Uppladdningen lämnade en del övrigt att önska efter söndagens ryggknak och förkylning. Tisdagens testpass av ryggen där jag sprang några korta intervaller med generös vila gav dock positiva besked, inga känningar från ryggen och bra känsla i löpningen. Vilade onsdag. Bytte om på jobbet. hittade inga strumpor i väskan - panik! Räddades av ett par i ett skåp där jag förvarar kläder för lunchlöpning och åkte till starten vid Sjöhistoriska och behövde alls inte stressa då mina toppensnälla svärföräldrar erbjudit sig att hämta barnen så jag slapp hemresa, barnhämtande, middagsfix och Stockholmsresa igen. Välkommet, tack!
Försommarkväll i Stockholm. Svårslaget om än inte idealiskt för löpning! Bild från Spårvägens hemsida |
Träffade Kent med familj och värmde upp med jogg i ett par kilometer, hälsade på Andrea och känslan var sådär i värmen. Några stegringar och sedan ställde jag mig långt fram i startfållan. Fel startfålla visade det sig då jag trodde att första starfållan endast var Student-SM som också anordnas på Milspåret, tills jag insåg att medelålden var för liiiite för hög för studenter och det var väldigt få klubblinnen där jag stod. Hittade Kent och smet fram i rätt fålla där även Tove stod. Knöt skorna sjuttioelva gånger men kände mig tyvärr inte så taggad som jag skulle velat innan start.
Kom iväg helt OK i startrusningen och snart släppte trängseln. Första två kilometrarna innehåller de egentliga backarna, först vid roddklubben och sedan upp till Rosendahl, en stigning som man slipper andra varvet då man hela tiden springer intill kanalen. Passerade Dace Landström efter ett par kilometer men farten kändes redan obehaglig och jag ville mest kliva av och hade negativa tankar met hela tiden. Dessutom hade jag otroligt svårt att andas! Hade hela tiden sällskap av en löpare från FK Studenterna, ibland var jag före, ibland han. Vid Djurgårdsbron passerade jag "löparkändisen" Petra Kindlund, Salomon/Runacademy. Jag blev under hela tiden inte passerad av nästan en enda löpare förutom de fåtal som jag "växeldrog" med utan känslan var att jag istället hela tiden sprang om löpare.
Passerade 5km på 18:45 ca vilket var ca 15 sekunder långsammare än tänkt och redan här insåg jag att det skulle bli svårt att nå mitt mål trots att andra varvet är snabbare. Ansträngningen var konstant hög och jag förmådde inte växla upp mera trots att kilometertiderna nu snarare låg omkring 3:50 istället för 3:45 och under. Från sju kilometer då jag hade så pass tungt att andas, tog jag ett beslut om att sluta pressa och gå ner ett halvt pinnhål i ansträngning då jag ändå inte var i närheten av min målsättning eller PB och maran är prio nr 1.
Vid nio kilometer såg jag att jag riskerade att inte "ens" klara sub38 så då försökte jag trycka på lite igen sista biten in mot målet och med en sista kort spurt kom jag i mål på 37:54 och en 29:e plats vilket visar att många haft det tufft i värmen! fixade jag i alla fall en tid under 38 minuter i värmen. I mål var jag riktigt yr men höll mig i rörelse en kort stund istället för att stanna och då gick det över! Pratade en kort stund med Kent och Tove vilket var trevligt innan jag åkte hem och på bussen fick jag lite perspektiv på mitt lopp när jag hörde om andras tider och upplevelser av loppet. Det var så varmt så jag iddes inte dra på mig överdragskläderna. Jag var helt bekväm med blickarna på Stockholm Central där jag gick mot tåget i klubbjackan, splitshorts och vita kompressionsstrumpor.
Loppet i siffror:
Tid: 37:54
Plats: 29:a (av 142 herrar i tävlingsklass, 587 herrar totalt)
Puls: 187/195 bpm
Km-tider på egen klocka: :3:36, 3:42, 3:45, 3:45, 3:45, 3:53, 3:48, 3:55, 3:52, 3:45
Fullständiga resultat här. Mer om Milspåret här.
Jag gav det ett försök i början utan att vara riktigt taggad, förkylningen i veckan gjorde att jag var trång i bröstet och hade riktigt svårt att andas under loppet, jag sprang jämnt eller bättre än löpare som normalt är bättre än jag. Jag slog också löparen i Danmarkslinne med flera minuter en löpare som tävlar flitigt och som jag har fått knapp stryk av ett flertal gånger på Milspåret och Hässelbyloppet och som jag förstår tävlar för Hässelby och jag nu har ett namn på. Sub38 är en helt OK "lägstanivå" i sådana här varma förhållanden med förkylning och svårt att andas och jag fick ett riktigt bra träningspass inför maran som är min prio nr 1.
Lägger nöjd Milspåret till handlingarna och fokuserar nu på att läka ut min hesa och hostiga hals och hålla igång med några lugna pass i veckan! Trevlig helg!
Du vet väl att genrepet inte ska vara bra. ;-)
SvaraRaderaMed tanke på att du inte kände dig tipp-topp så kutade du ju hur bra som helst!
Krya nu på dig!!!
Tack Ingmarie :) känner mig inte riktigt toppad men det kan vars ovana vid värmen också.
RaderaSolklart att du kan vara näjd med den insatsen! Kan konstatera att du dessutom måste vara löpare på riktigt, riktigt nu - för vem annars spankulerar omkring på centarelen i den utstyrseln. :-)
SvaraRaderaTack Bureborn, haha, ja, jag har börjat gilla splitshortsen mer och mer :-)
RaderaRätt inställning! Bort nu med hostan så fokuserar vi på kommande lördag! Ska ju bli kul! :-)
SvaraRaderaJa, hostan måste bort, sprang lätt idag men det går inte helt bra nu, sex dagar kvar att kurera mig på, svalare väder lär vara på ingång också, hoppas vi ses!
RaderaHar precis hittat till din blogg och ska kika runt lite. Fastnade dock för din profil då jag verkligen känner igen mig i livets pussel!
SvaraRaderaÅterkommer :)
Hej Fru Martinsson, välkommen, kul med en my läsare. Jag skriver med fokus på målmedveten löpträning och inte främst om familj och livspusslet även om det såklart också kommer med en hel del :)
RaderaHej Staffan, hänger här allt som oftast, inte minst för att kika på din fina länklista. Ser fram emot nästa veckas racereport, hur det än gått. Bra hoppas jag! Urban
SvaraRaderaTack Urban!!
RaderaMed den uppladdningen tycker jag absolut att du ska vara nöjd! Och som du själv säger; fokus på maran nu. Hoppas kroppen är helt återställd. :-)
SvaraRaderaKram M
Tack Malin, har hosta och trånghet i bröstet men främst kvällstid, borde bli bättre med extra vila fram till maran nu!! Kram
RaderaBra jobbat återigen! Kul att ses!
SvaraRaderaTja, OK i alla fall, jag önskar jag hade en liten dos av ditt pannben och våga bara köra på men jag verkar inte fungera så på 10 km. Efter omständigheterna med värmen och förkylning var det OK, grattis själv riktigt bra sprunget, jag är imponerad som vanligt!
Radera