Som tjugoåring var jag relativt vältränad. Jag gjorde lumpen då, 1991 och eftersom jag hört talas om att det var en del löpning ville jag vara förberedd och tränade därför regelbundet ett halvår innan vilket gjorde att jag faktiskt var bäst och killen alla ville slå på konditionstesterna. Jag vann t ex ett testlopp över 10km och ett på 3km i lättsprungen terräng på 11 minuter, hur lång sträckan egentligen var går naturligtvis inte att veta. Mot slutet började dock mina magproblem med efterföljande Hb-försämring jag skrivit om tidigare och min löpning försämrades vilket var frustrerande och svårt att förstå då men nu i efterhand gissar jag att det var då det började. Nu var det riktigt länge sedan jag kollade mig men jag har ingen anledning att tro att jag ligger dåligt i värde. Efter militärtjänsten tappade jag lusten till att springa regelbundet då det gick så tungt. Började plugga strax därefter och så småningom upptog jag då igen löpningen om än sporadiskt.
Jag påstår därför utan tvivel att Staffan i version 2013 är både snabbare och mera vältränad och välmående än Staffan i version både 1993 och 2003!
Sedan jag började springa mer regelbundet igen har jag haft kontinuitet och progression i träningsmängden, mest uttalad de första åren. Progressivt var också gårdagens lunchpass, 11km löpband varav 7km lätt progressivt från 4:20'-3:50'-fart utan något större slitage även om sista två km i 3:50-fart var rätt så jobbiga.
Idag vila och så imorgon ca 15km löpning varav 5-6 km strax under 4min/km är planen. Sedan är det väl dags för taper innan Premiärmilen på söndag, eller inte. Jag känner hur jag alltmer skruvar ner både förväntningar och målsättning eftersom kylan verkar hålla i sig även hela nästa vecka tyvärr! Om inget mirakel inträffar, som t ex att SMHI/yr.no har helt helt fel (ironisk paus...) verkar en rimlig målsättning vara att komma hem utan benbrott eller förfrysningsskador.
Jag ligger nog lite jämnt när det gäller 20, 30 och 40, även om jag inte sprang maran som 20-åring. Eftersom man trots allt blir äldre så kan man ju undra om man är bättre nu som 40 plussare än vad man var när man var 20. Och andra sidan kan det ju vara så att man klarar av maradistansen lite bättre när man blivit något äldre och visare! :)
SvaraRaderaJag nöjer mig med att hålla i. Som 55-åring ska jag vara lika snabb som jag var som 45-åring. Tänker jag mig.
SvaraRaderaJa, på just maradistansen som kräver mer uthållighet än snabbhet kan man nog konkurrera längre Kenth.
SvaraRaderaDet är bra Anneli, jag känner att jag allt mer närmar den målsättningen också.