Januaristatus

Inte så mycket verkstad här på bloggen men tränar gör jag och ganska bra också!  Året har börjat bra med 4-6 pass löpning per vecka och veckomängder på ca 60 km. Jag har inte pressat in pass jag inte känt för och inte heller hoppat över några tänkta pass utan sprungit ungefär så mycket som jag haft tid och lust med.

Jag har inga problem med snabba intervaller i 3:20-fart eller tusingar i 3:30-fart på och lugn distans ute inkl ett par långpass. Igår på långpasset blev det en spontan fartökning på fem kilometer ner till maratonfart och det kändes ganska bekvämt. Saknas gör de lite längre fartpassen utomhus men de kommer när väglaget blir bättre. Relativt måttlig fart känns ganska ansträngande utomhus nu med det isiga underlaget och kylan. Saknas gör också backstyrkan men det finns tid att träna upp det senare. Känslan är som den brukar vara i januari eller något bättre kanske om jag ser till formen utan att jag inbillar mig att jag är i någon toppform.

• Jag är stel i vänster fot/fotled vilket jag försöker prehaba genom stretch av vad och hälsena och lite foamroller. Jag skyller på löpning på ojämnt, isigt underlag i klumpiga Icebugs som dock känns nödvändiga med nuvarande isgata. 
• Jag kör ett januariprojekt med 50 armhävningar per dag och det ger bra effekt och känsla i kroppen. Känner mig starkare och tycker jag också ser lite starkare ut även om jag aldrig kommer skrämma någon med mina biceps. Jag får lite på att jag kan springa ifrån det eventuella buset istället. Jag funderar på någon liknande utmaning för februari med att dagligen köra någon övning för mage och/eller baksidorna. Vanliga situps tycker jag är tråkiga liksom plankan. Kanske mountainclimbers eller något liknande. Kanske kan jag övertyga hustrun om att vi behöver och har plats för en pilatesboll här hemma till slut?
• Just nu testar jag också lite yoga för att öka rörligheten, har fått tips på en bra app som heter Track Yoga som jag testar lite, får se om jag går någon kontinuitet i det men passen/övningarna jag kört hittills är väldigt korta, bara 10-20 minuter, vilket jag tycker är bra. 
• Tävlingssuget lyser ännu med sin frånvaro, hoppas det vänder. Det finns lite inomhustävlingar på korta distanser att springa nu och även om jag är lite sugen är jag inte så sugen att jag gör slag i saken och anmäler mig. För att prestera bra på inomhustävlingar bör man också träna några gånger i inomhushall, annars blir det ovant med den torra luften som ofta råder inomhus. Jag har också svårt för att ta lite lättare på inomhustävlingar och springa dem för "skojs" skull även om jag borde det och då blir det inte lika roligt när jag känner att jag inte är i så bra form.

Status alltså relativt gott några veckor in på det nya året. Förutom stelheten i foten känns kroppen stark, i balans och med på noterna och löpningen går bra och mestadels lätt även om de yttre förutsättningarna med isiga gator inte stimulerar men på långpasset igår i solen var det nästan lite vårvibbar i luften. Det blir också lite ljusare för varje vecka nu. Jag får ge mig till tåls ännu ett litet tag i jakten på vårtecken.

Typisk bild från min s k "Tre-Sjöar-Runda" (som passerar tre olika sjöar, därav namnet) 12 ganska kuperade kilometer 50/50 grusväg/asfalt .

Cykelvägen hem till mitt bostadsområde, undrar hur många gånger jag sprungit här egentligen?

Knäverktygslådan

Jag fick ovanligt mycket visningar - här och på jogg.se, över 500 - och feedback på förra inlägget vilket var kul! Flera kände igen symptomen och därför kommer här några rader om vad jag gjort för att få knät att kännas bättre. Jag började på en detaljerad beskrivning av träningen dag för dag inklusive rehabåtgärderna men den blev så lång, tråkig att läsa och svår att förstå så jag tog bort den.

Genomgången var dock bra eftersom jag såg dumheter jag gjorde kring påsk med ett redan irriterat knä, som att springa dubbla pass en dag, att utan uppvärmning dra iväg på snabbdistans en kväll bara för att jag "kände för att springa och inte jogga". Att köra ett slags minirunstreak i början av påskhelgen trots ganska dålig känsla i kroppen efter magsjuka och förkylning.

När jag var som mest öm i knät förra veckan provade jag antiinflammatoriska tabletter ett par dagar, smörjde med IcePower Gel vilken är en mycket effektiv, kylande gel. Jag lade isbitar i påse och höll mot området i 5-15 minuter, köpte ett knäskydd vilket jag använt i vila, även under natten.

Jag har kört foamroller på fram och baksida lår och vader och brödkavel på baksidorna, däremot ingen punktmassage eftersom det bara irriterat. Jag har alternativtränat med cykel, tuffa enminutsintervaller på stationär cykel på gym och luftat racern och cyklat distans ute - väldigt trevligt! Jag har också stretchat extra och styrketränat med fokus på baksida och insida lår, t ex djupa benböj med benen lite bredare isär och fötterna vinklade utåt vilket tar mer på lårens insida, sneda "step-ups" där jag står vinkelrätt mot en pall eller trappsteg och kliver upp och ner vilket också stärker insida lår. Jag har kört enbensböj med tung hantel, lite marklyft, leg extension i maskin på lätta vikter och fokuserat på den sista biten i rörelsen upp till rakt ben efter tips liksom bencurl i maskin för baksidorna. Slutligen fick jag också massage på jobbet där stela baksidor gick igenom, välbehövligt!

Verktygslådan!

Jag springer igen, tre löppass förra veckan, varav två i kuperat motionsspår där jag får både backstyrka  och mjukt underlag och det har gått bra. Knät har ibland känts ömt i början men allt bättre och nu i slutet har lite högre fart på asfalt också gått bra.

De senaste veckornas strul med först magåkomma, förkylning och nu knästrul har lämnat spår i dagbokens veckomängder de senaste fyra veckorna men det är inget att göra något åt utan det är bara att acceptera och fortsätta där jag står. Det sämsta jag kan göra är att försöka "träna ikapp" och kanske få ont igen! En del av förklaringen är att det nu är några veckor sedan jag sprang något långpass vilket självklart påverkar min veckomängd. Nu hoppas jag att denna vecka kommer innehålla en mer normal mängd löpning igen inklusive ett långpass till helgen och jag hoppas också slippa skriva mer på ett tag nu här om skador och känningar och träning som inte riktigt går som jag vill. Då gäller samtidigt att fortsätta med styrka och att jobba bort stelhet genom stretch.

2015 hittills, löpmängd per vecka:
v.1: 63,4 km
v.2: 64,3
v.3: 88,0
v.4: 39,0
v.5: 80,1
v.6: 56,7
v.7: 63,5
v.8:  64,3
v.9: 100,7
v.10: 70,5
v.11: 32,3
v.12: 54,7
v.13: 35,1
v.14: 45,7
v.15: 32,4

Ikväll blir det löpning igen!

Fokus återuppbyggnad

Så är november förpassad till handlingarna och också vilan efter New York Marathon som blev något längre än jag tänkt mig även om jag sprungit lite, drygt 141 km i november. Tanken är att komma upp i normal träningsdos nu i december och framförallt genom lugn löpning. Kroppen signalerar fortfarande motvillighet, det går ofta bra att springa men mellan löppassen är kroppen stel och inte helt smärtfri eller samarbetsvillig.

Att vara stel är inte är ovanligt bland löpare men viktigare är: Jag är stelare än jag vill vara och det påverkar min vardag negativt! Sitta på knä med benen under mig med hälarna mot rumpan går inte utan smärta, sitta i skräddarställning - fixar ni läsare det? - går inte heller, vilket alla som har yngre barn vet blir ett problem då de ofta leker/pysslar/ritar ”i sin höjd” vilket ofta betyder på golvet och inte sällan vill att jag ska vara med. Problemet är att det smärtar, svider och drar i muskelfästet på insida knä, den så kallade gåsfoten eller pes anserinus bursit. Detta har jag dragits med av och till i flera år i mitt högre knä, även om jag till största delen fått bukt med det men nu är det vänstra som börjat krångla på samma sätt och även i vila smärtar ibland en punkt några centimeter snett nedanför/innanför knäskålen. Det här har jag känt av ända sedan slutfasen av min rehab i somras, att jag blev stelare och stelare men det påverkar inte så löpningen så mycket då jag fick till 12 riktigt bra träningsveckor innan New York utan att ha ont.   

När jag tar ut löpsteget i högre fart med en högre bakåtkick drar det i musklerna ovanför knäskålen på framsida lår.

Vad gör jag åt det då? Problemet är att det inte verkar bli så mycket bättre av att ”bråka med det” i form av stretch och punktmassage. Istället reagerar det mera positivt på vila. Jag kör ändå stretch och punktmassage då jag är övertygad om att det behövs. Jag kör också just nu mera löparstyrka, t ex djupa benböj med extra bred ställning, sidoplanka, sidohöftlyft och några andra övningar i ett försök att stärka upp eventuella obalanser i benmuskulaturen. Skador och känningar orsakas ju ofta av att vi är asymmetriska i meningen olika starka i t ex fram-/baksida, in-/utsida.

Som sagt, jag kan springa  - idag gick 12 km på lunchen riktigt lätt och fint, men när jag springer – speciellt i högre farter, känner jag också nu att jag inte har en bra grund vilket jag borde ha efter maraträning och ett maraton. Därför ligger fokuset där just nu, så mycket lugn löpning som kroppen klarar utan att protestera allt för mycket,  benstyrka och fartlöpning i farter som känns kontrollerade just nu, inte som känns kontrollerade när jag är i bättre form – Gräv där du står som sagt! Jag har inte lust att lägga tid och pengar på naprapat igen utan försöker jobba med detta själv så länge det inte blir ännu värre. 

Just nu har jag också haft en paus från intaget av mina järntabletter jag behöver för att hålla mitt blodvärde på en bra nivå, annars är risken att löpningen framemot vårvintern kommer kännas lika tung som den gjorde i våras  när jag t o m hade allvarliga funderingar på att lägga ner löpningen eftersom det gick så tungt och dit vill jag verkligen inte igen! 

Det blev ganska långt detta. Motivationen är hög men just ligger mitt fokus helt på att få tillbaka en mera samarbetsvillig kropp. Bli starkare, återuppbygga en stabil, aerob grund. Som snart 44-årig löpare kommer jag nog alltid vara stel men jag vill inte vara så stel att det påverkar min vardag negativt!  När väl det jobbet är ordentligt gjort går det relativt fort sedan att bygga på farten och uthålligheten!

"Olgor" och Core

Jag fortsätter träna på ganska bra och har gjort så sedan Lidingöloppet. Fyra pass snarare än tre i veckan ganska länge nu! Luststyrd och spontan träning men finns lite struktur och tankar bakom. Då v.41 blev en väldigt kvalitativ och fartfylld vecka (tre intervallpass) så bestämde jag tidigt att v.42 skulle bli en vecka utan kvalitétspass och så blev det, fyra pass och 56 km löpning. Femmilaveckor är inget jag snyter ur näsan sådär utan det är en riktigt bra vecka för mig! Den avslutades i söndags med 19 ganska sköna km i lugn fart, delvis i terräng med en avslutande fartökning på 3 km från marafart ner till milfart som kändes kontrollerad och ganska lätt.

Den här veckan blir något mellanting mellan v.41 och v.42 då gårdagskvällen bjöd på kvalité i form av sista passet på min 40-årspresent - fyra personliga träningstillfällen med Malin Ewerlöf, en fantastisk present som räckt länge! Platsen var Stockholms stadion dit jag joggade Stockholm marathon-banan via Odenplan. Mörkt, regnigt, riktigt halt med alla löv men lite härligt ändå. Sprang förbi Toves arbetsplats och hoppades på ett par kilometers löparsällskap men hon syntes tyvärr inte till på väg hem i löparkläder.

Passet som bjöds efter löpskolning och mycket prat om Lidingö, hela den här säsongen och nästa säsong var Olgor, alltså ett pass med tvåtusenmetersintervaller med fartväxlingar runt mjölksyratröskeln. Föreslagna två intervaller blev tre på mitt initiativ då jag kände mig stark och kanske att jag t o m orkat en fjärde också men det skippade vi.

Varje intervall består av 400m i flytfart utan att trycka på, 400m snabbare, 300m flytfart, 300m snabbare, 200m flytfart, 200m snabbare, 100m flytfart, 100m snabbare utan vila mellan. Tre upprepningar med generös vila mellan. Flytfarten blev omkring 4 min/km och är alltså ingen vilojogg utan också snabb löpning men utan att forcera så mycket. De snabbare partierna på ca 3:35-3:40-fart på de längre fyrahundringarna till snabbare på de korta. Den tidsintresserade hittar hela passet här. Det är ett roligt pass, roligare än att springa fem varv - tvåtusingar i jämn fart - men kanske lite utmanande att själv hålla reda på alla fartväxlingar. Nu gjorde Malin det där hon cyklade bredvid och coachade/peppade mig under hela passet. Tvåtusingarna på strax under 7:30, dvs ca 3.45-fart i snitt inkl de lugnare partierna och med den långa uppjoggen och nerjogg tillbaka till tåget och hem skrapade jag ihop 16 km en tisdagkväll.

Idag "Hälsokonvent" på jobbet och en massa extra aktiviteter förutom de många pass som finns att välje på varje vecka som jag för övrigt är urdålig på att utnyttja. Med löpning igår var jag sugen på att testa något annat och valet föll på ett Core-pass.

Det kändes lätt i början och jag kunde jobba i det svårare läget som instruktören visade i varje övning men mot slutet var jag trött, tekniken försämrades och mina magmuskler kved om nåd och vila. Genomblöt av svett avslutade jag med 2 km lugn löpbandslöpning som återhämtning och ett par minuters tafatt styrketräning i gymet.

Mörkret är verkligen kompakt nu och då känns det bra att komma ut och springa i dagsljus två luncher i veckan och på helgen! Jag siktar på fyra löppass även denna vecka, de närmaste i lugnt tempo och någon form av lättare fartpass i helgen! Jag känner inte av någon brist på träningsinspiration och brukar inte göra det så här års heller.

Har du kvar träningsinspirationen nu när det är höst på riktigt? Skriv gärna dina bästa tips för att träna i höstmörkret som en kommentar!

Bortkommen och inte bortkommen

Lugn löparvecka, valde gymmet istället i onsdags och det verkar ha tagit bra av träningsvärken att döma! Jag känner mig alltid så bortkommen när jag kommer in på ett gym, saknar upplägg och strategi och undrar var jag ska börja och likadant var det i onsdags.

Vi har flera gym på jobbet då det är en stor arbetsplats, och det stora, "Aktiverum" är välutrustat med maskiner, hantlar, mattor, bollar och t o m TRX som jag dock inte vågade mig på. Det är också trevligt då stora grabbar med "ohälsosamt" BMI p g a stora biceps saknas och de flesta, vars outfit skvallrar om att de nog är förklädda löpare, kör ganska funktionella basövningar utan så tunga vikter.

Jag körde i alla fall ett varv i några av de tjugotalet maskinerna, men några visste jag inte riktigt hur jag skulle komma in/upp i, haha. Det blev ryggresningar och träning för bröst, rygg, axlar och armar (tror jag...). Sedan blev det umgänge med pilatesboll och armhävningar, situps och ryggresningar med fötterna på bollen följt av planka och sidoplanka, 4x5 chins, situps, utfallssteg, djupa knäböj och lite hantlar på balansplatta som avslutning.


Gammal bild, Adiosen fick tjänstgöra på löpbandet idag igen!

På löpbandet är jag inte lika bortkommen och det blev snabbdistans på lunchen i form av 1x20 min + 1x12 min progressivt från marafart till halvmarafart, 4:15-4:08-4:00-3:54 min/km med farthöjning var femte minut första serien och var tredje minut på andra serien. Totalt drygt 12 km på 56 minuter med lite upp-och nerjogg och ca 3 min vila mellan snabbdistanserna. Bra pass på bra intensitet!

Imorgon lördag väntar 10km lugn distans följt av julbord, nice! Kanske blir det ett kort blogginlägg till innan jul så jag nöjer mig med att önska er en trevlig helg till att börja med!

Bot av "intervallrumpa" och halvmara snabbare än marafart

Det är inte varje dag men lär sig ett nytt ord! Jag har haft väldigt stela baksida lår efter löpskolningen och intervallerna i onsdags och hittade lösningen för min "intervallrumpa" hos Sofie i helgen.

I lördags hade jag en vilodag från löpningen men körde en halvtimma lätt styrketräning och stretch/rörlighet. Smilla, kattungen som vi behållit, ville också vara med vilket försvårade det hela...

"Fysisk aktivitet är fascinerande, jag kan stirra på det i timmar..."

När så söndagens alla aktiviter var genomförda vid sjutiden och min fru tränat gav jag mig iväg på ett pass jag sett fram emot ett tag, ett längre pass i marafart.

Planen var att springa åtminstone en halvmara i 4:15 min/km och det gick riktigt riktigt bra! Uppjogg på 1,5km och sedan ett set med löpskolningsövningar och så iväg och det gick snabbare än tänkt marafart från början men kändes inte obekvämt så jag körde på. Första fem km var lite sega, förmodligen p g a middag en timma innan men sedan hade jag ett bra flyt och kilometrarna rullade på ganska snabbt, passerade milen på 40:37. Vid den vanliga stigningen på hemvägen mellan 17-19km fick jag jobba lite mer, farten sjönk något och tanken på att avbryta passet fladdrade förbi men jag jobbade mig igenom både svackan och backarna och kunde avsluta med den snabbaste kilometern och klockade halvmaran på 1:26:10 (4:04 min/km), min näst snabbaste halvmara någonsin faktiskt! Stannade klockan efter 22,1km på 1:29:59.

Ett styrkebesked att köra ett sånt pass själv på träning en timma efter middagen!  Avslut med mycket kort nerjogg och totalt drygt 24km löpning in i dagboken. I lördags utspelade sig också följade dialog när sexåriga sonen kollade på bloggen och såg fotot från målgången från Stockholm marathon 2010:

Sonen: Där är du pappa! Vann du?
Jag: nej, det gjorde jag inte
Sonen: kom du sist?
Jag: Nej, jag kom på plats 554. 
Sonen: Oj, vad dåligt!
Jag: Det är nästan 20 000 som springer
Sonen efter en stunds betänketid: ..."Ja, men då kom du ju nästan sist"

Genomgymmad, bandpass och motivationsdipp

Planerade som sagt för ett bandpass igår men kom iväg lite sent (=när alla andra också är på lunch) och lokalens enda band var upptagen av en kille som körde snabbdistans. Satte mig på en cykel och värmde upp och ganska snart blev det min tur.

Jag ville gärna springa åtminstone 12km men det var riktigt trångt på lilla jobbgymmet, hela tider droppade det in fler människor klädda för löpning som kastade en undrande blick på mig på bandet det första de gjorde. Jag sprang i alla fall först 6km enligt 2km uppvärmning @ 12km/h, 1km 13km/h (4:37 min/km) , 1km 14/km/h (4:17 min/km), 1 km 15km/h (4:00 min/km), 1km nerjogg.

Därefter började jag faktiskt känna mig obekväm med att stå där och mata medans de andra försökte sysselsätta sig så jag klev av en stund och roade mig i ca 30 minuter med en hel del lite blandade hantelövningar, på balansplatta och på ett ben. Två set med chins, armhävningar med fötterna på boll och på matta, att "rulla fötterna" på bollen närmare överkroppen med händerna i armhävningsposition (om ni fattar), situps, sidoplanka, vanlig planka, lite ryggresningar, lite djupa knäböj, lite skivstång och några "dra i snöre"-maskiner. Också lite benpress, tähävningar och lite roddmaskin på slutet.

De övriga löparna sprang inte länge på bandet så jag kunde snart återigen kliva upp och avsluta med 4km enligt: 1km @ 12 km/h, 1km 13km/h, 1km 14 km/h, 500m 15km/h, 500m 16km/h (3:45 min/km), följt av nedvarvning (gång)

Det kändes ovant och lite trist att springa på band men känslan var OK även på de lite snabbare partierna och det var ett bra och lagom starta-upp pass efter förkylningen/influensan förra veckan.

Att det sedan virvlar runt en massa tankar som rör arbetslivet och som just nu gör att tankarna på och motivationen för målmedveten löpträning inte har så hög prioritet, det väljer jag att bara acceptera. Motivationen kommer att återvända med vårvärmen och när jag landat i den här förändringen och tagit en del beslut.

Bra backpass och risk för dubbla budskap kanske...

Ordet förkylning förekommer lite väl frekvent här på sistone och jag är nästan helt frisk nu men löpningen irriterar halsen efter passen, samtidigt som jag börjar längta efter att köra kvalitétspass igen. Det har varit ganska mycket distansmalande nu ett tag, i och för sig skönt men inte så spännande (t ex att blogga om) eller utvecklande.

Ett pass som ändå ger en del utan att man behöver springa i tuff fart är backe så igår begav jag mig till min favoritbacke, en ca 150m lång och ganska brant sak en längre uppjogg hemifrån. Det blev tio repetitioner med serievila efter fem, 2x5x150m, med nerjogg på ca 50sek mellan, i ganska moderat fart omkring 3:55-4:00 min/km, klart lägre fart än jag brukar hålla i den här backen. Mot slutet blev tekniken lite fladdrig men genom att tighta till armföringen och höja kadensen förmådde jag avsluta bra med de två sista repetitionerna som de snabbaste, ett pass jag känner mig rätt så nöjd med, totalt 11km @ 4:39 min/km med upp-och nerjogg.

Nu riskerar jag väl att skicka lite dubbla budskap men jag  kör en liten hemmasnickrad variant av RW's januariutmaning som jag i och för sig tycker är en ganska dålig idé. Det är väl OK att träna varje dag om man har förstånd nog att variera sig i intensitet och disciplin (löpning, styrka, simning, cykling, längdskidor o s v...) och att uppmana folk att gå med i den här utmaningen har säkert positiva effekter att det erbjuder en morot och många tränar säkert tillsammans men jag tror också att man riskerar både skador, överträning och utebliven motivation, redan i februari, för handen på hjärtat, hur många av oss förmår variera oss tillräckligt eller vila när det är det man mest behöver?

Men återigen till min egen lilla hemmasnickrade variant, jag försöker också "träna" något varje dag. Jag kompletterar löpppassen med några snabba styrkeövningar innan duschen och de dagar jag inte springer kanske jag kör ett par set med armhävningar, lite tåhävningar i trappa, plankan, utfallssteg, djupa knäböj eller liknande, styrketräning är ju inte precis min bästa gren... Jag byter inte ens om för att göra detta och jag reggar det definitivt inte i träningsdagboken men jag tror ändå att det hjälper mig bygga lite löparstyrka och det kan knappast ha några negativa effekter i den här ringa omfattningen!

Förra veckans tomgång och Du vet att du är löpare när du springer i en "Klass 2-varning"

Det blev bara två pass förra veckan för första gången på riktigt länge, onsdagens tröskelintervaller och 13,1km distans på lördagen efter två lata höstlovsdagar torsdag-fredag utan löpning.

Det blev sedan söndag kväll och de gästande kompisarna åkte hem. Bänkade mig framför Eurosport för avslutningen på ING New York City Marathon, reflektioner: trist att Gebrsellassie klev av, imponerade seger av en marathondebutant i herrklassen, synd att inte amerikanskan vann damklassen, mindre publik än jag föreställt mig och det verkade vara mycket uppför sista milen.

Efter det middag och bus med barnen och plötsligt så lockade det inte att ge mig ut på mitt planerade korta fartlekspass som bara skulle ta 30 min men motivation stod inte att uppbringa.

Två pass på en vecka är för lite men nu tillåter jag mig själv att det blir så utan att det stressar mig. Har i alla fall kört lite styrka hemma hör och häpna...

Kanske antydan till en liten motivationsdipp nu när det är mörkare och kallare och inget lopp finns att se fram emot inom rimlig tid? Det är helt OK. Träningen kan få gå lite på tomgång just nu även om den såklart inte får stagnera helt eftersom jag vill behålla min fina nivå. En viss stiltje har infunnit sig i löparbloggosfären också, färre kommentarer här och färre inlägg än vanligt på bloggar just nu.

I frånvaro av träning att skriva om bjuder jag på en pärla från yngsta sonen som fyllde fyra i maj och som är väldigt inne på siffror och bokstäver just nu.

Sonen: "Pappa, när jag räknar riktigt långt, ändå till tusen, då tycker jag det är svårt efter tjugo".

Nu tisdag lunch och ett lunchpass med blandad fartlek har precis klarats av, 10km på 43:54 (4:23 min/km) innan snöstormen tilltog alltför mycket. Det kändes ganska segt idag men gick ändå OK att springa även om det blåste småspik. Kinderna blev lite snöblästrade men jag hann tillbaka innan snöfallet blev alltför intensivt. Fick en del blickar med lika delar respekt/undran av kollegorna efter passet. "Jag ska inte säga vad jag tänker, du är ju..." var en kommentar. "Löpare?" fyllde jag i men förmodligen hade hon ett annat ord i tankarna.

Springsugen...

Igår blev det lite styrka hemma i vardagsrummet, lite situps, plankan, sidoplanka, benlyft, utfall, djupa knäböj, 3x30 tåhävningar i trappa, 3x20 armhävningar, balansplatta (stå på ett ben och plocka upp "saker" från golvet) och lite andra blandade balans-/instabilitetsövningar. Jag gillar ju min balansplatta men det blir för sällan vilket gäller hela alternativträningsgrejen för min del. Det känns ofta väldigt oinspirerat att köra styrka, så även igår.

Däremot är jag grymt springsugen. Jag hade ju lovat mig själv vila tills imorgon men kroppen känns pigg så det vete sjutton om det inte får blir ett kort tröskelintervallpass ikväll ändå och lunchlöpning imorgon.

Detta ska ju föreställa sista "hårda" veckan inför maran, och visst, långpasset på söndag ska bli ganska tufft, men en tuff vecka borde ju ändå innehålla fler än tre pass och kommer jag ut ikväll får jag i alla fall ihop fyra löpppass och ett styrkepass, vilket är om inte hårt, så i alla fall godkänt!

Dagens lilla träning

30 minuter styrka hemma i vardagsrummet, mera prylar än så här behövs inte för att få en jobbig halvtimma.

Inspirerad av Daniel ville jag först testa hur många armhävningar jag orkade och det blev 60st, dock lite snabbt utförda. Efter det djupa knäböj 3x10, utfallssteg 3x10 per ben, Petra-lyft 30 per ben, 50 sit-ups, 2 minuter plankan och lite blandade core-övningar. Efter detta lite balansplatta tillsammans med hantlarna ovan och som avslut 2x20 armhävningar. En effektiv halvtimma! Det mesta av detta utfördes med sonen bredvid mig, han gillar min balansplatta skarpt!

Imorgon löpning igen, nice