Hässelbyloppet 2010

Kort version:
Tid: 38:46
Placering: 165 i tävlingsklassen av drygt 400 löpare.
Split 5km: 19:22/19:24
km-tider på klockan: 3:56, 3:46, 3:54, 3:52, 3:52, 3:55, 3:53, 4:01, 3:50, 3:41
Snittpuls/maxpuls: 190/osäkert p g a pulsbandet satt dåligt, 243 är ett felvärde
Snabbaste/långsammaste km: 3:41 (nr 10)/4:01 (nr 8).
Intryck: Glad över resultatet och erfarenheten från mitt första millopp men kan ta ut mig lite mera och springa liite snabbare än så här nästa gång...

Betydligt längre version:

Endast tack vare en snäll och förstående busschaufför från SL kom jag till start på Hässelbyloppet igår!! Rotade stressat i packningen och lämnade hemmet utan plånbok (och SL-kort) och kom till bussen en och halv minut före avgångstid. "Jag springer" sade jag och gav mig av på 2x200m i absolut maxfart ToR hemmet för att hämta plånboken. Bussen väntade och jag sjönk ihop på ett säte och en mamma med barnvagn utbrast "redan uppvärmd då" med ett leende.

Resten av resan mot Stuvsta där jag stämt träff med trevliga Thomas och hans lika trevliga fru Erica för transport till Hässelby gick (som) på räls. Framme i ett kylslaget Hässelby och uppvärmning några varv på löparbanorna. Träffade också på Morgan, Janne och Magnus innan start. Joggade bort till start med Thomas och Morgan och körde några stegringar på gräset och ställde mig i startfållan. Jag hamnade lite långt bak och letade efter Thomas som stod någonstans framför mig, synd att jag inte hittade honom, jag hade behövt draghjälpen från honom!!



Pang och iväg och jag chockades över hur trångt och bökigt det var på det breda gärdet. Löpare som korsade min väg men å andra sidan passade det mig bra för jag ville inte förivra mig och gå ut för hårt. Morgan passerade mig och trängseln blev ännu värre när gärdet övergick i cykelväg, och här kände jag mig ganska negativt inställd till alltihop! Försökte hitta en bra intensitet och första kilometern på 3:55, något långsammare än tänk men ändå OK, andra på 3:46 och nu kändes det bättre. Även om det var trångt var det lättlöpt, helt platt eller lätt utför men lite knixigt med tvära svängar. Tredje och fjärde kontrollerat på 3:54 och 3:52 med lite bättre utrymme att springa på.

Passerade halvvägs på 19:22 och insåg nu att några sub38 var det inte tal om idag. Jag tyckte jag sprang på rätt intensitet, lite långsammare än min fart på Telge Stadslopp 5km men det gick ju inte riktigt så fort som jag hoppades på. Det var nu bättre plats och därmed roligare att springa . Jag sprang tekniskt bra här, hade bra fart i utförslöporna och plockade löpare i de få korta motlut som fanns. Passerade Morgan här någonstans och sade att han sprang fort!

På väg in i bild från Höger. Foto: Susanne Sjöstrand.

Andra halvan var lite mera kuperad och jag tyckte jag sprang fortare nu men det var nog snarare så att jag höll jämn fart medans löpare runt mig började tröttna. Tiderna på femmorna avslöjar att jag sprang helt jämnt även om de enskilda kilometrarna diffade väl mycket mellan 3:41-4:01 min/km. Sexan och sjuan på 3:55 och 3:53. Åttonde kilometern gick så långsamt som 4:01 efter banans enda lite längre motlut. Skärpte till mig på nian med 3:50 och vid 9km-skylten visade klockan 35:00 och jag insåg att sub39 definitivt var inom räckhåll!

Höll god fart och tog ytterligare några löpare på vägen runt IP, in på IP och först nu såg jag Thomas i kurvan, han hade tydligen legat alldeles framför mig hela loppet, ändå såg jag honom aldrig. Gjorde ett bra varv inne på idrottsbanorna och passerade flera löpare och korsade mållinjen på 38:46. Ni ser mig med stela ben i svarta tights och vitt/orange linne kollandes på klockan på upploppet!

Visst var jag trött imål men inte helt slut på det där sättet som man kanske "bör" vara efter ett millopp. Gratulerade och klappade om Thomas och pratade med Lina, Miranda, Thomas och några arbetskamrater medans vi väntade på Thomas fru och hennes kompis.

Nöjda sub39-löpare! Bild lånad från Thomas blogg.

Det är lustigt hur psyket fungerar. Slutresultat blev ju precis som mitt mest troliga scenario sub39 och självklart är jag riktigt nöjd med att gå fått ett officiellt sub40-resultat och dessutom kommit en bit sub39 dessutom!! Det var också mitt första millopp och jag gjorde värdefulla erfarenheter och nästa gång vågar jag kanske stå på lite mera och springa några sekunder snabbare.

Men eftersom jag också skissat på ett drömscenario på sub38 så hade hjärnan någonstans ställt in sig på att det var det som var MÅLET. Jag var aldrig i närheten av att fixa det igår. Jag tyckte jag hittade rätt intensitet, något långsammare än 5km-fart och trängseln i början spelade nog ingen roll i slutet för hade jag legat på hårdare i början så hade jag förmodligen dött mera på slutet. Hade jag vågat pressa mig mera på andra halvan hade jag kanske tjänat några sekunder men det hade nog varit marginellt.

Jag är uppenbart en "kontroll-löpare" och vågar sällan springa så hårt så jag känner att jag inte har kontroll över läget. Nåja, slutgrubblat! Herregud, vilka krav jag verka ha på mig själv! Pers med 40 sekunder på första miltävlingen och inte bara sub40 2010 utan även sub 39! Tjoho :-)!!

Slutligen tack Thomas och Erica för skjuts, mycket trevligt sällskap och gratulerar Thomas till ett fantastiskt resultat och en makalös utveckling i år!! Vi väntar spänt på fortsättningen!

Taktik Hässelby och nervösa pre-race beteenden

Som den projektledare jag försöker bli på jobbet så har jag skissat på några scenarios (pluralform av scenario på svenska? Scenarier??) inför min första miltävling på söndag:

• Best case: Jag öppnar första kilometern strax över 3:50-tempo och springer sedan så att mitt snitttempo är 3:50 min/km över 7-8 kilometer pekandes på en sluttid på 38:20. De två-tre sista kilometrarna orkar jag på något sätt öka och springa in 20 sekunder och på så sätt ta mig under 38 minuter! Tänk om det skulle hålla hela vägen...!!
Base case: Jag öppnar första kilometern strax över 3:50-tempo och springer sedan så att mitt snitttempo förblir ca 3:50 men kroknar lite efter 5-6km och snitt-farten hamnar mera sannolikt runt 3:55-4:00 istället de sista kilometrarna vilket gör att jag i alla fall tar mig under 39 minuter.

• Worst case: här finns det många grader i helvetet och ett oändligt antal möjligheter för pessimisten. jag kommer inte ens till start p g a av SL och den mystiska lövhalkan, jag skadar mig och kommer inte ens i mål. Ett mera realistiskt worst case är dock att mitt s k pannben är för tunt och jag misslyckas med att pressa mig och tar mig varken sub 38,39, mitt PB på 39:25 eller ens sub40 minuter. Som formen har känts nu ett tag så skulle jag dock bli ganska förvånad om jag inte klarade sub40 på söndag.

På väg mot mål på Stockholm Marathon 2010. Samma ansiktsuttryck på upploppet på söndag förmodligen.

Någon form av taktik blir alltså att inte tokrusa i starten men sedan springa så att klockan visar ca 03:50 min/km vid första kilometern och sedan försöka hålla mig däromkring och förhoppningsvis även orka öka på slutet. Löpteknik blir också viktigare i högre hastighet och jag försöka fokusera på bra teknik för att spara energi och tid!

Efter 1500m-intervallerna i måndags har jag vilat tisdag-onsdag, igår ett lätt lunchpass om 7,5km löpband inkl 1km i 4-fart och 1km i 3:45-fart och fyra tvåhundringar i 4:15-fart och idag ett ännu lättare lunchpass om 5 km jogg inkl 3x150m stegringar till 3:45-3:30-fart. Imorgon blir det vila.

Morgondagen kommer i övrigt ägnas åt att vara allmänt stirrig och nervös, känna efter alldeles för mycket, inbilla mig att jag är mycket mera förkyld än vad jag faktiskt är och att fundera på vad jag ska ha på mig, förmodligen korta tights och T-shirt, eventuellt kompletterat med tunna fingervantar om det skulle vara kallt. Nu slut på lunchen och jobb resten av eftermiddagen och bloggtystnad innan det kommer en race-rapport söndag kväll eller måndag.

4x1500m @ 3:43 1 minuts gåvila

Med en missnöjd liten bebis med ont i magen hemma var inte motivationen på topp ikväll att gå ut och köra kvalité men jag kom till slut iväg vid 19:30 när hon blivit lite lugnare. Det blev ett riktigt bra, effektivt, grymt jobbigt och kul pass! Premiär på 1500m-intervaller men det kommer definitivt bli fler gånger!

Snittade 3:43 min/km över fyra stycken. Satte vilan till bara en minut för att göra det mera utmanande vilket tillsammans med kulingvindar verkligen höjde ribban ikväll!

De två sista var rejält jobbiga trots ganska häftig medvind. Med 900 meter kvar på sista kom jag ifatt en tjej på cykel och eftersom jag inte ville springa och flämta strax bakom henne på den halvskumma cykelvägen så pressade jag mig förbi och lyckades med nöd och näppe hålla mig framför henne hela sista intervallen men det var riktigt jobbigt och jag var rejält mör i benen efter sista intervallen. Passet komplett med 2km upp-och nerjogg.

Nu har jag kört 8x500m terrängintervaller, 8x200m och ikväll 4x1500m på ganska kort tid, återstår ett par kortare pass med lite stegringar/kontrollerade fartökningar innan Hässelby på söndag.

Jag har startnummer 457.

Dagens kortintervaller - en bild säger mer än tusen ord

Dags att börja ladda för miltävling och köra lite intervaller! Började idag med 8x200m inkl upp-och nerjogg, totalt 9km. Eftersom jag kände av lite raspighet i halsen när jag vaknade så var tanken inte att köra max utan att köra vad jag brukar kalla "flytintervaller", snabbt och kontrollerat men inte max.

Efterhand höjdes dock farten och det kändes bra. Vilan var ju hela 2 minuters joggvila vilket egentligen inte är enligt någon intervall-skolbok men jag ville ha full återhämtning mellan varje och inte slita för mycket idag. Den sjunde gick på 30,84 och så snabbt har jag faktiskt aldrig tidigare sprungit 200m - kul!!

Vila imorgon då vi kör två olika födelsedagskalas (lite försenat p g a bebisen) på samma dag för de äldsta barnen och så kanske tröskelintervaller 3x2km, 4x1500m eller varför inte 2x3km söndag eller måndag! Nu slutar jag (innan jag är uppe i tusen ord). Trevlig helg!

En global blogg?

Föga överraskande har denna svenska blogg mest läsare i...just det...Sverige! Hittade en statistik-funktion i blogger där en del roligt fanns att titta på. När jag tittade på trafiken hit så hittade jag igen föga överraskande flera av de bloggar jag själv läser.

Desto märkligare då att studera statistiken över sidvyer. Att Finland, Norge och Danmark finns med kan jag möjligen köpa (tror faktiskt jag har någon "följare" från Norge) men att jag skulle ha "riktiga" läsare i följande länder känns konstigare;

USA, Storbritannien, Andorra, Japan, Frankrike, Argentina, Cypern, Makedonien.

Är det "riktiga" svenska läsare boendes utomlands, är det folk från det här länderna som hamnat på den här bloggen "av misstag" eller är det bara spökteknik i form av spam och annat som jag inte förstår mig på?

Förmodligen får jag inget svar på de här frågorna och bör nog istället belasta min hjärna med funderingar som jag faktiskt har någon nytta av! Om någon mot förmodan bor i de här länderna och läser den här bloggen, lämna gärna en kommentar och förklara hur ni hittade hit!

För övrigt vilodag med ganska stela ben idag efter ett par bra lunchpass i veckan. Imorgon är jag föräldraledig och hoppas kunna starta uppladdningen inför Hässelbyloppet med ett kortare intervallpass.

Lidingö, vila, Hässelbyfunderingar och feedback

Alla löparskildringar från Lidingö i helgen gör mig nästan sugen på att springa loppet någon gång. Lidingölöppet har hittills inte alls lockat mig som trivs bättre på plan asfalt. Vi har ett fantastiskt kuperat 5km spår i Nykvarn och tre varv i det spåret är otroligt bra och jobbig träning så förutsättningar finns på nära håll men jag springer väldigt sällan där. Lidingö går ju också i september precis som favoritloppet Stockholm halvmarathon och i september 2011 ser jag fram emot att återigen få springa genom ett vackert Stockholm fullt med publik och även om många dubblerar ser jag inte mig själv plöja 30km terräng ute på Lidingö bara några veckor efter halvmaran.

Nu har jag vilat från löpningen i två dagar med hopp om en så kallad superkompensation. Dock har helgen bjudit på mycket promenader så helt försoffad har jag inte varit. Jag som är världens sämsta svampspanare har t o m kommit hem med en välfylld påse trattkantareller efter de här skogspromenaderna.

September har bjudit på mindre träning såklart efter lilla Noras födsel men förra veckan är jag riktigt nöjd med, bra mängd (47km) i varierad fart, två lugna distanspass och två pass med riktigt bra kvalité, ett längre pass med 8x500m terrängintervaller i fyraminutersfart mitt i och i lördags medans sonen tränade innebandy var planen att springa 17km distans. Eftersom det var första träningen för säsongen så var det lite föräldrainfo först vilket stal 15 minuters löptid så jag sprang 11km i hygglig fart och avslutade passet med 4km tröskel i fart från 4:10 ner till strax under 4 min/km följt av 1km nerjogg. Tanken med de här passen var att känna på lite fart på redan ganska trötta ben och få lite snabbhetsuthållighet inför Hässelbyloppet den 10/10.

Har faktiskt inte vilat helt i helgen, den bjöd på ett kortintervallpass med yngsta sonen 4,5 år - 5x5 meter mellan köket och vardagsrummet på sonens initiativ. Efter ruscherna (som han vann samtliga) konstaterade han:

Eskil: "Pappa, jag sprang som en galen tupp"
Jag: "Jaha, och hur sprang pappa då?"
Eskil: "Som en gris..."

Alltid nyttigt med feedback på löpsteget...

Funderar på upplägget inför min första miltävling om drygt 10 dagar, kanske ett pass med tusingar, ett tröskelintervallpass på 3x2km och ett pass med riktigt snabba 200m på VO2max med lång vila innan det blir dags att ta det lite lugnare de sista dagarna innan tävlingen?

Hässelbyloppet - Because I'm worth it!

I söndags skrev jag att jag mer eller mindre skrinlagt planerna på att springa Hässelbyloppet. I tisdags anmälde jag mig!

Efter lite diskussion hemma så vände jag på perspektiven och kom istället fram till att Hässelby-loppet är precis vad jag behöver för att få en energi-boost just nu. Det är mörkt, kallt och höst, nattsömnen är det lite, nej mycket si och så med och energin och motivationen för att tävla och träna inte den bästa. Samtidigt vet jag med mig vilket energi-boost en lyckad löpartävling kan ge, och en sådan energiboost kommer både mig och min familj till godo!!

Jag har ett ganska stort behov av att vara själv ibland och med en liten bebis i huset blir det väldigt tight i tillvaron. Lika mycket som jag älskar att vara med min fru och mina barn så är det också viktigt för mig med lite egen tid, precis som för de flesta människor. Den egna lilla tiden jag har just nu tillbringar jag allra helst i löparskor.

Jag vill ju så gärna avsluta tävlingssäsongen 2010 med att springa mitt livs första miltävling och äntligen få ett officiellt PB på 10km istället för de 39:25 jag gjort på träning! Osvuret är naturligtvis bäst och jag lovar inte att äta upp något icke-ätbart föremål om jag misslyckas med min målsättning men att persa och göra en tid under 39 minuter känns realistiskt!

Trogna läsare av den här bloggen vet att mitt mål på milen var att göra under 42 minuter 2010 och jag vågar nästan lova att äta upp mina löparskor med en skvätt olivolja på så att de blir lättare att svälja, om jag misslyckas med det...

Ha-begär!

Allroundskofavoriten DS Trainer i 2011 års upplaga ser riktigt fin ut! Lite roligare design igen efter att ha varit ganska anonyma och tråkiga i standardfärgerna vitt/blått/silver ett tag! Jag har absolut inget emot löparskor som utseendemässigt skiljer sig lite från den stora massan, det är bara kul (även om Noosa är att ta det för långt Sofie!).

Synd bara att man redan har ett par DS Trainers som bara gått 25 mil...

se filmen på:

http://www.runnersworld.se/tv/asics-ds-trainer.htm

För övrigt har det varit dåligt med löpning nu några dagar, inte direkt läge att ge sig ut på kvällarna med en nyfödd hemma och en fru som ligger i 39 graders feber. Nu är hon på bättringsvägen och jag hoppas kunna kom ut på lite lätta rundor till att börja med!

Rysaren, uppskjuten löpning och tävlingsvelande

Jag skrev i förra inlägget att jag inte tittade så mycket på TV men spänningen i nutidsrysaren som just nu pågår i SVT och TV4 är ju svåröverträffad. Nyss såg det så bra ut med egen majoritet för Alliansen och inget inflytande för Sverigedemokraterna men så plötsligt var de tillbaka som vågmästare igen nyss...vilken rysare!

Jag har inte sprungit idag. Planen var 15km på eftermiddagen varav 5 i tröskelfart men när vi hämtat de tre stora barnen hos mormor och morfar (vi har haft barnvakt i helgen och myst med lilla Nora, DVD-filmer i soffan och sovmorgon efter att lilla Nora hållt oss vaken på natten) så blev klockan lite för mycket och jag ville hellre tillbringa tid med familjen runt middagsbordet än ge mig ensam i löparskorna.

Det har inte blivit så mycket löpning nu i september men med en liten bevis är väl det både normalt och förväntat. Lilla Nora börjar komma ur den första sova-fasen och talar ibland om för oss med hög röst vad hon behöver och vill!

Det blev ändå tre pass förra veckan varav två med kvalitetsinslag, medelhård distans med snabb avslutning samt ett kort men bra backpass. Imorgon är jag föräldraledig och då ska jag ta en liten rejälare runda. Letar fortfarande efter en 10km-tävling i höst men i ärlighetens namn är det med lite halvljummen inspiration. Ett alternativ kan vara ALJ (A Lennart Julin) Open, 10 000m bana på Stadion och också distriktsmästerskap för Stockholm den 4/10. Har mailat Spårvägen och frågat om man får springa som icke klubbansluten. Sist skulle jag definitivt INTE komma, det fanns tydligen löpare som sprang på 43 minuter i B-heatet förra året. Tankarna på att springa Hässelby har jag mer eller mindre lagt ner, familjen är inte så pigg på att jag ska tillbringa en halvdag en söndag med att springa där och jag slet ju faktiskt upp hela familjen i ottan för att springa halvmara förra helgen. Hässelby känns också lite långt borta och omständigt att ta sig till konstigt nog. Det är den del av Stockholm som jag känner till allra sämst, en gång tror jag varit förbi rondellen vid Brommaplan...

Det bästa med löpningen är att man inte behöver springa själv för att få glädje av den! Igår läste jag med stor glädje hur två sympatiska löparbloggare sprungit sub40 på milen på varsitt håll, stort Grattis Hempa och Morgan! Vissa sekunder är viktigare än andra, eller hur Morgan ;)

"Hur hinner du?" - Har ni minskat på något sedan ni började springa?

"Hur hinner du?" är en fråga jag ibland får. "Träna så mycket som du gör" och dessutom blogga om det? Jag har ibland svarat "Mixa två delar lust med en del karaktär och en del planering" så blir det jättebra".

Dubbelt så mycket lust som övriga ingredienser för givetvis skulle jag ju inte hålla på med löpning och bloggande om jag inte tyckte det var kul. Jag tror det är en absolut förutsättning att hålla på med något regelbundet är att man tycker att just det är roligt! Med löpningen specifikt är det ju så att den är INTE rolig för en komplett nybörjare, bara skitjobbig, smärtsam och enformig och man måste över den initiala puckeln, vilket går fort för ett fåtal men tar en stund för de allra flesta, innan man börjar uppskatta sina löprundor.

Jag har funderat på en sak. Har jag slutat eller minskat ner på något till följd av löpträningen? Nu tränar jag ju inte speciellt mycket jämfört med många av er andra - ca 168 km i snitt per månad (fram till augusti) i år på ungefär 15 timmar i månaden - men ändå betydligt mer än många helt försoffade 38-åringar.

En sak jag noterat är att jag nuförtiden tyvärr nästan inte läser längre. Visst, bloggar, Runners World, Dagens Nyheter vid frukostfilen o s v men jag talar om Böcker! Förut, för några år sedan, läste jag relativt mycket men de senaste åren har jag bara orkat med 2-3 böcker om året, vilket är lite tråkigt för läsning är, precis som träning, bra avkoppling. Å andra sidan är jag inte helt säker på kausalsambandet mellan ökad löpning och minskad läsning, det kan istället vara ett starkare samband med att familjen blivit större. I övrigt kan jag inte komma något som jag gör mindre av för att jag springer.

Finns det då saker jag inte gör så mycket av? Absolut! Jag tittar väldigt lite på TV, någon nyhetssändning per kväll, kanske någon film på helgen, kanske Sverige Springer på TV4 men förra säsongen tröttnade jag på snuttifieringen efter 2 program. Jag följer annars inga TV-serier och jag mitt internetsurfande är begränsat till att betala räkningar på internet-banken, blogga, läsa lite löparbloggar och forumet på Jogg.se och kolla av min Facebook-sida emellanåt. Dator-och TV-spel blir det uteslutande bara med barnen (har inte skuggan av en chans på FIFA -10 mot sonen på 9 år...). Jag lägger väl i ärlighetens namn också mindre tid än jag borde på fixande med huset...

Det korta varianten av det här inlägget är väl egentligen att man hinner med det man vill hinna! Hur är det för er? Har ni prioriterat bort något sedan ni börjat springa?