana sub39 hela vägen.</p><p><span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Jag tittade på klockan vid 8km-skylten men hade vissa problem med matematiken och kunde inte riktigt räkna ut vad jag behövde springa på för att klara målet. Vid 9km-skylten lyckades jag i alla fall räkna ut att jag hade 3:49 på mig, om den nu stod rätt placerad, och jag gav mig själv chansen, sprang ifrån mitt sällskap och började</span></span> jaga ikapp löparen framför mig. Innan 90-graderssvängen in på upploppet kollade jag på klockan och såg att det bli väldigt tight men jag pressade på hela vägen in över mållinjen och stängde av klockan några meter efter på 39:03 och trodde kanske att jag klarat målet ändå.<span style="background-color: white; color: #111111; font-family: inherit; font-variant-ligatures: common-ligatures;"> </span></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXNTUpw3igpWJuW2J063VnqZSl-WLOoJ0sa8T1WLBeFzAp0CaIzW5MOj-4-UXaHhHJ2RKb53RBT9KyN0Ty7qCoP0vYi3iu6xeYSMAXC2GkQxb3QPJTi46tIZ8VEDuziEA_nUwZerEoCG3Say0HLIuYLhGsoG6OVuA9RbxNxitCd9GpFOf5-Ael1-IR0Xbt/s1440/M%C3%A5lg%C3%A5ng%20DM%2010k%202023.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1440" data-original-width="1080" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXNTUpw3igpWJuW2J063VnqZSl-WLOoJ0sa8T1WLBeFzAp0CaIzW5MOj-4-UXaHhHJ2RKb53RBT9KyN0Ty7qCoP0vYi3iu6xeYSMAXC2GkQxb3QPJTi46tIZ8VEDuziEA_nUwZerEoCG3Say0HLIuYLhGsoG6OVuA9RbxNxitCd9GpFOf5-Ael1-IR0Xbt/w480-h640/M%C3%A5lg%C3%A5ng%20DM%2010k%202023.jpg" width="480" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;">Målgångsgrinet, Foto: Magnus Ljung Enhörna IF</span></td></tr></tbody></table><p></p><p><span style="background-color: white; color: #111111; font-family: inherit; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Jag sprang sista kilometern på 3:42 enligt klockan men bommade sub39 ändå då tiden blev 39:02 men det var på km fem och sex jag bommade det, inte på den sista kilometern. Jag g</span><span style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">jorde också ett rookiemisstag i början, startade klockan när jag passerade startlinjen, inte vid skottet, ingen matta (bara bruttotid) så det kostade mig ett par sekunder.</span><span style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;"> Jaja, lite mindre blåst, nettotid på loppet och aningen mer pannben och mod halvvägs och tiden hade blivit 38:59 men hade jag varit nöjdare för det? Tveksamt. Nu blev det min <b>23:e mil sub40</b> och som formen varit länge nu kommer jag inte vara missnöjd så länge jag håller mig på rätt sida den gränsen.</span></p><p><span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Jag är nöjd med både hur jag sprang loppet, offensivt, precis som på Påsksmällen i våras, jag är också nöjd med hur jag sprang löptekniskt, Jag använde mig av alla "nycklar" jag lärt mig på Fredrik Zilléns onlinekurs (som jag i övrigt rekommenderar), var lite mer framåtlutad i hållningen och sprang mer avslappnat i överkroppen och behövde inte kämpa så mycket för att hålla farten, kände att jag kunde använda olika "knep" för att öka farten när jag ville det. </span></span></p><p><span style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Tiden räckte till DM-guld, vi var fyra M50 i startlistan, tre kom till start och alla sprang sub40, 39:02</span><span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;"> är årsbästa och också ett treårsbästa. Säsongen 2020 sprang jag Långlöparnas kväll på 37:00 och en intern klubbtävling på 10000m bana på 37:43. Sedan kom pandemin och senast jag sprang Täljemilen hösten 2022 klarade jag inte "ens" sub40 utan sprang på 40:28. </span></span></p><p><span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures;">Pulsmässigt borde jag kunna pressa mig lite hårdare men kanske har min maxpuls och trösklar sjunkit lite? Nu snittade jag 179 i puls och maxade 188. På 5000m bana i september snittade jag 181 och maxade 191. På Aktivitustestet i december 2021 var min anaeroba tröskel 185 bpm, på löband men kyla påverkar ju pulsen och det här ju ingen exakt vetenskap heller.</span></span></p><p>Fullständiga resultat <a href="https://eiflopning.se/arrangemang/t-ljemilen/resultat-t-ljemilen-2023?fbclid=IwAR2TvrZ8yPiY4Wq4gRgv72dhYQ7MU5p43T2yRgnWhvZprEppQ3FqABYMOGo">här</a>. </p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-79575857217811545282023-09-14T21:00:00.003+02:002023-09-21T15:17:24.882+02:00Race report Enhörna Challenge 2023 - 18:57:18<p>Igår sprang jag Enhörna Challenge 5000m på bana efter att tvingats vila från träning en vecka och också missat Stockholm halvmaraton vilket min träning under augusti varit inriktad på, på grund av en förkylning. </p><p>På Södertälje IP innan start ägnade jag kanske väl mycket tid åt att prata med folk istället för att värma upp men en transportjogg till IP på en dryg kilometer blev det och sedan ytterligare ett par varv på banorna och ett par stegringar och tänjningar. Ett par syskon från Tureberg, 16 och 13 (!) år gamla, frågade mig innan start vad jag siktade på och de siktade på att starta i en fart för låga 19 minuter med 92-varv vilket jag tyckte lät perfekt då jag ändå trodde att 19 minuter skulle vara realistiskt för dagen, utan att alls veta hur förkylningen påverkade. När starten gick fick jag en bra resa med jämna varv i rygg på dessa två ungdomar och en orienteringskille från Älvsjö som trea. Efter några varv släppte trean en liten lucka så jag gick om honom. Någonstans halvvägs så tyckte jag att de två längst fram tappade lite tempo i den lätta motvinden på bortre långsida så jag gick om och upp i ledning och och fick en lucka på kanske som mest 20-30 meter som jag höll i några varv. Ansträngningen var hög som den ska vara på 5000m och varvtiderna:</p><p>92, 93, 93, 92, 91, 93, 90, 90, 92, 93, 93, 88 sekunder och sista 200m på 42 sekunder</p><p>Kilometertider från Strava: 3:51, 3:48, 3:47, 3:50, 3:39 min/km.</p><p>...avslöjar att jag gjorde ett jämnt lopp. Förmodligen var 90-varven där jag gick upp i ledning. Med två varv kvar hörde jag ungdomarna närma sig snabbt, killen på 16 år, tydligen USM-mästare i orientering, peppade hela tiden sin syster på bara 13 år, oerhört imponerande, att hålla hans rygg samtidigt som han sprang ganska oberörd med ett väldigt lätt steg. När de passerade mig hade jag inte mycket att svara med utan de fick en lucka som växte till 10 sekunder i mål. Jag brukar alltid vara stark på sista varvet på bana även om jag nu inte kunde öka farten lika mycket som jag brukar de sista 400m men jag lyckades ta mig under 19 minuter tack vare ett lite snabbare sista varv då tiden stannade på 18:57:18</p><blockquote style="border: none; margin: 0px 0px 0px 40px; padding: 0px;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMENtDCdcOd3DPWQfmSyxy6RQWqU0f7Ar-vZpw591XfVc_fW2nE3bTVZgzrq_Q585V3Gm-zwpLUpnoxdVXeuLnr2YlWRso32FfrZXeo9xk1Odo8_57QjY86C7z4TlCxU8GdCyrlMgugrc9-wI-7G1vZwgj7md0xvNX6J3FYyvy0XSdexFOR3JiqtNWe6D3/s2048/379069222_331507025938896_6423368547754674768_n.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1152" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgMENtDCdcOd3DPWQfmSyxy6RQWqU0f7Ar-vZpw591XfVc_fW2nE3bTVZgzrq_Q585V3Gm-zwpLUpnoxdVXeuLnr2YlWRso32FfrZXeo9xk1Odo8_57QjY86C7z4TlCxU8GdCyrlMgugrc9-wI-7G1vZwgj7md0xvNX6J3FYyvy0XSdexFOR3JiqtNWe6D3/w360-h640/379069222_331507025938896_6423368547754674768_n.jpg" width="360" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;">En bra resa med jämna varvtider i rygg på MYCKET yngre löpare inledningsvis</span></td></tr></tbody></table><br /></blockquote>Efteråt blev det trevligt snack med löparbekanta och klubbkompisar. Pappan till de duktiga Tureberglöparna sa att han läst min blogg tidigare - mycket trevligt, tack om du läser! <br /><p>Jag ska försöka skärpa mig och vara med klubbens träningar mera regelbundet, kanske är det extra viktigt när man som jag arbetar mycket på distans och mest träffar människor via Teams, för den här kvällen gav massor med energi och givet en vecka helt utan träning och utan någon som helst specifik träning för 5000m så är jag också nöjd med hur det kändes under loppet och resultatet. Ett riktigt bra träningspass tillsammans med trevliga människor! </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhW-ReaojT493xBn8YR7hiNAQFHn9aOvGrgroSIkbaYrqOoiQcplh8iBvVlDBek5Xvjg_yfYL2wpuim4JOcXS1GHqfQRGTRYni-gOZRroBx8ROIRAciD4mRm0CD4V_vFseJW0ZTDtkUS4rPkG6dS-Hys3u5YMEMesWEX6LyPKwWgkaAsRioAMQJqxo375Qq/s2048/378997160_331507752605490_1415324685265015950_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1152" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhW-ReaojT493xBn8YR7hiNAQFHn9aOvGrgroSIkbaYrqOoiQcplh8iBvVlDBek5Xvjg_yfYL2wpuim4JOcXS1GHqfQRGTRYni-gOZRroBx8ROIRAciD4mRm0CD4V_vFseJW0ZTDtkUS4rPkG6dS-Hys3u5YMEMesWEX6LyPKwWgkaAsRioAMQJqxo375Qq/w360-h640/378997160_331507752605490_1415324685265015950_n.jpg" width="360" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgH4NAG8lFhiMbLQGTtqdFvNrkLj38kM_PJjcNmgrnseV2w58mQVWMP6XqExoqfWc3LrPM0HJFC_R0ncYBi40WHZF9fcIwP5E2_0h-0c05A6rl3xwMHkxTsQ2dm302KSAk21YHH5SKZLOY6-qwPpwdr1sgw9lvYTT_FMxNklhQceMU-vE1ZLiu54U-pz8ql/s2048/380406361_10159547606147927_3510129664676432744_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1366" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgH4NAG8lFhiMbLQGTtqdFvNrkLj38kM_PJjcNmgrnseV2w58mQVWMP6XqExoqfWc3LrPM0HJFC_R0ncYBi40WHZF9fcIwP5E2_0h-0c05A6rl3xwMHkxTsQ2dm302KSAk21YHH5SKZLOY6-qwPpwdr1sgw9lvYTT_FMxNklhQceMU-vE1ZLiu54U-pz8ql/w640-h426/380406361_10159547606147927_3510129664676432744_n.jpg" width="640" /></a></div>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-5430141291186155042023-08-30T15:22:00.003+02:002023-08-31T13:51:11.597+02:00Motivations-jojo<p>En av de regnigaste och mest kylslagna semestrarna jag kan minnas är slut och det är dags att komma in i rutinerna igen. Motivationen har åkt lite jojo under sommaren inte minst vad gäller att springa distans. Det kyliga vädret har underlättat men jag har ändå ganska ofta känt mig lite less på mina vanliga rundor och tyckt det varit tråkigt. <br /><br />Då har det faktiskt gått lättare att ge mig ut och springa fartpass och ändå har det blivit lite för få sådana. Löparsjälvförtroendet känns lite stukat och speciellt längre intervaller har ofta gått trögt och motivationen att fortsätta när klockan visar att det går långsamt inte alltid så hög och jag har blandat bra pass med pass som gått tyngre. </p><p>I juli sprang jag i alla fall igen strax över 200 km. Annan träning än löpning har det som vanligt inte blivit någon i sommar, jag har tagit ut min racer en gång och istället funderat på att sälja den, det känns ovärt att den bara står där och så länge jag tycker att ett cykelpass är ett förlorat löppass lär det inte bli så många mil på cykel. Jag tycker inte det är roligt att träna cykling och förmår inte riktigt slappna av i sadeln. Samtidigt, det är ett bra alternativ om jag t ex skulle skada mig och inte kunna springa. </p><p>Augusti har varit bättre träningsmässigt och jag kommer landa i trakterna av 250 km vilket är en riktigt bra månad. Ett långpass på 25 km och ett flertal längre mellan 20-23 km har bidragit till det. Har t ex sprungit en halvmara i pulszon 3 i 4:26-fart väldigt kontrollerade och några bra fartpass så löparsjälvförtroendet som tidigare varit lite stukat är nu lite bättre igen. <br /><br />Jag ligger fortsatt lite lågt vad gäller planerade lopp i höst. Vill inte gärna anmäla mig och sedan prestera med mina mått dåligt. Då avstår jag hellre helt. Närmast är det till exempel Stockholm halvmaraton, ett lopp jag gillar men som jag avbröt p g a magstrul/magont förra året. Min "trend" på halvmaran har gått från 1:23 2019 till 1:25 och nu senast 1:27 i höstas. Jag är inte anmäld och har inte bestämt mig ännu om jag ska springa men kanske blir det en start utan så höga ambitioner denna gång. Kanske blir det något millopp eller någon halvmara senare i höst men det beror också på vad övriga livet bjuder på. Semestern har innehållit en hel del funderingar kring att byta bostad och det har tagit och kommer ta, om det blir en realitet, en hel del tid och energi, och då vill jag inte samtidigt ställa en massa krav på mig själv inom löpningen. </p><p>Det har inte blivit så många långpass i år vilket både tränade timmar och sprungna mil visar och ambitionen är att springa dem lite oftare än en gång i månaden nu och lite längre också för att bygga upp uthålligheten lite igen men jag försöker samtidigt tänka bort att jag borde träna en viss mängd och att mängd i sig faktiskt kan göra mig sliten, vilket det gjorde under pandemin när jag ökade lite i mängd. Jag presterar nog bättre genom att tänka bort mängd och vara fräsch till nyckelpassen istället för slentrianmässigt fylla ut med distanspass på 7-8 km i femfart, de ger inte så mycket.</p><p>Jag har också umgåtts lite med tanken på att skaffa mig en coach, jag har all nödvändig kunskap själv men att applicera den själv är inte alltid det lättaste. Jag har dock inte ett bra track record av att följa ett träningsprogram och även om det det kanske vore nyttigt med extern input så lutar det nog åt att jag inte riktigt har motivationen till det heller utan kör på ungefär som vanligt.</p><p>Ja, ni ser att motivationen inte är lika hög som den varit tidigare, men den är högre idag än den varit tidigare i sommar. Jag känner mig ofta ganska trött och seg och annat i livet tar i periodern tid och energi och löpningen får då ofta rollen som återhämtande aktivitet och det är OK. Jag har inga som helst planer på att sluta springa utan det kommer jag göra i någon form så länge kroppen tillåter. </p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-66433287051374022792023-07-05T10:20:00.008+02:002023-07-05T13:20:45.707+02:00Ett slags Reset eller en säsongsvila<p>Juni blev inte riktigt som jag tänkt mig och det var både självvalt och inte. Jag var väldigt sugen på att springa flacka Söder Runt 10 km men av någon anledning dröjde jag för länge med min anmälan och loppet blev fulltecknat, vilket jag inte alls räknat med. </p><p>En veckas familjesemester på Cypern följde och här hade jag redan innan vi åkte bestämt mig för att släppa löpningen. Löparskorna var med och jag kom ut på fyra pass, ett distanspass själv längs havet, en intervallstege på hotellets löpband och två korta joggar tillsammans med min fru men i övrigt var det paus från löpningen jag ville ha, mera mentalt än fysiskt. </p><p>Jag ägnar periodvis mycket fokus - mer än faktiskt tid ibland - åt löpningen och inte minst de senaste åren att fundera på varför jag numera är så "dålig" och vad jag kan göra åt det. Jag lägger mer tid på att fundera på varför än att faktiskt ändra något vilket såklart är det stora misstaget. Missförstå mig rätt, jag vet att jag inte är dålig i en bredare jämförelse utan det är enbart en jämförelse med mig själv, vad jag kunnat tidigare och vad jag "borde" kunna. Jag vet såklart också att löpningen inte definierar mig som människa, jag skulle delvis vara en människa med en annan självbild och identitet om jag slutade springa men jag skulle inte vara en sämre människa, såklart. </p><p>Hursomhelst, det var ganska skönt att släppa de här tankarna under en vecka. Veckan innan avresa blev rätt stressig med jobb och att lämna vår hund hos mina föräldrar och när vi kommit hem från Cypern så hann jag bara springa två pass innan jag blev rejält förkyld med halsont, feberkänning, huvudvärk och igensatta bihålor och det tog ytterligare en hel vecka innan det var aktuellt med löpning igen. Det blev heller därför ingen start i Trosa Stadslopp fredagen efter midsommar, vilket jag sett fram emot mycket. <br /><br />Så, med tanke på tre veckor med i princip halverad träning är det lite förvånande att jag ändå lyckades skrapa ihop drygt 16 mil löpning i juni men både mentalt och fysiskt känns det som om jag hag gjort en liten Reset eller haft en säsongsvila, trots att jag inte haft så mycket till "säsong" under våren, vad gäller tävlande i alla fall. </p><p>Jag snorar lite fortfarande men är frisk i övrigt och vill komma igång lite mera nu igen. Det vankas mera semester från mitten av juli och sommarlöpning för mig brukar innebära lite mindre volym och lite högre intensitet och därför blir säkert volymen i juli lite begränsad också men fokuset nu ligger på att hitta tillbaka in i träningsrutinerna igen, springa oftare och mer regelbundet, få in lite kvalitét igen. Jag har inget planerat lopp i närtid och det känns ganska skönt. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgptdDrvaFMqV7yz8I3XoRtB8z84ycMREE5pB_ywvvyMDiLwce0q5j67NvPzGRZux5HiiiuxxwjoTJUKbT7cZIMDEtTbeqH4mT2AppUG9v4ymxh24vNMUQdp08T6GWEDq-5Q_DEaiRHsZ-oAdHNRUcKos_qXxA4L3_aUpWKGZSBPUZibQoWoXGTJPRkj-al/s1800/354469985_10159379472542927_5539222676703911056_n.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1800" data-original-width="1440" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgptdDrvaFMqV7yz8I3XoRtB8z84ycMREE5pB_ywvvyMDiLwce0q5j67NvPzGRZux5HiiiuxxwjoTJUKbT7cZIMDEtTbeqH4mT2AppUG9v4ymxh24vNMUQdp08T6GWEDq-5Q_DEaiRHsZ-oAdHNRUcKos_qXxA4L3_aUpWKGZSBPUZibQoWoXGTJPRkj-al/w512-h640/354469985_10159379472542927_5539222676703911056_n.jpg" width="512" /></a></div>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-36674130948075255192023-06-08T12:40:00.001+02:002023-06-09T10:22:07.169+02:00Anmäld... (och lite tankar om tröskel)<p> ...till Adidas Stockholm Marathon 2024.</p><p>Årets "projekt" att bli lite snabbare på underdistans innan nästa maratonlopp har ännu inte burit frukt även om jag är både i bättre form och fräschare nu än när jag kände av överträningssymptom 2021 och "inte ens" klarade milen under 40 minuter på tävling. Jag är väldigt stabil på låga 39 minuter och även om det är en minut långsammare än jag önskar så går det nog att bygga vidare därifrån.</p><p>Att följa Stockholm Maraton hemifrån ger alltid en motivationsboost och så även i år och rubriken syftar till att det kliade till i anmälningsfingret på söndagen efter loppet. Det blev varmare på tävlingsdagen än vad prognoserna under veckan visade och efter ett varmt lopp också i fjol så kanske vi kan hoppas på en kallare upplaga 2024, men det behöver inte bli så kallt som 2012 :-) Med exakt 51 veckor kvar är det alldeles för tidigt att tala om målsättning utan det handlar om att träna på och fokusera på det här året först. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFJg5bAB15Pn_90sM4q9PIzFOB6-065Afw4jljUaH1NnBmnv_DVB3QVulFYY214-DIBQE9pwWwKZkKfZ1LzjoPArb_NnOCELN7BS7wsVZ04TMVe-oNWrz1glKrpdV_5hZviqOeI76JwZpFmLw0-ceQavF1nBrovE8JHa7qeh7iFjNCCAeCSwT6UlNkzQ/s828/351338558_9272354302835157_7577038422650480617_n.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="801" data-original-width="828" height="388" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFJg5bAB15Pn_90sM4q9PIzFOB6-065Afw4jljUaH1NnBmnv_DVB3QVulFYY214-DIBQE9pwWwKZkKfZ1LzjoPArb_NnOCELN7BS7wsVZ04TMVe-oNWrz1glKrpdV_5hZviqOeI76JwZpFmLw0-ceQavF1nBrovE8JHa7qeh7iFjNCCAeCSwT6UlNkzQ/w400-h388/351338558_9272354302835157_7577038422650480617_n.jpg" width="400" /></a></div><p>Med det sagt så tror jag det finns en del jag kan göra för att komma vidare från nuvarande nivå, lägga in lite styrka, jag tror det räcker långt med lite styrkeövningar efter ett par löppass per vecka, springa lite fler längre pass och göra det kontinuerligt, variera mig ännu mera. Saker jag brukar skriva om men att verkligen se till att jag gör det också. </p><p>En sak som slår mig allt oftare är hur olika åsikter det är kring träning och träningslära och det gäller att hitta och följa en väg man själv tror på men också vara beredd att omvärdera om det inte fungerar eller ger någon utveckling. Lyssnade på Spring Snyggt-podden och ett avsnitt om hur man blir bra på 10000m och Spårvägens Kent Claesson med flera intervjuades. Kent likt flera tidigare elitaktiva och numera tränare förespråkade mängd generellt (såklart) och menade specifikt också kring den numera så populära tröskelträningen att det inte var något man inte skulle fokusera på, om man inte redan sprang tio mil i veckan, utan menade istället att löpare med mindre mängd får mer resultat av att då springa högintensiva intervaller. Liknande tankar har Kalle Berglunds tränare Janne Bengtsson, också Spårvägen, gett uttryck för i intervjuer där han menade att tröskelträning överhuvudtaget inte var något för motionärer. <br /><br />Ändå tänker jag att det knappast kan vara fel att springa en hel del tröskel för att få högre volym i högre fart, utan att ändå bli så sliten, men då gäller att just volymen är viktigare än farten. Springer jag t ex bara 6x1000m är det nog bättre att hålla högre fart men då kanske 10x1000m i lite lägre fart är ett bättre pass för mig, beroende såklart på när i tiden det genomförs, inför en tävling. Detta borde då kunna blandas med en klart lägre volym träning i lägre farter, och andelen på detta kan ökas lite inför tävling som en del i formtoppning, utan att gå över gränsen och göra för mycket vilket jag har en tendens till att göra. <br /><br />Avslutningsvis så gäller nog främst att man ska gilla träningen för det måste vara roligt för att jag ska orka hålla på. Inget nytt under solen där!</p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-11044944096645818372023-05-29T11:26:00.004+02:002023-06-01T10:50:21.146+02:00Race Report Långlöparnas kväll 10000m Stockholms Stadion 2023 - 39:17,96 och plats 10/30 i första heatet<p>Kom tidigt till Stadion innan loppet då jag jobbade hos kund centralt i city och bytte om där. Tog det lugnt på läktaren ett tag och pratade med några andra löpare innan jag hämtade nummerlappen och joggade upp lugnt ett par kilometer, på Stadions banor då jag sprang i första heatet. Bytte sedan till Vaporfly och körde några stegringslopp och lite tänjningar. </p><p>Vid start placerades jag längst in på bana ett och kom iväg som jag ville, det blev bara lite trippande genom första kurvan när startgrupperna gick ihop. Den befarade trängseln uteblev då "bara" 30 löpare av 42 anmälda i första heatet kom till start. </p><p>Direkt bildades tre distinkta grupper, en sub38-grupp med hare längst fram som jag hängde på något varv i början innan de sakta gled iväg, en andraklunga med 3-4 löpare anförd av mig och en större sub40-grupp lite längre bak. Ganska snabbt blev min grupp en duo bestående av mig och FK Studenternas Malin Gibrand som låg i min rygg upp till någonstans mellan 3000 och 4000m innan hon tappade lite och försvann bakom mig. </p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjnq2inptVlG1-5uN9EsNteLZB1wzD0NC8rNhf3GHjJnZDR-B8akx-_mMze8qy0fWIFmw9NU_FSmdQhxan_thaDpB3AzS5LIczTNuSqVeCQljizGezwtWkxlckzF_lYFMp3au_z4QWn-8PWCdH0Bn5V8DUU3QvcrBL-igHrtTBzfp9QXFq87AhPwze8Q/s2048/Stadion%20230525.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1365" data-original-width="2048" height="426" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhjnq2inptVlG1-5uN9EsNteLZB1wzD0NC8rNhf3GHjJnZDR-B8akx-_mMze8qy0fWIFmw9NU_FSmdQhxan_thaDpB3AzS5LIczTNuSqVeCQljizGezwtWkxlckzF_lYFMp3au_z4QWn-8PWCdH0Bn5V8DUU3QvcrBL-igHrtTBzfp9QXFq87AhPwze8Q/w640-h426/Stadion%20230525.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Jag och Malin Gibrand någonstans under den första tredjedelen av loppet. </td></tr></tbody></table><p>Jag hade klockan på läge "banlöpning" med autolap på 400m och fick exakta varvtider och ihop med den aktiva speakern så var det inga problem att hålla redan på varven eller hur långt det var kvar. </p><p>Känslan var stabil och bra upp till åtminstone 3000-4000 m och jag sprang alltså solo precis hela loppet. Efter ca 4000 m började jag tappa lite men det kändes inte som läge att springa på lite mera. Jag ville springa varvtider på 93-94 sekunder men nu blev varvtiderna 95-96 sekunder under flera varv (96 sekunder är 4 min/km). </p><p>Klockan visade 19:42 vid passering 5000 meter och jag började inse att det skulle bli hårt att komma under 39 minuter. Jag sprang om någon enstaka tröttnande löpare och började varva några längre bak i fältet men hade aldrig kontakt med någon framför och den lätta motvinden på bortre långsidan började kännas jobbig. Med drygt en kilometer kvar blev jag omsprungen för första gången då vinnaren (37:19) varvade mig. Haren för sub 38 (37:49 i mål) sprang sedan om mig med exakt 1000 m kvar. Jag gjorde ett försök att öka kadensen och ta rygg med krafterna tröt och han gled iväg fast det inte såg ut som att han sprang fort. Det blev ändå en fartökning sista kilometern (3:43) med två 94-varv innan jag som vanligt kunde öka farten ganska rejält på sista varvet, om än inte i lika hög fart som tidigare år, med ett sista varv på 82 sekunder. Tog ut mig och sprang hela vägen över mållinjen innan jag stängde av klockan, lite illamående. </p><p>Kilometertider från Strava: 3:55, 3:55, 3:58, 3:55, 3:59, 3:57, 3:58, 3:59, 3:58, 3:43.</p><p>Efteråt stannade jag bara en kort stund då jag skulle med ett tåg så det blev väldigt kort snack med andra löpare, skobyte och en för snabb nerjogg från Stadion via Sturegatan och kontoret i stan för att hämta jobbkläder och dator och sedan stressa till tåget. Att klara av logistiken med löparrygga och två andra väskor, jobbkläder och dator och få med mig allt till rätt plats och med hem var nog en större prestation än löpningen i sig, men jackan glömde jag på kontoret så helt lyckades jag inte med logistiken heller :)</p><p>Direkt efter loppet var jag lite missnöjd med att jag bara sprang ett par sekunder snabbare än kuperade Påsksmällen i april trots ganska bra kvalité i träningen sedan dess men kanske har min volym varit lite för låg under april och maj. Samtidigt som Malin Gibrand sa till mig efter loppet när hon tackade för hjälpen att dra: <i>"I backarna får man ju vila utför, det får man inte här"</i> och det kanske ligger lite i det. Jag snackade också kort med John Kingstedt som sa att om man inte har dagen så kan bana vara tufft.<br /><br />Jag snittade 90% av maxpuls med en topp på 95% i slutet, det kändes väldigt lätt i början och blev sedan sakta jobbigare. Ansträngningen var sakta ökande hela vägen som den ska vara och det var ganska flåsigt från 6-7 km in i mål men jag vet inte riktigt om det var jobbigast för flåset eller benen, mera flåset idag tror jag, och jag kunde inte pressa mig mer och det var lite blåst som störde. Jag är inte bättre än så här just nu men jag är stabil på låga 39 och tycker nog jag är ganska bra ändå. </p><p>Mina tre senaste millopp har nu gått på 39:23, 39:20 och 39:17 så det går åt rätt håll men väldigt långsamt :) <br /><br />Behöver någon en hare som springer en mil oberoende på kupering, underlag och väder i 3:56 min/km så hör av er :)</p><p>Fullständiga resultat från alla heat <a href="https://docs.google.com/spreadsheets/d/1-mNmCeqoYIdDZK14XHcipkBa2gg30mfY/edit#gid=454093393">här</a>. </p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQGzzjSiUIjr4aJcRxK5VMWiN504Lx8EaSrKaWKvGeucyoSI1gw68m-HBesldvyFZUb2g_hlYBNocPY6-et7stHjbMMMFqvyFs9LaiWWa6DPgbiTSqh9HJhXS4MaQtrMUYxsVbqB3NzGwsRLgxP_jo4UmNV4aVZv6NIZDTNWtaIs5-zLefIMEb7NJNsA/s2016/Stadion%203.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2016" data-original-width="1512" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiQGzzjSiUIjr4aJcRxK5VMWiN504Lx8EaSrKaWKvGeucyoSI1gw68m-HBesldvyFZUb2g_hlYBNocPY6-et7stHjbMMMFqvyFs9LaiWWa6DPgbiTSqh9HJhXS4MaQtrMUYxsVbqB3NzGwsRLgxP_jo4UmNV4aVZv6NIZDTNWtaIs5-zLefIMEb7NJNsA/w480-h640/Stadion%203.jpg" width="480" /></a><br /></div>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-81021888468586992112023-05-08T16:33:00.002+02:002023-05-11T13:04:10.107+02:00Det kom ett mail...<p>...med frågan: <i>"Det har blivit en ledig plats som farthållare på årets Stockholm Maraton på sluttiden 3:45, undrar om du är intresserad av den? Tacksam om du återkopplar snabbt"</i>.</p><p>Jag har länge varit intresserad av att springa som farthållare för att det verkar roligt, både att hjälpa andra nå sina mål och att uppleva lopp utan den egna prestationen i fokus. Jag har gjort något mindre farthållarjobb på en egen klubbtävling och hjälpt kompisar som farthållare på träning ett flertal gånger och vet att jag är duktig på att springa i jämnt tempo och har en ganska väl utvecklad känsla för olika tempon. </p><p>Så, därför anmälde jag tidigare mitt intresse till maratongruppen och kom på reservplats på just Stockholm Maraton. Efter fjolårets resultatmässigt "misslyckade" Stockholm Maraton i den plötsliga värmen och de senaste årens tillbakagång resultatmässigt så har inte varit intresserad av att träna för maraton i år och därmed har också långpassen i princip uteblivit helt. </p><p>Första tanken när jag fick mailet förra veckan var ändå: "Ja, vad roligt!". </p><p>Men, efter att ha funderat en stund över helgen är jag inte så säker på att det faktiskt skulle bli så roligt. 3:45 på maraton är en snittfart på 5:20 min/km men farthållare springer på bruttotid och ska ge deltagarna tid att dricka på vätskestationer också så i realiteten kanske snittfarten behöver ligga runt 5:15-5:17 min/km för att springa ikapp den tiden och då är vi inte så långt ifrån min lugna distansfart. Det är inte alls ansträngande för mig att springa i den farten men jag är verkligen inte van vid att vara ute och springa i 3h 45 minuter. </p><p>Två gånger i år har jag sprungit 23 km, ett par gånger till har jag sprungit över 18 km och en handfull ytterligare gånger har jag sprungit över 15 km och det är verkligen inte något som förberett mig på ett löptur som i princip blir dubbelt så lång som mitt längsta pass i år. <br /><br />Om jag skulle tacka ja, så skulle jag absolut vilja och behöva förbereda mig genom åtminstone tre längre långpass i lugnt tempo men jag vet i ärlighetens namn inte om det ens lockar mig just nu, kanske om jag kan hitta något sällskap. Jag har sprungit nio Stockholm Maraton totalt och självklart ska jag också springa ett tionde och att göra det som farthållare vore ett roligt jubileum men i så fall vill jag nog vara bättre förberedd än jag är i år...</p><p>Jag fick några dagars betänketid men efter det så landade jag i att tacka nej var det bästa beslutet. Det kommer fler maraton och förhoppningsvis mer motivation igen till långpass.</p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-26961954466869866882023-04-28T11:15:00.005+02:002023-04-28T11:36:36.255+02:00En förlorad månad?<p>Onsdagen efter Påsksmällen fick jag väldigt ont i halsen och sedan följde en dryg veckas förkylningsuppehåll och ytterligare några dagars uppstart med korta, lugna distanspass och restsymtom med lätt snuva satt kvar ytterligare några dagar. Sådant sätter direkt spår i träningsdagboken och effekten på volymen blir ännu större då jag inte springer långpass så ofta just nu och volymen därför redan är begränsad. </p><p>Vi närmar oss slutet av april och hade jag förberett mig för Stockholm Maraton hade siffran i träningsdagboken visat över 100 sprungna mil i år, nu ligger den istället strax under 80 mil för året. Annan träning förutom löpning är också helt obefintlig så antalet tränade timmar är också väldigt lågt. Men, jag håller ändå igång med ca 20 sprungna mil per månad (en gång i tiden var 20 mil på en månad en riktig drömgräns att nå). Jag springer ogärna mindre än 15 mil en månad, en siffra jag når även denna månad som annars kan tyckas förlorad ur träningssynpunkt, men det är ändå en siffra som visar att jag i genomsnitt springer en mil varannan dag och någonstans är det också lite intressant att se hur <i>lite </i>det går att träna utan att tappa i form/kapacitet. Det finns studier som visar att man, i alla fall under kortare perioder kan träna förvånansvärt lite utan att tappa i kapacitet. Det är lätt att bli hemmablind när man ser ens löparkompisar stadigt springa veckor på 10-12 mil och tycka att man själv knappt tränar alls. </p><p>Det är inge självändamål för mig att springa så lite som möjligt men vid sjukdom är träning inte så mycket att fundera på. Den 25 maj ska jag springa Långlöparnas kväll (LLK) 10000m på Stockholm Stadion. Ambitionen är att springa något snabbare än jag gjort på mina två senaste millopp, Kungsholmen Runt maj 2022 och Påsksmällen april 2023, 39:19/39:20. Jag skulle vilja springa under 39 minuter nu, för att visa att det går åt rätt håll och på ett flackt banlopp borde jag kunna springa 20 sekunder snabbare än på en kuperad mil på blöt grusväg. </p><p>På vägen dit har jag nu tre hela träningsveckor på mig att förbereda mig och utmaningen blir att inte försöka träna ikapp det jag tappat i april, <i>om</i> jag nu tappat något. Jag funderar mellan tre kvalitétspass per vecka eller att försöka tillfälligt höja volymen någon av veckorna, det borde i så fall ske första eller andra veckan i maj för att ge effekt. När det gäller intensiteten tror jag på att höja volymen kvalité snarare än att köra väldigt hårda kvalitétspass. Förmodligen är två tröskelpass med bra volym och ett mera begränsat pass i överfart (jämfört med milfarten) per vecka det bästa alternativet.<br /><br />Skulle jag inte förbättra mig på LLK är det inte hela världen och numera kommer jag vara hyggligt nöjd så länge jag fortsätter springa milen sub40 men visst vore det roligare att se en liten förbättring. Kommer den inte på LLK så hoppas jag också på att springa Söder Runt för första gången i juni. Det går veckan efter Stockholm Maraton och därför har det inte blivit av att jag sprungit det tidigare. </p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-23891832678619638182023-04-12T20:00:00.014+02:002023-04-13T15:29:21.342+02:00Race Report Påskmällen Enhörna april 2023 - 39:20 och 22:a plats (3:a i M50) <div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><span style="font-family: inherit;">Annandag Påsk betyder traditionsenligt Enhörnas klassiska tävling Påsksmällen som i år arrangerades för 45:e gången. En mysig och familjär lite mindre löpartävling, som dragits med lägre deltagarantal i flera år, jämfört med när Enhörna var en av landets ledande långdistansklubbar på andra sidan millennieskiftet och jämfört med före pandemin. Ett problem som många mindre lopp ute på landet har, tyvärr för de kan vara väl så trevliga och roliga som de stora arrangemangen.</span></div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><span style="font-family: inherit;">Soligt väder, dock lite blåst som störde men fina förhållanden. Under uppjoggen märkte jag att grusvägen (som halva banan består av), var bitvis rejält blöt och geggig/sugande i skuggan efter den sena våren, och inte minst den berömda "grisbacken" en halv kilometer från varvning och mål var riktigt tungsprungen. </span></div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;">Kom iväg utan att förivra mig men sprang ändå den snabbaste kilometern i startrusningen men tyckte det kändes tungt ganska tidigt och att asfaltspartiet på andra kilometern inte alls kändes så lätt som det "borde". Kanske skulle jag tagit det ännu lugnare första kilometern. Hade ganska negativa tankar i början och ansträngningen var hög men efter 3-4 km på det kuperade och blöta gruspartiet började det kännas bättre. Jag hade sällskap med trevliga Patrick Pring Tullinge Friidrott, som jag känt i många år från jogg.se. Han sprang konsekvent ifrån mig utför medan jag kom ikapp och ibland förbi uppför. Jag försökte springa på ansträngning och springa snabbt utför, vilket jag inte är speciellt bra på, och ta det lite lugnare uppför med lite högre stegfrekvent och lite kortare steg, men sprang ändå ifatt de flesta uppför. </div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><br /></div><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-SjNOP3ADVj_CW3LbLQSJIm76h5yZycPvhomExrDTnUgQJs25oAjHqVdbqrxe7RvIkMAvgPjtP4-yw44rktHakWxEfB5ngIkC1vDgtBLBoBMQnByTWNasUPY_QPmXws_C_u__9HpSgXCDTO1UfOyVUZ7gXWuIBQmbMWk15trLwplidbnqzgG4YfR-CQ/s2048/P%C3%A5sksm%C3%A4llen%202.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1536" data-original-width="2048" height="480" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh-SjNOP3ADVj_CW3LbLQSJIm76h5yZycPvhomExrDTnUgQJs25oAjHqVdbqrxe7RvIkMAvgPjtP4-yw44rktHakWxEfB5ngIkC1vDgtBLBoBMQnByTWNasUPY_QPmXws_C_u__9HpSgXCDTO1UfOyVUZ7gXWuIBQmbMWk15trLwplidbnqzgG4YfR-CQ/w640-h480/P%C3%A5sksm%C3%A4llen%202.jpg" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;">Strax innan varvningen halvvägs. Klassvinnaren i M50 från Nyköping till vänster, Patrick från Tullinge, undertecknad och Mikael Grip, Tjalve friidrott/Spring LFA till höger, synkad hällandning på tre av oss. Foto: Magnus Ljung</span></td></tr></tbody></table><br /><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><span style="font-family: inherit;">Vi passerade halvvägs på ca 19:30 i en liten klunga, bakom mig på bilden ligger också klubbens duktiga paraidrottare Victor. </span><span style="font-family: inherit;">Tappade sedan lite fart på andra varvet med en sjunde km på 4:10 uppför och en åttonde på 4:02 men flera andra hade det kämpigt också. Klass-segraren i M50 sprang ifrån klungan efter varvning men in på gruspartiet igen var jag, trots att jag var rejält trött, stark och avslutade med två km på 3:47 på klockan inklusive den jobbiga "grisbacken" andra gången. Jag hade på förhand lovat mig själv att </span>verkligen ta ut mig de sista ca 400m flack löpning in mot mål <span style="font-family: inherit;">när jag väl kommit uppför sista backen och det gjorde jag. Jag hade tyvärr ingen rygg att jaga inom rimligt avstånd framåt men tryckte på rejält sista biten och klockan visade 2:49 min/km på de avslutande elva sekunderna och 60m efter att klockan gått över 10 km och jag var riktigt trött i mål. </span></div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><br /></div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOovD0Q7-qeM3Jyh_z60QgFh_NsfNXWJLlRn9CxK1K_JzfOAjhL0JtFRjBwg9QrlVvi0oo29ojn9hoI6AUX_jRL4IvFWX551gOGhW9GibABvwi8-vtlCqZr3Up_aTawkOjexlBbj_ONhDImL5qkPlp6qsletXYFi5bDFgFpGqocWiFBTlqpzhTkOri9w/s2048/IMG_18431.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="2048" data-original-width="1536" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhOovD0Q7-qeM3Jyh_z60QgFh_NsfNXWJLlRn9CxK1K_JzfOAjhL0JtFRjBwg9QrlVvi0oo29ojn9hoI6AUX_jRL4IvFWX551gOGhW9GibABvwi8-vtlCqZr3Up_aTawkOjexlBbj_ONhDImL5qkPlp6qsletXYFi5bDFgFpGqocWiFBTlqpzhTkOri9w/w480-h640/IMG_18431.jpg" width="480" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;">Här är det ca 300m kvar till mållinjen. Foto: Magnus Ljung.</span></td></tr></tbody></table><span style="font-family: inherit;"><br /></span></div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><span style="font-family: inherit;">Jag tycker jag disponerade loppet bra och att d</span><span style="font-family: inherit;">etta ganska väl speglar kapaciteten just nu även om sub39 borde vara görbart på en flackare, torr bana på asfalt. Jag prickade nästan på sekunden tiden från Kungsholmen runt förra året men värderar detta klart högre då banan är så kuperad och var extra tungsprungen i år. </span></div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><span style="font-family: inherit;">Detta var femte gången jag sprang Påsksmällen och jag tar med mig att nu sprang snabbare än jag gjorde på min första Påsksmällen 2011, då 39 år gammal då jag sprang på 39:33. Övriga resultat är</span><span style="font-family: inherit;"> 38:55 2012 (samma vår som jag senare sprang min första sub3 i Stockholm), 37:15 2014 (fortfarande landsvägspers) och 38:15 2019.</span></div><div class="kommentar" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: #111111; font-variant-ligatures: common-ligatures; margin: 0px; padding: 0px;"><br /></div><div>Nu väntar några lugna distanspass innan jag tar sikte på Långlöparnas kväll på Stockholms Stadion och 10000m 24 maj.</div><p>Fullständig resultatlista finns <a href="https://eiflopning.se/arrangemang/pasksmallen/resultat-2023?fbclid=IwAR2zjJrDasragCKuRkUGF_-yIMsSD0II2tLUjxSy1GpGQkcsKP3W8zNghO4">här</a>. </p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirwxNAI1LyXCXqBdZ8SH1jleVoqnXmg-SZMCFOgRhcUuKqsDgjZoDldo9WNYEus0GCNyREPMjGxdqJQ4Zb9chyszrLjaNwc0x5TqqZe6j-i-G3FiVqzbluKaZVeMymiV0SZTG3-bSdE37ag9VZEuLTIrgZIUlT8ZB6oFXeAu-5xD5V37JxHV63Qdqz2w/s1024/984b126c-00c5-4424-898d-086f63b16be7.jpeg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="768" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEirwxNAI1LyXCXqBdZ8SH1jleVoqnXmg-SZMCFOgRhcUuKqsDgjZoDldo9WNYEus0GCNyREPMjGxdqJQ4Zb9chyszrLjaNwc0x5TqqZe6j-i-G3FiVqzbluKaZVeMymiV0SZTG3-bSdE37ag9VZEuLTIrgZIUlT8ZB6oFXeAu-5xD5V37JxHV63Qdqz2w/w480-h640/984b126c-00c5-4424-898d-086f63b16be7.jpeg" width="480" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span style="font-size: x-small;">Foto: Privat</span></td></tr></tbody></table>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-6960250211229172582023-03-31T15:36:00.000+02:002023-03-31T15:36:24.656+02:00Here we go again<p>När jag istället ville "studsa tillbaka" i förra inlägget fick jag en rejäl smäll rakt i Solar Plexus och hamnade på en riktigt mörk plats en längre tid. Därav den två månader långa frånvaron härifrån.</p><p>Det har varit en del tuffa händelser i mitt liv de senaste åren och löpningen har nu liksom då alltid funnits där som en hjälp. De senaste sex veckorna har jag tränat på riktigt bra, om än inte så målmedvetet eller ambitiöst men heller inte bara slöjoggat, långt därifrån. I Februari blev det drygt 200 km och mars slutar på +240 km vilket är bra och en nivå det enkelt går att bygga vidare på - om jag vill. Jag ledsnade på vintern när den senaste omgången snö föll och köpte ett klippkort på närmaste gymet och har sedan dess sprungit några bra tröskelpass på löpband och formen känns som om den är på väg åt rätt håll. Långpassen lyser i princip med sin frånvaro, jag springer ibland runt 20 km och det är ungefär vad jag förmår motivera mig till i dagsläget. Jag har tidigare sagt att jag inte tänker springa något maraton i vår och det känns rätt att då inte heller tvinga mig ut på längre långpass jag inte har lust med. </p><p>Det var det löprelaterade sedan sist. Mer livsstilsdetaljer om den där smällen följer här för den som är intresserad av det. </p><p>Måndagen 13 februari tog vi akut bort vår älskade hund p g a sjukdom. Han var inte ens två år. En längre beskrivning av vad som hände är out of scope för den här löparbloggen men det är/var och har varit en oerhört tuff tid sedan dess för hela familjen men mest kanske för mig. Jag har varit så förtvivlat ledsen och också i behov av professionellt samtalsstöd och t o m blivit diagnosticerad med depression efter detta, något jag kämpar med även nu och det är ett hårt dagligt arbete för att fungera som vanligt och aktivera mig som gäller och här är träningen till stor hjälp.</p><p>Avslutningsvis är jag inte troende på något sätt men av en slump fick jag för ett par veckor sedan reda på att det finns en ung Golden Retriever-tik med väldigt bra och stabil mentalitet för omplacering från en bra, välkänd uppfödare. Jag kontaktade henne och ställde massor av frågor och vi fick väldigt bra kontakt. Efter att ha funderat lite och pratat igenom det hemma så erbjöds vi att ta över henne och sedan snart en vecka är vi hundägare igen och även om det varit en mental berg-och dalbana den senaste tiden så känns det väldigt bra!</p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-91464224814543759122023-02-02T15:20:00.007+01:002023-02-03T08:42:18.345+01:00"Studsa tillbaka"<p>Frånsett att jag började året med åtta sjukdagar och att träningsvolymen därför varit låg så har jag därefter tränat med bra kvalité och formen är nog inte så dålig ändå.</p><p>Rubriken är målbilden för 2023 sammanfattad och här beskriver jag hur jag förhoppningsvis ska ta mig dit.</p><p><b>Nuläge</b></p><p>Har jag ägnat de två senaste åren att blogga om så det känner ni väl till.</p><p><b>Önskat läge December 2023</b></p><p>Handlar primärt inte om tider och resultat även om de som vanligt finns där i bakgrunden. Nej, när jag summerar 2023 vill jag ha en känsla av att ha "studsat tillbaka" igen, att ha brutit den nedåtgående formkurva jag känt av 2021 och 2022 och igen närmat mig känslan, nivån och resultaten jag gjorde senast 2020. Jag vill känna att jag är lite starkare igen, att jag förmår pressa upp pulsen lite högre utan att benen tar slut och framförallt att uthålligheten i de högre fartregistren är bättre än den varit de senaste två åren.</p><p><b>Vilka hinder finns och hur jag tar mig förbi dem</b></p><p></p><ul style="text-align: left;"><li>Oklar ambitionsnivå och det är det <i>allt </i>handlar om. Vad vill jag eller snarare hur mycket vill jag det, <i>egentligen</i>? Mer om det nedan. Här handlar det konkret om att bestämma mig. Jag undviker konsekvent ordet "satsa" kring min löpning för hade jag satsat på allvar hade jag sprungit mera än jag gjort men ska jag fortsätta ha ambitioner i betydelsen tider och resultat eller ska jag inte?</li><li>Min upplevda trötthet, något jag känner av utanför träningen också.</li><ul><li>Se till att få i mig tillräckligt med energi, vara noggrann med återhämtning, inte vara rädd att lägga in extra vilodagar istället för att springa korta distanspass som ändå inte ger så mycket. Identifiera vad som ger mig energi och lägga mitt fokus där. </li></ul></ul><p></p><p><b>Actionlistan - Vad ska jag konkret göra annorlunda?</b></p><p></p><ul style="text-align: left;"><li>Ta hjälp av löpcoach? Något jag funderat på men inte riktigt landat i ännu. så, vet inte.</li><li>Differentiera träningen mera, variera mera <i>på riktigt</i>. Något jag skrivit om flera gånger men kanske inte riktigt gjort verkstad av ändå. Lägger jag handen på hjärtat så visst det finns det variation men målat med grövre penseldrag så ser det ändå ganska likt ut vad gäller veckomängd och kvalité. </li><ul><li>En konkret feedback jag fick på min årssummering (Tack Oskar!) som jag tycker är bra, var att jag i perioder kan öka mängden inför viktiga prestationer och varva det med perioder med mer underhållande träning, något jag inte gjort i så hög utsträckning tidigare. Som en slags blockperiodisering. Med undantag för de förberedande veckorna med längre långpass inför maraton så brukar mina träningsveckor och månader se väldigt lika ut.</li><li>Ytterligare feedback var att varje pass bör ha ett syfte, distanspassen gärna vara lite längre, volym framför fart på kvalitétspass och att lite oftare springa lite längre på helgen bör också prioriteras. Idag sticker jag relativt ofta ut och joggar lugnt i ca 40 minuter för att det är skönt, och det är viktigt att fortsatt ha den möjligheten men ur ett prestationsperspektiv ska jag kanske behålla ett eller högst två sådana pass i veckan (med utgångspunkt i fem pass i veckan) samt fundera på om jag istället bör ta helvila dessa dagar eller någon av dem, för att istället fokusera på de viktigare passen. </li></ul><li>Styrketräningen. Jag har i princip givit upp ambitionen om att träna styrka på gym med regelbundenhet trots att i princip samtliga äldre löpare säger att det är viktigt. Jag ska försöka få in lite hemmastyrka lite oftare i samband med löppassen, har köpt ett par kettlebells t ex.</li></ul><div>Något mer än så kommer jag inte på utan det viktigaste är att komma fram till <b>vad jag vill och orkar</b>, vissa dagar är jag motiverad och taggad, andra inte. Det återstår att se hur mycket verkstad det blir med att i perioder träna mer än jag brukar. Som det känns nu är risken relativt stor att jag ändå tränar på ungefär som jag brukar och då får jag kanske finna mig i att någon större förbättring av resultaten eller någon "studs tillbaka" uteblir. I så fall omformuleras målsättningen till att så länge jag kan springa milen under 40 minuter med nuvarande träningsupplägg, något som trots allt relativt få 50+ klarar, och något som både är konkret och motiverande, just nu mer än tanken på att prestera på längre sträckor.</div><div><br /></div><div>Fler tankar om 2023 skrev jag i <a href="https://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.com/2022/12/arssummering-2022.html">förra inlägget</a> och den planen har inte ändrats. Fokus ligger på 10 km under våren, vilket eller vilka lopp som blir de viktigaste målsättningarna har jag inte spikat men förhoppningen är att springa några millopp i Stockholms-trakten under senvår och försommar och förhoppningsvis redan då studsa tillbaka en aning resultatmässigt. Det skulle kunna betyda att springa milen på 38 minuter igen i ett första steg. <br /><br />Jag skrev också att jag inte kommer springa maraton 2023. Vi får se hur det blir med det. Jag anmälde mig som farthållare till Stockholm Maraton men står på reservplats där. Om jag lyckas "studsa tillbaka" något på milen så finns en idé om att springa en mara i Europa under hösten. </div><p></p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-90268381348452351382022-12-28T14:51:00.005+01:002022-12-28T15:12:32.251+01:00Årssummering 2022<p><span style="font-family: inherit;">Dags att summera ännu ett löparår. En summering i relativt positiva ordalag, även om jag inte direkt åstadkommit något tävlingsresultat jag är nöjd med i år. Jag är skadefri och har haft väldigt fin kontinuitet i träningen ännu ett år och har bara behövt hantera ett par vanliga förkylningar som knappt lämnat avtryck i träningsdagboken. Bara det är mycket att vara tacksam för! </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDCXsl9V5KpmygQiocdoiR4UQ07DuAUR95o51PUzpTjkzwX3WylCvR28okRnWS9JoK2YTP_OyeqDbJxs7Migce2NdSSyEQc6Uq-ahxJxbNN8gRUIIF2MTyrrOVzwOl6PCdx6WHHumsT9o-ktpFoJopkk-EAWgBRXpCxSLr4WW4X6qKC-L2jlJMFML5hw/s1544/1.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1544" data-original-width="1158" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDCXsl9V5KpmygQiocdoiR4UQ07DuAUR95o51PUzpTjkzwX3WylCvR28okRnWS9JoK2YTP_OyeqDbJxs7Migce2NdSSyEQc6Uq-ahxJxbNN8gRUIIF2MTyrrOVzwOl6PCdx6WHHumsT9o-ktpFoJopkk-EAWgBRXpCxSLr4WW4X6qKC-L2jlJMFML5hw/w480-h640/1.jpg" width="480" /></a></div><p><b><span style="font-family: inherit;">Formen/träningsstatusen</span></b></p><p><span style="font-family: inherit;">Den tröga känslan i benen och svårigheterna att pressa upp pulsen, misslyckade tröskelpass och pass med långa intervaller är bättre idag jämfört med 2021, även om jag fortfarande utomhus (på löpband är det lättare) har ganska svårt att pressa upp pulsen högt, då benen ofta tar slut innan pulsen når så högt. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Under hösten började jag vara noggrannare med mitt järnintag då depåerna nästan alltid är låga, och jag tycker det haft viss effekt. Jag är också noggrannare med återhämtning och att äta lite extra med tanke på alla steg jag får från hundpromenaderna (årssnittet ligger på ca 20200 steg per dag för 2022) och även där tycker jag det går åt rätt håll och jag känner mig inte lika ofta sliten i benen längre. Kanske har det tagit lite tid att anpassa mig till den ökade mängden rörelse? Jag har testat ett kvartal att registrera varje promenad och hundpromenaderna brukar landa mellan 3,5 upp till fem mil per vecka och total tid i rörelse (löpning och hundpromenader) mellan 12-15 timmar i veckan oktober-december. <br /></span></p><p><span style="font-family: inherit;">Jag har inte tappat speciellt mycket i toppfart jämfört med för några år sedan, kan fortfarande springa tvåhundringar klart snabbare än 3 min/km. Det är farten på de längre intervallerna som är långsammare nu och även distansfarten. Om jag idag springer ett väldigt lugnt distanspass så hamnar farten naturligt runt 5:30-5:10-fart, lite beroende på dagsform och ska jag springa snabbare än 5 min/km så kräver det mer aktiv löpning och ner mot 4:30-fart och snabbare ner mot maratonfart så måste jag trycka på mer än förut. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Jag tycker känslan är att det skiljer ungefär 10 sek/km nu jämfört med för ett par år sedan, 4:10-fart känns som 4 min/km ungefär, och jag har ingen riktigt bra förklaring till varför det är så. Varför jag för drygt två år sedan kunde snitta 10 km på 3:42 min/km och relativt enkelt springa milen sub40 på träning medans jag i år bara lyckats snitta milen på 3:56 min/km på tävling (faktiskt lite snabbare själv på träning) och endast ett fåtal gånger har sprungit sub40 på träning och det har varit hårda pass. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">Jag tycker fortfarande det är för stor skillnad för att enbart förklaras av ökande ålder men kanske börjar åldern ta ut sin rätt? </span></p><p><b><span style="font-family: inherit;">Tävlingsresultaten</span></b></p><p><span style="font-family: inherit;"><b><a href="https://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.com/2022/05/race-report-kungsholmen-runt-2022-3919.html">Kungsholmen Runt 10 km 39:19</a>. </b>Överraskande tufft och jag fick jobba hårt på andra halvan och bara tack vare en riktigt snabb sista lättsprungen kilometer blev det lite snabbare än 40 minuter.</span></p><p><span style="font-family: inherit;"><b><a href="https://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.com/2022/05/race-report-hoka-pa-sparet-5000m-1842.html">Hoka På Spåret 5000m, 18:42,5</a>. </b>Mitt i maratonträningen kändes det som om jag bara hade fyra växlar men jag ger mig själv godkänt på mitt första lopp på 5000m bana på fem år. </span></p><p><span style="font-family: inherit;"><b><a href="https://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.com/2022/06/race-report-adidas-stockholm-maraton.html">Stockholm Maraton 3:13</a>. </b>En tredjedel bröt men jag ska inte skylla på värmen utan hade nog inte klarat sub3 den dagen om förhållandena hade varit bättre. Inte nöjd med tiden men nöjd över beslutet att dra ner på farten tidigt efter att ha öppnat för snabbt första milen ihop med sub3-farthållarna. </span></p><p><span style="font-family: inherit;"><b><a href="https://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.com/2022/09/dnf-pa-ramboll-stockholm-halvmaraton.html">Stockholm Halvmaraton. DNF</a>.</b> Magont/magkramp och det kändes helt meningslöst att gå/jogga runt en extra mil så rätt beslut ändå. </span></p><p><span style="font-family: inherit;"><b><a href="https://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.com/2022/11/race-report-strangnas-halvmaraton-2022.html">Strängnäs halvmaraton 1:27:19</a>. </b>Nöjd efter omständigheterna. En minut sämre än i fjol men den hårda, kalla nordanvinden kan nog ha gjort några sekunder och jag fick ut det hade i kroppen så det blev en positiv avslutning på en säsong som resultatmässigt inte varit så positiv i övrigt.</span></p><div style="text-align: left;"><span style="font-family: inherit;"><span style="background-color: white; color: #050505; white-space: pre-wrap;">En intressant aspekt är mängd kontra resultat. I år jag har sprungit drygt 2600 km, identiskt med volymen 2017 och 2019. Så här har resultaten sett ut de åren: </span><br /><br /></span></div><div style="background-color: white; color: #050505; text-align: left; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: inherit;"><b>2017:</b> 5k 17:50, 10k 37:30, halvmaraton 1:22 , maraton 2:54</span></div><div style="background-color: white; color: #050505; text-align: left; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: inherit;"><b>2019:</b> - 5k, 10k 38:15, halvmaraton 1:23, maraton 2:53</span></div><div style="background-color: white; color: #050505; text-align: left; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: inherit;"><b>2022:</b> 5k 18:42, 10k 39:19, halvmaraton 1:27, maraton 3:13 </span></div><div style="background-color: white; color: #050505; text-align: left; white-space: pre-wrap;"><span style="color: black; white-space: normal;"><span style="font-family: inherit;"><br /></span></span></div><div style="background-color: white; color: #050505; text-align: left; white-space: pre-wrap;"><span style="color: black; white-space: normal;"><span style="font-family: inherit;">En ganska uppenbar försämring, framförallt på halvmaraton och maraton, även om årets maratonlopp var varmt till skillnad mot -17 och -19 då förhållandena var väldigt bra.</span></span></div><p><span style="font-family: inherit;">Det senaste tävlingsresultatet jag egentligen är riktigt riktigt nöjd med är Långlöparnas kväll i juni 2020, 37:00:21 och tillbaka dit är det just nu en lång väg.</span></p><p><b><span style="font-family: inherit;">Ambitioner och tankar om mål för nästa år</span></b></p><p><span style="font-family: inherit;">När jag är så här "dålig" (allt är som vanligt relativt) så lockar det inte att träna för och springa maraton. Det varken lockar eller motiverar att springa på 3:10-3:15. Om jag vill tillbaka till sub 3, och det vill jag, så måste jag jobba på snabbheten på kortare distanser. Jag vet sedan tidigare att uthålligheten kan jag ganska enkelt träna upp. och jag kan springa bra långpass om farten finns där. Sub 3 är inte realistiskt med en miltid på 39 minuter utan "kräver" låga 38 eller ännu hellre runt 37:30, då kommer maratonfarten kännas "bekvämare". Under träningscykeln inför årets Stockholm så kändes 4:10-4:15-fart för hårt för att vara riktigt realistiskt att hålla i tre timmar.</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Därför lockar det mest just nu att tävla på milen första halvåret 2023 och där finns många alternativ. Några tidsmål eller konkreta planer tänker jag inte formulera i dagsläget!</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Något maraton utomlands blir det inte 2023, jag har inte slopat drömmar om lopp i Europa eller Chicago, Boston eller NYC igen men det får vänta, kanske ända till jag har en så laid-back attityd till sträckan att jag bara springer dem för skojs skull. Med nio fullföljda Stockholm Maraton är det klart att jag ska bärga medaljen för tio genomförda lopp och lägga till samlingen men förmodligen inte 2023, om inte formen tar ett oväntat skutt uppåt, eller om jag försöker skaffa en nummerplåt som farthållare i Stockholm.</span></p><p><b><span style="font-family: inherit;">Träningen då?</span></b></p><p><span style="font-family: inherit;">Många säger att jag behöver träna mer för att stoppa den oundvikliga ålderförsämringen. Jag tror ändå inte att jag kommer öka löpmängden nu 51 år gammal efter 16 års regelbunden löpträning. Har inte den viljan längre tror jag. Löpning kan till viss del ersättas med annan konditionsträning men där är problemet att det är bara löpning jag verkligen tycker om. Cykling som träningsform tycker jag tyvärr är riktigt tråkigt och att lägga timmar varje vecka på det lockar inte. Styrketräning blir allt viktigare med åren för att inte styrka och muskelmassa. Jag vet det, och ändå förmår jag inte genomföra det. Det har inte blivit en vana de senaste 16 åren och exakt ingenting talar för en förändring under 2023. Familj, hund(-träning) och jobb tar tid och kraft i anspråk så träna mer kommer jag nog inte göra. Ska det till en förändring handlar det nog mer om att förändra <i>hur </i>jag löptränar.</span></p><p><span style="font-family: inherit;">Just nu testar jag lite fler tröskelpass än vanligt även om det är lite utmanande utomhus. Jag är inte längre löpcoach för lokala gymmets nedlagda löpgrupp och har inte tillgång till löpband nära just nu. Jag är inte främmande för att minska något löppass i veckan och köra lite mer kvalité i vår, kanske kommer jag också ta hjälp med att strukturera min träning. </span></p><p><span style="font-family: inherit;">När det gäller bloggen så vet jag inte hur länge jag kommer skriva, någon gång blir det inte längre intressant även om jag vågar påstå att jag är duktig på och tycker om själva skrivandet. Att jag tidigare varit bättre på att springa än jag är nu är absolut inte ett skäl att fortsätta skriva om gamla meriter och mina försök att ta mig tillbaka. Jag har lovat mig själv att sluta den dagen det känns som en belastning, den dagen jag enbart tycker jag upprepar mig eller när jag inte tycker det känns roligt att skriva längre och där är jag inte. Ännu. </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhu26i40yK9BhMZLz8qCLn2dmE_SkxCzruHH-FADg6kgaBA3jOLY5ebp7t_8nnoGG0aSY8H3VVM-4d8XxJ5kChTLZ7dQtNkEHhDNpMYJJpZTQqEC4OJgdtoUO9k9RhJOcHSB5JK_q9KI8Ngxgin64-kh5l3gO8vtbFO4BnRWbqeLmis-NlBJI6BEyHnCQ/s1544/2.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1544" data-original-width="1158" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhu26i40yK9BhMZLz8qCLn2dmE_SkxCzruHH-FADg6kgaBA3jOLY5ebp7t_8nnoGG0aSY8H3VVM-4d8XxJ5kChTLZ7dQtNkEHhDNpMYJJpZTQqEC4OJgdtoUO9k9RhJOcHSB5JK_q9KI8Ngxgin64-kh5l3gO8vtbFO4BnRWbqeLmis-NlBJI6BEyHnCQ/w480-h640/2.jpg" width="480" /></a></div><br /><p><span style="font-family: inherit;">I en orolig omvärld senaste året utgör löpningen en trygg konstant och en frizon och ibland en möjlighet till trevligt sällskap. Alla pass är inte sköna eller roliga, framför allt inte så här års med kalla vindar och isgata, men den tillför så mycket positivt i mitt liv. Jag börjar se exempel på ohälsa och sjukdom bland jämngamla människor i min omgivning och i ljuset av det är löpningen också viktigare än någonsin. Att regelbundet och på ett varierat sätt kunna springa både långt och ibland snabbt är ett privilegium som jag uppnått genom hårt jobb under 16 år och därmed inget jag varken tänker ta för givet eller se gå förlorat. </span></p><p><span style="font-family: inherit;"><br /></span></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEmuBeQN1n4Chee9ya30jg0iNLnSq5jH-dQmlDQDr0SBnTzmRyENahB3nhQVEGSgHmTfppQvFSI889hBQ73PW7KMq7tkiKqnuSvYSMtjN2S_bqnotfAEqXAyurhJBTNrJIqH_qtn3_HqZE3HOrs45IbHZvzOhtzvlTp-HRo5QmlSYwmEhZC4m4Bqvkpg/s1012/Mileage%202007-2022.JPG" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="613" data-original-width="1012" height="388" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiEmuBeQN1n4Chee9ya30jg0iNLnSq5jH-dQmlDQDr0SBnTzmRyENahB3nhQVEGSgHmTfppQvFSI889hBQ73PW7KMq7tkiKqnuSvYSMtjN2S_bqnotfAEqXAyurhJBTNrJIqH_qtn3_HqZE3HOrs45IbHZvzOhtzvlTp-HRo5QmlSYwmEhZC4m4Bqvkpg/w640-h388/Mileage%202007-2022.JPG" width="640" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">16 års löpträning i en bild, på väg mot ett komplett varv runt jorden.</td></tr></tbody></table><br /><span style="font-family: inherit;"><br /><b>Tack till alla som läst bloggen under året och till alla er jag mött i olika sammanhang under året! Mot 2023! </b></span><p></p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-85598732802077955812022-11-30T09:44:00.003+01:002022-12-02T15:13:00.920+01:00Några löparspaningar från året som gått och Valencia Maraton<p>2022 var året när solglasögon stora som visir för utförsåkning, eller som coach LG Skoog uttrycker det, brillor stora som lunchbrickor, började synas på löpare.</p><p>2022 var året när också många ambitiösa motionärer började prata "dubbeltröskel". </p><p>2022 var året när laktatmätning började användas av fler än den yttersta eliten och främst då av de som utövar dubbeltrösklarna.</p><p>Fokuset i träningen för många har fortsatt under 2022 legat på hög träningsmängd, både för elit och ambitiösa motionärer.</p><p>Trenden med långa och krångliga namn på löparskor bara fortsätter, namn längre än en bilmodell, som Nike Air Zoom AlphaFly Next% eller Nike Pegasus Turbo Flyknit Next Nature är det ingen som höjer på ögonbrynen för. Kan det finnas ett samband här. Ju högre mellansula, desto längre namn på skon? Eller är det tvärtom?</p><p>På tal om skor så var 2022 året när vissa löparskor på allvar mer började påminna om rymdfärjor än skor till utseendet och mellansulor upp till fem (!) centimeter gjorde entré. Kommer utvecklingen att fortsätta eller peakar mellansulornas tjocklek nu?</p><p>2022 var året vi kom ur pandemins restriktioner vad gäller större sammankomster men motionsloppen kämpar fortfarande med att få löparna tillbaka till startlinjen i samma utsträckning som före pandemin. Flera stora lopp svenska lopp som Lidingöloppet, Göteborgsvarvet och Stockholm Maraton rapporterade ganska drastiska minskningar av antalet anmälda löpare till årets lopp.</p><p>2022 var året när vissa började ledsna på Instagram och tog upp bloggandet igen, kanske kan vi som hållit på och bloggat hela tiden sedan det var "inne" i början av 2010-talet snart vara inne igen istället för att känna oss som dinosaurier som borde dött ut för länge sedan.</p><p>2022 var året när miljön började höras så smått i diskussionerna kring att springa lopp och löpare i t ex poddar började uttrycka klimatångest för de långa resorna över världen det innebär att t ex springa större maratonlopp. </p><p>Samtidigt var 2022 året när intresset för Valencia som den europeiska löpningens huvudstad bara fortsatte öka och över 300 svenskar kommer sätta sig på flygen för att springa maran där kommande helg.</p><p>På tal om Valencia så är det en stark uppställning på den svenska elitsidan som kommer springa. Min förutsägelse är att vi inte kommer få något nytt svenskt rekord varken på herr-eller damsidan då jag inte sett några prestationer i närtid som pekar mot det. Internationellt är väl Letensenbet Gideys maratondebut som är mest intressant. Hon har redan världsrekordet på 5000m, 10000m och halvmaraton (också från Valencia). Jag gissar igen att hon inte sätter världsrekord i sitt första maraton, däremot kanske vi får den snabbaste debutant-tiden någonsin på damsidan. </p><p>Uppdatering 2 december. När jag skrev att jag inte trodde på svenskt rekord på herrsidan var det med tanke på David Nilsson och Mustafa Mohamed men jag hade förträngt att Samuel x 2, Tsegay och Russom kommer till start så jag kanske får anledning att äta upp vad jag skrivit, även om endast Tsegay kan sätta svenskt rekord då inte Russom ännu är svensk medborgare. <a href="https://www.marathon.se/">Marathon.se</a> har just nu två aktuella artiklar om de svenska herr-och damstarterna i Valencia skrivna av Lorenzo Nesi. </p><p>Finns några andra spaningar från det löparår som vi snart lägger till handlingarna?</p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-74583115403490110112022-11-20T18:18:00.006+01:002022-11-23T08:52:36.902+01:00Race Report Strängnäs halvmaraton 2022 - 1:27:19 plats 37 av 195<p>Igår sprang jag trevliga Strängnäs halvmaraton för fjärde gången. Loppet startar och slutar på Vasavallen i Strängnäs och går sedan på grusvägar på landet norr om Strängnäs för att sedan följa Mälarens strand tillbaka förbi hamnen och domkyrkan innan en tuff stigning på en kilometer ska besegras innan målgång på Vasavallens löparbanor. Jag tycker det sympatiska gänget i Strängnäs löpargrupp gör helt rätt som arrangerar ett lopp så här sent på året även om det kan bli ganska bistra förhållanden. Igår bjöds det på någon enstaka plusgrad och hårda, nordliga vindar men snöfallet höll sig som tur var borta.</p><p>Det här loppet var viktigt för mig, inte såtillvida att jag ville prestera en viss tid, den pressen satte jag inte på mig själv efter en säsong som varit sådär, utan snarare att jag ville avsluta säsongen med en bra känsla och en positiv upplevelse. Hade på förhand bestämt mig att jag skulle springa i mål oavsett tid och inte bryta av någon "svag" anledning och att jag också skulle vara nöjd med allt under 90 minuter. </p><p>På plats i den kalla blåsten valde jag 2-in-1-shorts och dubbla underställströjor, klubblinne, buff, keps som skydd mot eventuellt snöfall, långa strumpor och handskar, en outfit med få modepoäng men som fungerade perfekt temperaturmässigt. </p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhnJAJMfgxvQ67LbndjRiaQZYDAsb91Z01gGXtV8m2FUcSsiva3Bn8GY5JYZoIZ_ttRld5DlS3sq4S3Y6YhbTx0OliGXgSmH__mrZAhJo7dlsyqMrfeJeMiYtthqfZc4v4XNRLnFDNE4i1jY04Q81W1YL5HloOiuyrVfASYM8GbtkluyGBMLlVPIaoGQ/s640/Str%C3%A4ngn%C3%A4s%20halvmara%202.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="480" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhhnJAJMfgxvQ67LbndjRiaQZYDAsb91Z01gGXtV8m2FUcSsiva3Bn8GY5JYZoIZ_ttRld5DlS3sq4S3Y6YhbTx0OliGXgSmH__mrZAhJo7dlsyqMrfeJeMiYtthqfZc4v4XNRLnFDNE4i1jY04Q81W1YL5HloOiuyrVfASYM8GbtkluyGBMLlVPIaoGQ/w480-h640/Str%C3%A4ngn%C3%A4s%20halvmara%202.jpg" width="480" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;"><span> Efter målgång med medaljen i handen</span><br /></td></tr></tbody></table><br /><p>Starten gick plötsligt och jag kom iväg väldigt bra, aningen för snabbt men snart kom jag in ett tempo som kändes snabbt men rimligt. Hamnade tillsammans med en tidigare kollega, Daniel som också siktade en bit under 90 minuter och tre, fyra andra löpare. Vi lämnade Strängnäs och sprang ut på landet, mestadels anförde jag vår lilla grupp. Framför mig ca 30 meter hade jag en annan grupp, bl a med loppets damtrea men jag såg ingen anledning att försöka täppa till luckan till dem i vinden.</p><p>Mellan ca 7-9 km var den hårda motvinden tuff över de öppna fälten där jag anförde vår klunga men till slut så gick Daniel upp i tät och erbjöd lite vindskydd. Vid den efterföljande vätskekontrollen tog han dock vätska och försvann bakom mig. Han slog dock ett fint pers och hade mig inom synhåll hela tiden och sprang i mål på 1:28:00. Jag hade med mig tre små Umarageler som fick utgöra min energi och vätska den här dagen, drack en liten Umara Intend före start men kände inget behov av mer vätska under loppet.</p><p>Jag passerade milen vid gott mod på 41:12 på egen klocka, alltså 4:07-fart. och nästföljande fem kilometer bjöd på lite mera medvind och jag tyckte jag sprang bra här och förutom någon km på 4:14 på egen klocka så höll jag farten bra och sprang också ifrån mina medlöpare utför med hjälp av Fredriks Zilléns tips jag skrev om i förra inlägget. Jag brukar ofta annars bli passerad just utför,. Uppför gjorde jag som jag brukar, sprang tillräckligt försiktigt i backar för att vara helt fräsch vid krönet. </p><p>Tillbaka i stan hade jag passerat ett par löpare men också blivit passerad av en kille som följt med i min grupp från start. Med undantag för den artonde kilometern som gick på 4:18 så höll jag mig fortfarande på rätt sida om 4:15-farten men benen började känna av trötthet och brist på riktig kvalité i träningen nu och den lite knixiga nittonde kilometern genom stan och i början av den långa avslutande backen, blev loppets långsammaste med 4:23. </p><p>Jag laddade för avslutande långa backen där jag bestämt mig för att våga bli trött och inte fega och jag lyckades faktiskt trumma på med högre kadens uppför och komma tillbaka till 4:08-fart på den sista hela kilometern och då alla andra också var trötta passerade jag killen från vår lilla grupp och övriga jag haft i rygg hela loppet försvann också bakom mig nu. Tittade på klockan en sista gång och såg att det skulle bli svårt att komma under 1:27, hade damtrean från Västerås Löparklubb fortfarande framför ihop och också en klubbkamrat men närmade mig inte utan de var fem, sex sekunder före mig i mål. Tog i de sista 350 m inne på tartanen men inte så att jag behövde lägga mig ner efter målgång denna gång. Kort snack med löparkompisar, kaffe, banan och hembakt bröd hanns med innan kylan gjorde sig påmind och jag duschade och avslutade dagen med trevlig lunch på stan med mitt resesällskap. </p><p><br /></p><p></p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHFS0DlcEsgN43XS41Lst5fOiShs_rPbFNy5v8WJKJBfktET_1IkOwMFVkXkkEUFl6ONhXAuSAAAar7sxMQHMVTaRX2B7Jm_pq8u3a0trsXReNs9ftkO-dBaNdE5iWLVWCwHFInFSb0UWrIF5SdeoISzCdnd6tyrclIilOxBIF6QuaKx6CY713m07ZCg/s1800/Str%C3%A4ngn%C3%A4s%20halvmara%201.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="1800" data-original-width="1440" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHFS0DlcEsgN43XS41Lst5fOiShs_rPbFNy5v8WJKJBfktET_1IkOwMFVkXkkEUFl6ONhXAuSAAAar7sxMQHMVTaRX2B7Jm_pq8u3a0trsXReNs9ftkO-dBaNdE5iWLVWCwHFInFSb0UWrIF5SdeoISzCdnd6tyrclIilOxBIF6QuaKx6CY713m07ZCg/w320-h400/Str%C3%A4ngn%C3%A4s%20halvmara%201.jpg" width="320" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Kylslaget efteråt så dunjackan kom väl till pass!</td></tr></tbody></table><p></p><p><br /></p><p>Den blev precis den avslutning på året jag hoppats på! Jag sprang offensivt och våga trycka på istället för att lägga mig bekvämt i klunga och åka med i någon annans tempo. Jag hittade ett tempo jag nästan lyckades hålla hela vägen och varken kropp eller huvud protesterade eller presenterade några hjärnspöken. Att tiden var en minut sämre än förra året kan jag leva med. Förra året bjöd på fina förhållanden och vinden och kylan igår gjorde några sekunder och 1:27 låga speglar ganska väl var jag är och har varit det senaste halvåret formmässigt och den här dagen gav glädje, gemenskap och motivation inför den långa vinterträningen. </p><p></p><p>Tack Strängnäs Löparklubb för ett trevligt arrangemang och tack till alla trevliga löpare!</p><br /><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9p6wLJr3c0M1JkJkpn-y35MXOaZzCD60VSMBoWO1oMvZaMeYyz3u-GFrhCxZJiWlfgF1x-Etr14WAuV4zrqDjJQ9pKcIdCLnSwGuvCgQ1-DErHTSgkXXIt_rSapCmHzAWsESS1M4-nXFoRsUqaHfi0JMg02mTtAV3jeXrlHpSGt66y98Z3fcfv9DWBQ/s640/Str%C3%A4ngn%C3%A4s%20halvmara%203.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="480" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi9p6wLJr3c0M1JkJkpn-y35MXOaZzCD60VSMBoWO1oMvZaMeYyz3u-GFrhCxZJiWlfgF1x-Etr14WAuV4zrqDjJQ9pKcIdCLnSwGuvCgQ1-DErHTSgkXXIt_rSapCmHzAWsESS1M4-nXFoRsUqaHfi0JMg02mTtAV3jeXrlHpSGt66y98Z3fcfv9DWBQ/w480-h640/Str%C3%A4ngn%C3%A4s%20halvmara%203.jpg" width="480" /></a></div><p>SVT lokalt var på plats i år och ett kort inslag från loppet hittar ni <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/har-trotsar-loparna-kylan-springer-halvmarathon-i-strangnas">här</a>. </p><p>Resultatlistan finns <a href="https://www.marathon.se/racetimer?v=/sv/race/show/5438%3Flayout%3Dmarathon">här</a>. </p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-80035111307829771732022-11-14T16:14:00.004+01:002022-11-14T16:23:17.777+01:00En försiktig optimism<p>Har varit på gång att skriva ett inlägg om löpningens "övergångsålder" - om att löpningen är på väg att få en annan betydelse och att kanske är dags att släppa fokuset på nivå, tider och resultat då löpningen gått tungt länge och därmed inte varit lika rolig som förut. Detta tema går på repeat på bloggen och jag får hoppas att någon åtminstone tycker det är intressant eller känner igen sig, för särskilt inspirerande kan det knappast vara. Med detta inlägg bryter jag i alla fall en nedåtgående trend med antal inlägg då detta är årets tolfte inlägg, samma antal jag skrev förra året så den siffran kommer överträffas i år.</p><p>Jag låter ändå det inlägget ligga kvar som utkast för framtida behov för jag är istället försiktigt optimistisk. Jag letar fortsatt efter farten men det går åt rätt håll även om det inte är någon dramatisk skillnad. Farter som förut kändes lätta på kvalitétspass känns fortfarande ganska utmanande och den initiala förbättringen jag kände av efter att ha ökat järnintaget har klingat av men jag fortsätter med ett regelbundet intag då det tar tid att bygga upp förråden igen.</p><p>Däremot känner jag mig inte lika sliten i benen som jag gjort under pandemiåren och jag har heller inte lika svårt att driva upp pulsen dit jag vill ha den på kvalitétspassen så något rätt gör jag och jag hoppas det fortsätter. Kanske är jag på väg att hitta en bättre balans mellan träning, återhämtning, energiintag och hundpromenaderna jag ägnar mig åt.</p><p>Mitt experiment med att logga hundpromenaderna som aktiviteter har nu pågått i en och en halv månad och oktober resulterade 19 mil hundpromenader (!) och 42 timmar. Som en jämförelse så sprang jag 19 mil också på 16 timmar. Jag kommer fortsätta logga året ut för att få ett bättre underlag men visst landar jag nog i att det har en påverkan på benen. Jag ställde mig också på vågen häromveckan och noterade en vikt på något kilo mindre än vanligt och då jag inte direkt har några reserver att tala om så måste jag påminna mig om att äta lite mera. Senast jag kollade var jag dock tillbaka där jag brukar ligga så en viss dygnsvariation finns väl. </p><p>Jag har inte direkt aktivt skurit ner på något på träningen, kör oftast fortfarande fem pass i veckan, någon gång fyra pass men då har det ofta blivit ett eller två längre pass så veckovolymen har varit ungefär oförändrad och undantaget ett par förkylningsveckor har veckomängderna legat mellan 45 upp till 70 km någon gång senaste tio veckorna. </p><p>Något annat som bidragit till motivation och "roligheter" är att gå Fredrik Zilléns onlinekurs i löpteknik för jobbets friskvårdsbidrag. Jag springer "hyggligt" enligt mig själv och får ofta höra från andra att det ser "lätt" ut men vet med mig att jag kan vara lite sittande i steget och ha lite overstride t ex. Kursen har faktiskt imponerat på mig så här långt (har några lektioner kvar i skrivande stund). Även om mycket känns igen från det gratismaterial han delar på sociala medier är kursen pedagogiskt och grundligt upplagd och tar det stegvis med både filmade lektioner och ljudlektioner man har i öronen när man springer. Både min armföring (lite närmare kroppen) och hållning (har efter många år nu först förstått innebörden av detta med "fram med höften) har förbättrats och löpningen känns överlag mera harmonisk ("som en dans") och jag har fått en massa olika verktyg och nycklar att experimentera med, t ex när tekniken försämras när jag blir trött på en runda, förvånansvärt enkla knep och tankesätt som gör en större skillnad än jag trott och jag kan absolut rekommendera andra att gå den här kursen också! Sedan är utmaningen såklart att få till en bestående förbättring över tid men en bra och lovande början har kursen erbjudit.</p><p>Nu på lördag väntar årets sista lopp, trevliga Strängnäs halvmaraton. Min fjärde start och jag har varit nöjd med mina tidigare lopp (1:25-1:26) och hoppas vara nöjd när jag korsar mållinjen på Vasavallen på lördag också. Det får bli ämne för en kortare årssummering men tävlingsresultaten har inte riktigt gått min väg i år så därför vore det skönt att avsluta året med ett bra lopp.</p><table align="center" cellpadding="0" cellspacing="0" class="tr-caption-container" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><tbody><tr><td style="text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUHKlAyzmU-AIjLZXJpJOZhb5bwfUPugLcV8-Vju985L4mISZrL2FJXjBkcPfMvhr3ZlpEKM59ZPJLb-djel78LLFWqVS7e17YtRGAcxpzreoLhj00tti-IjHAiAtRblTCMsrIN_kaiqH3RbkA913DXrhbeeZV8M0Lxcaw-YsRKtV6lIS1-z34JNBjNg/s413/123456.jpg" style="margin-left: auto; margin-right: auto;"><img border="0" data-original-height="413" data-original-width="327" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhUHKlAyzmU-AIjLZXJpJOZhb5bwfUPugLcV8-Vju985L4mISZrL2FJXjBkcPfMvhr3ZlpEKM59ZPJLb-djel78LLFWqVS7e17YtRGAcxpzreoLhj00tti-IjHAiAtRblTCMsrIN_kaiqH3RbkA913DXrhbeeZV8M0Lxcaw-YsRKtV6lIS1-z34JNBjNg/w506-h640/123456.jpg" width="506" /></a></td></tr><tr><td class="tr-caption" style="text-align: center;">Skärmdump från när jag blev filmad av sonen som en del av löpteknikkursen. Tight(are) armföring och parallella underben vid toe-off övas och demonstreras här :-)</td></tr></tbody></table>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-23736967509147524442022-10-13T20:00:00.001+02:002022-10-13T20:00:00.247+02:00Har jag haft fel under så många år?<p>Min oförmåga att prestera på mina vanliga nivå och min upplevda känsla av brist på återhämtning har varit ett återkommande tema de senaste två åren.</p><p>Då magsmärtor, vilket jag drabbades av på Stockholm halvmaraton och också hade lite före det, alltid är en varningssignal beställde jag tid för provtagning och uppföljande läkarbesök, vilket gav samma resultat som vanligt. Hb-värdet var OK och inom referensvärdet om än inte strålande, däremot var kroppens järndepå i form av Ferritin, lågt, denna gång 23 mikrogram/L (referensvärde 30-400). Alla andra värden var normala. Dessa värden är i princip identiska med hur det såg ut för ett år sedan. Jag är förmodligen en av de friskaste patienterna läkaren ser på mottagningen på hela veckan och han tyckte inte det fanns anledning just nu att gå vidare med några andra undersökningar och då dessa undersökningar är jobbiga att genomgå och det är ganska hög sannolikhet att de inte visar något (been there done that x flera) så höll jag med. </p><p>Provresultaten betyder att min kropp innehåller för lite lagrat järn. Jag har för lite järn på "bankkontot" men tillräckligt med "pengar i plånboken" för att klara vardagen och också kunna springa men det är inte optimalt då järn är den centrala jonen i hemoglobinmolekylen som binder syret som ska transporteras ut i musklerna vid arbete. </p><p>Jag lyssnade på ett <a href="https://www.believeintherun.com/fuel-for-the-sole-ep-37-all-things-ferritin/">poddasvnitt</a> om låga ferritinnivåer hos löpare (ja, det finns så nischade poddar) där det diskuterades hur svårt och hårt det är för kroppen att t ex maratonträna eller överhuvudtaget springa med för lite järn i kroppen/för lågt ferritin och det var som om de beskrev mig personligen! Trötta ovilliga ben, hög(re) ansträngning än normalt trots svårigheter att pressa upp pulsen dit den ska, svårt att återhämta sig, brist på energi, trötthet, koncentrationssvårigheter, lättirritabilitet, <i>"I feel like arguing all the time"</i> som en uttryckte det. Allt det jag upplever och har upplevt en längre tid. De pratade också i podden om att går det så långt att också blodvärdet är påverkat blir det ännu tuffare för kroppen att klara av någon form av konditionsträning.</p><p>Jag har varit inne på att min brist på återhämtning senaste året också kan ha att göra med att familjen skaffat hund och då jag jobbar hemma mycket är det också jag som promenerar mycket med hunden i skogen, det blir lätt uppemot 90 minuter per dag, vissa dagar mer. Jag har därför nu i oktober börjat logga alla hundpromenader för att få en bättre uppskattning om hur mycket det faktiskt handlar om varje vecka. Första fulla veckan landade på drygt fem mils hundpromenader och nästan 12 timmar första veckan. Kanske påverkar det känslan i benen. </p><p>Men, kanske är jag också något annat på spåret här. Det som talar emot att mina upplevda brist på återhämtning skulle ha att göra med lågt Ferritin är att jag haft låga det under ganska många år, också i perioder när jag inte upplevt symptomen jag gör nu. Men, efter läkarbesöket gör jag ett mer seriöst försök att igen bygga upp järnförrådet i kroppen igen genom att äta en hög dos järntabletter, åtminstone 200 mg om dagen. Jag har i många år slentrianmässigt ätit ca 100 mg kanske 2-3 gånger i veckan och det har räckt för att hålla blodvärdet på en OK nivå men varit otillräckligt för att bygga upp järndepåerna. Ett blodvärde kan förväntas stiga redan inom några veckor med regelbunden hög dosering av järntabletterna medans järndepåerna tar flera månader, upp till ett halvår att bygga upp så jag är beredd att ge det här tid för att se resultat men det är ändå med en viss spänning jag väntar på om detta högre järnintag om ett tag kan omsättas till en annan känsla i löpningen!</p><p>Det har nu gått några veckor och kanske upplever jag att jag är lite piggare i benen, har lite lättare att koncentrera mig och är lite mer stabil i humöret. På grund av en segdragen förkylning med hosta och halsont som nog min dotter smittade mig med så har de senaste två veckorna innehållit väldigt lite löpning så jag ser fram emot att utvärdera hur kroppen känns med lite mer löpning i benen framöver! </p><p><br /></p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-45188145200617339942022-09-19T15:57:00.007+02:002022-09-19T16:12:39.839+02:00 DNF på Stockholm halvmaraton 2022<p>Stockholm halvmaraton är alltid ett lopp jag ser fram emot, banan är inte den mest lättsprungna men jag gillar arrangemanget och inramningen och vädret brukar vara bra men i år slutade min elfte start i en DNF, vilket ändå var helt rätt. Ni som inte är så intresserade av detaljer kan bespara er resten. </p><p>Efter att det gått ganska trögt att träna i sommar hade det börjat kännas aningen bättre i slutet av augusti och början av september och efter tre längre pass hade jag ändå en förhoppning om att kunna springa hyggligt även om jag inte alls var lika taggad som jag brukar vara. Jag har också haft en period med lite ont i magen till och från. Magen hade fungerat bra på morgonen, hade t o m varit på toa lite väl många gånger men inget som direkt oroade.</p><p>Åkte in till loppet med min löparkompis Marie och trots att vi hade en dryg timme till start blev det ändå stressigt att hämta ut nummerlapparna och hinna med ett toabesök och det är väl min största kritik av det här loppet, logistiken runt klädinlämningen är verkligen inte bra och det är än värre när det regnar och alla deltagare väntar så länge som möjligt! Hann med det jag skulle men hade gärna hunnit med något ytterligare toabesök. Någon tid eller plats att värma upp på fanns inte heller.</p><p>Efter start följde en något lugnare första km med lite trängsel följt av ett par där jag sprang i ca 4:10-fart. Tunneln i början kändes ovanligt jobbig men tänkte att det släpper väl. Uppför första backen innan bron över till Kungsholmen och jag började känna av en slags magknip högt upp i magen, trots att jag tog det lugnt. Blev passerad av 1:30-farthållarna strax före bron vilket inte ökade motivationen heller. Över på Kungsholmen och uppför Flemminggatan med orolig mage och värre blev det i den ganska branta backen ner till Karlbergskanalen efter ca 4 km, där jag plötsligt fick rejält ont. Så pass att jag faktiskt gick åt sidan och stannade. </p><p>Efter en kort stund fortsatte jag springa men i ett lite lägre tempo men magontet släppte inte, i småbackarna borta vid Hornsberg blev det värre och jag fick stanna igen och nu både sätta mig huk och också ställa mig dubbelvikt vid sidan. Började jogga igen och gjorde också ett försök att öka till ungefärlig tänkt tävlingsfart men det kändes inte alls bra och ute på Norr Mälarstrand fick jag stanna återigen. En sjukvårdare kom och tittade till mig och ställde några frågor och jag försäkrade att det "bara" var magen snarare än hjärtat. Här tog jag beslutet att kliva av lite längre fram där det var nära till målet. Jag joggade makligt förbi Stadshuset och vid Tegelbacken tog jag av mig nummerlappen och klev av. Jag var frusen och ledsen och att fortsätta försöka ta mig framåt en knapp mil till och bli konstant omsprungen lockade inte alls! </p><p>Var rätt ledsen en stund, inte bara för det brutna loppet utan för att min löpning inte på länge nu känts som "förr", att jag inte förmår prestera riktigt som jag vill, varken på träningen eller på tävling sedan nu ett par år tillbaka, 2020 för att vara exakt. Försämringen är så påtaglig och jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt det. Enstaka pass kan gå bra men överlag går det mycket sämre! Jag vet att min löpning och mina resultat vare sig de är bra eller dåliga, överhuvudtaget inte definierar mig som människa men min bild av mig själv som en relativt duktig motionslöpare har nog varit en viktigare och större del av min identitet och självbild än jag velat medge, och det under många år. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgv_q_NCuGiyncT__8Cnh74T6XrJNd6XIPoFQ2qhWVWzK7tuTGHbGKwVtGe96bP_4THau3rIkgxcCd_nGeXjqYZYerKLsffUpIH1s13BBhoIOWKjrD8ezK6OL3WbLtXYsupFQryrQDRxWWL3dO31xnj66rNRX3jDDkOOqxH_1xrGtOEhtYtVCAITeRtiw/s1544/DNF.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1544" data-original-width="1158" height="640" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgv_q_NCuGiyncT__8Cnh74T6XrJNd6XIPoFQ2qhWVWzK7tuTGHbGKwVtGe96bP_4THau3rIkgxcCd_nGeXjqYZYerKLsffUpIH1s13BBhoIOWKjrD8ezK6OL3WbLtXYsupFQryrQDRxWWL3dO31xnj66rNRX3jDDkOOqxH_1xrGtOEhtYtVCAITeRtiw/w480-h640/DNF.jpg" width="480" /></a></div><br /><p>Det var helt rätt att kliva. Magontet fortsatte under resten av helgen och idag måndag och jag har ätit omeprazol, mera känt som Losec. Med min <a href="http://wwwfyraochtrettio-staffan.blogspot.com/2013/10/en-del-av-mig-en-anemikers-berattelse.html">långa historia</a> av dåliga blodvärden så är magont alltid en varningsklocka och en oro att jag "läcker" blod så jag har idag beställt tid på vårdcentralen för provtagning och en läkarundersökning. Det brukar oftast sluta med en rekommendation att öka på dosen järntabletter då de sällan bryr som att undersöka saken vidare. Jag är också extremt välutredd sedan tidigare men det är 20 år sedan nu. Förra gången jag kollade mina värden var för ett år sedan och då var blodvärdet OK, medan järndepåerna som vanligt var för låga, vilket är det vanligaste fyndet. </p><p>Jag kommer att ta några lugna dagar, kanske/förmodligen en lugn träningsvecka och hoppas att detta släpper och så får jag se sedan. Det finns ett par lopp till i år jag skulle vilja springa, att "misslyckas" med dem är jag dock inte så sugen på igen så innan jag bestämmer mig för det, vill jag känna att jag sätter några nyckelpass i så fall men först som sagt vila, och tänka bort de där tankarna om att jag tränar alldeles för lite och att det då inte är så konstigt att resultaten då blir därefter också! Min tänkta väg framåt var jag inne på i förra inlägget så det finns ingen anledning att upprepa det men det där med att vila helt istället för att ge sig ut på en lugn, skön jogg, det är inte det lättaste , vilket säkert flera som springer regelbundet kan relatera till!</p><p>Grattis till er som sprang bra både i Stockholm och Köpenhamn i helgen!</p>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-6948450068477429535.post-68875645431265569202022-08-30T14:00:00.004+02:002022-08-31T13:39:49.896+02:00Hanterar ännu en svacka<p>Ännu en löparsommar har passerat och ännu en varm sådan. Efter Stockholm Maraton brukar jag ta en längre paus från långpass och fokusera lite mer på fartträning vilket jag försökt i år också men liksom tidigare varma somras har det gått trögt med träningen och känslan är att jag befunnit mig i en liten djupare svacka än vanligt i år. En semester med några veckor hemifrån med brist på rutiner satte också sina spår i träningsdagboken.</p><p>Jag fortsätter uppleva vissa svårigheter med återhämtningen, kanske inte från träningen primärt men jag känner mig ofta trött och sliten, trots mycket och ganska bra sömn. Ironiskt när jag numera arbetar deltid och bara har två ganska stora barn hemma. När jag var som bäst hade jag fyra barn i åldrarna 4-15 år hemma och arbetade heltid! Framförallt tröskelpassen går dåligt, benen säger ifrån och trots att det är flåsigt så lyckas jag inte pressa upp pulsen dit den bör vara när man ska träna tröskel. Just att inte lyckas få upp pulsen är ett av de klassiska tecknen på överträning. Har också funderat på om energiintaget är tillräckligt trots att jag tycker jag äter stora portioner men visst kan jag äta mer mellanmål t ex och vara mer noga med kolhydratintaget inför viktiga pass.</p><p>Då jag upplevt det tungt under en längre period är det naturligt att jag funderat extra mycket kring min löpning framåt. Ska jag sluta sträva efter att "prestera", sluta försöka ha tidsmål eller försöka komma "tillbaka" eller upprätthålla "en viss nivå", kanske t o m helt sluta tävla och istället nöja mig med att springa för hälsa och välmående och att springa ihop med sonen? Samtidigt, att bara jogga för att det är skönt, det är inte jag. Det har jag skrivit på bloggen många gånger och också provat. Det är OK att bara jogga kortare, lätta distanspass ett par veckor men sedan tröttnar jag och längtar efter lite snabbare löpning och mer variation igen. </p><p>Så, jag har ändå landat i att fortsätta <i>ungefär </i>som jag gör. Jag vill ha någon form av ambitionsnivå, fortsätta ha mål med min löpning, helt enkelt för att det gör löpträningen så mycket mer varierad och därmed roligare! Att sluta springa har aldrig varit ett alternativ, jag tycker om löpningen som sådan alldeles för mycket och att den håller mig i väldigt bra form och just det börjar bli en allt viktigare faktor när jag passerat 50-strecket. Jag ser många andra 50-åringar som skulle må bra av att träna lite! </p><p>Däremot, är jag öppen för att ändra något, t ex att försöka (vilket inte är det lättaste) fokusera så mycket på volym. Efter att ha provat lite mer volym under pandemin utan att få någon utveckling av det utan tvärtom fått problem med återhämtningen. Jag har funderat på ett Run Less Run Faster-upplägg baserat på tre kvalitetspass i veckan men vill inte enbart springa tuffare pass utan uppskattar och behöver mina lugna distanspass också. </p><p>Det jag landat i är att lättare tröskelpass runt aerob tröskel/zon3 runt min tidigare maratonfart eller t o m lite långsammare känns ganska bra och inte gör mig sliten så det kommer jag köra lite mera, ihop med något pass med korta intervaller (vilket fungerat bra hela tiden) i högre farter, istället för att misslyckas köra längre pass lite snabbare än fyrafart runt min anaeroba tröskel. Dessutom är jag öppen för att ta någon mer vilodag per vecka och/eller träna något annat än löpning den dagen. </p><p>Jag har uppgraderat min träningsklocka till en Garmin Fenix 7 i sommar och en av många nya features är att den föreslår träningspass baserat på min träningshistorik och jag har provat ett par tillfällen och tror att det kan vara ett bra alternativ till att följa ett träningsprogram och ge mig lite mer variation för det behöver jag. Jag vet att det blivit lite för många lugna distanspass de senaste två åren och att det inte är optimalt ut utvecklingssynpunkt. </p><p>Jag skrev om mål för hösten i förra inlägget, de får kvarstå i dagsläget men är inget jag fokuserat på nu givet den svacka jag befunnit mig i. Härnäst väntar Stockholm Halvmaraton om drygt två veckor men efter en sommar med i princip inga långpass och få lyckade längre tröskelpass så är det ingen tävling där jag räknar med att prestera något bra resultat. Jag hoppas mest i dagsläget att jag ska kunna fullfölja med en bra känsla och på en tid jag inte är alltför missnöjd med!</p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhL0ZT-AFx2kAC2sXnrC82BjhkWm8z636I-0Yhbgq8fOR1kQDL_Nf2r_vDL9okxtOAPNcl9N1Zxb1r2Cf6JkJvh2bSsqQ0TJ7WqNXV0kYq05LHIqh-VCp7--vzV6ZX-DCnN-HuZ5af7ptn88vSNNkqW0VKmGs11SAqWPPJlPRyjwr97ybVc2UVk21kv3A/s1751/123.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1751" data-original-width="1751" height="400" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhL0ZT-AFx2kAC2sXnrC82BjhkWm8z636I-0Yhbgq8fOR1kQDL_Nf2r_vDL9okxtOAPNcl9N1Zxb1r2Cf6JkJvh2bSsqQ0TJ7WqNXV0kYq05LHIqh-VCp7--vzV6ZX-DCnN-HuZ5af7ptn88vSNNkqW0VKmGs11SAqWPPJlPRyjwr97ybVc2UVk21kv3A/w400-h400/123.jpg" width="400" /></a></div>Staffanhttp://www.blogger.com/profile/16929054451748062571noreply@blogger.com2