Race Report Täljemilen 2026 - 37:48 och plats 53/131 män - Äntligen Sub38 på milen igen!

ÄNTLIGEN Sub38 igen! 

Det har, som ni vet, varit några riktigt långa år efter pandemin med överträning och försämrade resultat. Det tog mig fem år att springa milen under 39 minuter igen och jag tvivlade länge på om jag någonsin skulle kunna springa snabbare igen men så i fjol sprang jag Täljemilen på 38:29 och tog ett litet kliv och började hoppas på att ta mig tillbaka till trettiosju minuter på milen. Något som jag som skulle vara väldigt nöjd med om jag klarade igen, och igår gick det äntligen vägen, återigen på Täljemilen, i år med perfekta förutsättningar med sol, ca 5-6 grader och nästan vindstilla. 

Jag hade tagit två lugna träningsveckor för att ge mig själv bra förutsättningar och ett klubbpass med längre intervaller tio dagar före gav bra självförtroende men också det faktum att jag faktiskt släppt sub38 som målsättning för i år då jag inte varit i närheten varken på Djurgårdsvarvet eller Enköpingsloppet tidigare i år. Detta gjorde att jag bestämt mig för att vara nöjd med sub39 och det gav en mer avslappnad inställning till loppet. 

Jag ställde mig därför på startlinjen utan nervositet eller negativa tankar och trots att det gick ganska snabbt från start som också är lite uppför så kändes ansträngningen rimlig tidigt i ett millopp så jag bromsade inte aktivt mig själv. Jag sprang första varvet solo men någon löpare i rygg ibland och nu var löparna glest utspridda framför och bakom mig. Strax framför mig hade jag IS Götas Nelly Jansson, känd från löparpoddvärlden som sambo till John Kingstedt från Spring-Snyggt, John som för övrigt var på plats och jag hörde honom peppa sin sambo lite bakom mig på andra varvet. Nelly som för övrigt aldrig sprungit sub40 på milen hoppade nu över 39 minuter och sprang på 38:29 - otroligt starkt - men åter till mitt eget lopp. Farten hamnade mellan 3:45-3:50 på första varvet och jag passerade 5km-skylten någon sekund över nitton blankt på klockan men försökte aktivt tänka bort sub38 som mål även här för att inte spänna mig och istället bara fokusera på att hålla i farten. 

Vid skylten för åtta kilometer blev jag passerad av Henrik Sandén från Strängnäs och en löpare till och fick ett "Heja Staffan". Om jag kommer ihåg rätt så tittade jag på klockan vid skylten och lyckades räkna ut att med 7:30 på klockan så skulle det räcka med två kilometer i 3:45-fart för att klara sub38. De sprang lite snabbare än jag men trots att jag var trött så beslutade jag mig för att försöka gå med i rygg. De fick ändå en lucka på 5-10 meter och jag trodde de skulle glida iväg men jag bet ihop fast jag var trött nu och plockade fram mitt gamla mentala knep att rabbla "Snabb-Stark-Lätt" för mig själv vilket effektivt flyttar fokuset bort från hur trött man är. Farten ökade till neråt 3:40 per kilometer och vid passering vid nio kilometer så hade jag ca 3:45 kvar på klockan till trettioåtta minuter. Jag väntade mig att öka farten ytterligare men den ökade ändå. Jag sprang om en kille i svart T-shirt som jag haft 20 meter framför mig hela loppet, sedan den ena av killarna som passerade mig vid åtta kilometer och med ca 500-600m kvar tryckte jag på rejält. Kollade en sista gång på klockan och insåg att jag borde klara sub38 vilket såklart gav motivation. Passerade Henrik strax innan nittiograderssvängen in på upploppet innan han igen sprang om mig igen fångat på bild nedan.

Spurtstrid (som jag förlorade)

Bildskönt målgångsfoto ;) Foto: Magnus Ljung

Rejält trött i mål efter en sista kilometer på 3:31 på egen klocka och satte mig på huk men repade mig snart. Stannade kvar för lite socialt häng med klubbkompisar och andra löpare innan jag joggade ner väldigt lugnt två kilometer och åkte hem väldigt nöjd! 

Varför gick det så mycket bättre nu än på de två tidigare milloppen i år? Vet inte riktigt är det korta svaret. På Djurgårdsvarvet var det sommarvarmt, blåsigt och kuperat. På Enköpingsloppet tror jag inte riktigt jag var återhämtad efter halvmaran. Kanske lyfte halvmaran (och Enköpingsloppet) formen lite för jag har satt några riktigt bra träningspass senaste månaden. De sista tio dagarna innan hade jag fem vilodagar och tävlingsveckan var lugn så jag var fräsch i benen. Jag gissar på en kombination av utvilad, bra form och ökat självförtroende ihop med en "låg" målsättning för dagen med sub39 som jag kände mig väldigt bekväm med. Jag fick också upp pulsen där "bör" ligga på milen för mig denna gång vilket inte alltid varit fallet senaste åren, med en snittpuls/maxpuls på 183/191.

Det känns mycket bättre att avrunda tävlingssäsongen på topp så här än att slänga in ett lopp till jag kanske inte blir nöjd med! De närmaste två veckorna kommer bli väldigt lugna med ganska lite och definitivt kravlös löpning - närmast som en slags säsongsvila och det ska bli skönt innan jag går in i en träningsperiod med grundträning.

Resultat här.