Om knappt en månad är det Stockholm halvmarathon.
Jag har fokuserat på fart kombinerat med ganska mycket vila under semestern och inte så mycket på mängd eller långa pass. Ett långpass har jag sprungit sedan Stockholm marathon, 24 långa kilometrar i 4:51-fart sista juli och sedan ett halvlångt, riktigt riktigt bra tröskelpass 19 juli, 17km i 4:10-fart varav 12km i 3:57-fart.
Jag är fortfarande väldigt nöjd med de 1:23:32 jag sprang på förra året - ett av de bästa loppen jag gjort, riktigt jämnt sprunget och med en vass avslutning - och vet inte riktigt hur det står till med kapaciteten på lite längre distans just nu. Självklart har jag nytta av den fartträning jag genomfört även inför halvmaran då den bör göra halvmarafarten mer bekväm men jag borde nog få in ett par längre pass i hygglig fart innan halvmaran och det ska väl inte vara några problem att hinna med.
Jag har heller inte formulerat någon målsättning för årets Stockholm halvmarathon och kommer inte göra det heller. Att kapa 33 sekunder lockar såklart eftersom 1:22 gör fyrtioåriga gubbar som jag direktkvalificerade till New York Marathon men någon resa dit 2013 blir det inte då min fru fyller 40 just då. Vi har pratat lite om att åka till New York någon gång och vad vore roligare än att åka dit med min fru och de äldsta barnen 2014 genom att springa en halvmara på 1:22:xx under nästa säsong?
Igår blev det halvlångt igen i form av ett transportlöpningspass i värmen, 16,5km ihop med David hem från jobbet. Vi kom överens om pratfart men var ändå nere på 4:30-fart i flera kilometer och det tog rätt bra i värmen! David som förresten gjort kanske sommarens löparprestation då han vann kuperade Höga Kusten maraton på 3:03 genom att sololöpa i 37km då han tyckte det gick lite för långsamt efter 5km i ledarklungan! Galet bra, dessutom tredje maran på mindre än ett år, två i trakterna av 3:05 och Stockholm marathon på 2:58! Imponerande!
Visar inlägg med etikett ING New York City Marathon. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ING New York City Marathon. Visa alla inlägg
torsdag 16 augusti 2012
tisdag 18 oktober 2011
New York Marathon ändrar kvaltiderna
Så här ett par dagar efter Hässelby känner jag mig rätt nöjd, att göra under 38 minuter på milen när jag inte har en speciellt bra dag och inte tycker jag förmår få ut all min kapacitet är ändå ganska bra och ett tecken på att jag fortsätter utvecklas! Tack för alla kommentarer, bloggmotivationen är hög just nu och även om jag nu förmodligen går in i en period med lite mindre spännande träningspass har jag ändå en hel del saker jag vill skriva om här på bloggen.
Från och med 2013 blir det t ex betydligt tuffare att kvala in till ING New York City Marathon på tid och få en så kallad guaranteed entry. Enkelt uttryckt så minskar de nu tiderna till 75% av de gamla, den här bilden visar vad som tidigare krävts och nu kommer att krävas för män och kvinnor på marathon eller halvmarathon för att kvala in från 2013:
Jag har aldrig haft maran i New York som ett mål men vill gärna springa den någon gång då alla säger att det är en fantastisk upplevelse och jag heller aldrig varit i det Stora Äpplet. Med de gamla tiderna kändes det helt lugnt att springa en halvmara under 1:30 som fyrtioåring vilket jag blir i december och därmed kvala in. Nu ändras den tiden alltså till sub1:23, den tid som hittills gällt innan man fyllt fyrtio och en tid som jag alltså var 32 sekunder ifrån att klara på halvmaran i Stockholm i september. Morgan säger att de ibland bjuder på några sekunder om jag skulle vara intresserad av att springa redan 2012 men jag har som sagt ingen brådska utan kan istället se de nya reglerna som en morot till att försöka kapa ytterligare 32 sekunder på halvmaran.
Från och med 2013 blir det t ex betydligt tuffare att kvala in till ING New York City Marathon på tid och få en så kallad guaranteed entry. Enkelt uttryckt så minskar de nu tiderna till 75% av de gamla, den här bilden visar vad som tidigare krävts och nu kommer att krävas för män och kvinnor på marathon eller halvmarathon för att kvala in från 2013:
![]() |
| Mera information här. |
tisdag 9 november 2010
Förra veckans tomgång och Du vet att du är löpare när du springer i en "Klass 2-varning"
Det blev bara två pass förra veckan för första gången på riktigt länge, onsdagens tröskelintervaller och 13,1km distans på lördagen efter två lata höstlovsdagar torsdag-fredag utan löpning.
Det blev sedan söndag kväll och de gästande kompisarna åkte hem. Bänkade mig framför Eurosport för avslutningen på ING New York City Marathon, reflektioner: trist att Gebrsellassie klev av, imponerade seger av en marathondebutant i herrklassen, synd att inte amerikanskan vann damklassen, mindre publik än jag föreställt mig och det verkade vara mycket uppför sista milen.
Efter det middag och bus med barnen och plötsligt så lockade det inte att ge mig ut på mitt planerade korta fartlekspass som bara skulle ta 30 min men motivation stod inte att uppbringa.
Två pass på en vecka är för lite men nu tillåter jag mig själv att det blir så utan att det stressar mig. Har i alla fall kört lite styrka hemma hör och häpna...
Kanske antydan till en liten motivationsdipp nu när det är mörkare och kallare och inget lopp finns att se fram emot inom rimlig tid? Det är helt OK. Träningen kan få gå lite på tomgång just nu även om den såklart inte får stagnera helt eftersom jag vill behålla min fina nivå. En viss stiltje har infunnit sig i löparbloggosfären också, färre kommentarer här och färre inlägg än vanligt på bloggar just nu.
I frånvaro av träning att skriva om bjuder jag på en pärla från yngsta sonen som fyllde fyra i maj och som är väldigt inne på siffror och bokstäver just nu.
Sonen: "Pappa, när jag räknar riktigt långt, ändå till tusen, då tycker jag det är svårt efter tjugo".
Nu tisdag lunch och ett lunchpass med blandad fartlek har precis klarats av, 10km på 43:54 (4:23 min/km) innan snöstormen tilltog alltför mycket. Det kändes ganska segt idag men gick ändå OK att springa även om det blåste småspik. Kinderna blev lite snöblästrade men jag hann tillbaka innan snöfallet blev alltför intensivt. Fick en del blickar med lika delar respekt/undran av kollegorna efter passet. "Jag ska inte säga vad jag tänker, du är ju..." var en kommentar. "Löpare?" fyllde jag i men förmodligen hade hon ett annat ord i tankarna.
Det blev sedan söndag kväll och de gästande kompisarna åkte hem. Bänkade mig framför Eurosport för avslutningen på ING New York City Marathon, reflektioner: trist att Gebrsellassie klev av, imponerade seger av en marathondebutant i herrklassen, synd att inte amerikanskan vann damklassen, mindre publik än jag föreställt mig och det verkade vara mycket uppför sista milen.
Efter det middag och bus med barnen och plötsligt så lockade det inte att ge mig ut på mitt planerade korta fartlekspass som bara skulle ta 30 min men motivation stod inte att uppbringa.
Två pass på en vecka är för lite men nu tillåter jag mig själv att det blir så utan att det stressar mig. Har i alla fall kört lite styrka hemma hör och häpna...
Kanske antydan till en liten motivationsdipp nu när det är mörkare och kallare och inget lopp finns att se fram emot inom rimlig tid? Det är helt OK. Träningen kan få gå lite på tomgång just nu även om den såklart inte får stagnera helt eftersom jag vill behålla min fina nivå. En viss stiltje har infunnit sig i löparbloggosfären också, färre kommentarer här och färre inlägg än vanligt på bloggar just nu.
I frånvaro av träning att skriva om bjuder jag på en pärla från yngsta sonen som fyllde fyra i maj och som är väldigt inne på siffror och bokstäver just nu.
Sonen: "Pappa, när jag räknar riktigt långt, ändå till tusen, då tycker jag det är svårt efter tjugo".
Nu tisdag lunch och ett lunchpass med blandad fartlek har precis klarats av, 10km på 43:54 (4:23 min/km) innan snöstormen tilltog alltför mycket. Det kändes ganska segt idag men gick ändå OK att springa även om det blåste småspik. Kinderna blev lite snöblästrade men jag hann tillbaka innan snöfallet blev alltför intensivt. Fick en del blickar med lika delar respekt/undran av kollegorna efter passet. "Jag ska inte säga vad jag tänker, du är ju..." var en kommentar. "Löpare?" fyllde jag i men förmodligen hade hon ett annat ord i tankarna.
söndag 7 november 2010
En lugn vecka och ING New York City Marathon
Det är märkligt hur ledighet gör att det blir svårare att komma iväg på sin löptur. Igår kom jag i alla fall ut innan solen sjönk under horisonten och det blev ett lugnt distanspass på 13,1km i fart omkring 4:45-4:50 men som vanligt höll jag inte igen hela distansen utan kunde inte låta bli att avsluta med en kilometer i 4:11-fart. Ett lugnt men bra pass och humöret efteråt var mycket bättre än innan jag sprang. Det var ju inte första löprundan i minusgrader i år men det kändes kallt!
Hoppas hinna ut på ett kortare fartlekspass ikväll också för att åtminstone få ihop mina tre löprundor även den här veckan. Att samla kilometer är inget jag just nu fokuserar på, jag vet att när 2010 är slut kommer ändå träningsdagboken visa flera kilometer än jag tidigare sprungit någon gång.
Idag fokuserar löparvärlden på ING New York City Marathon. Väldigt inspirerande att se alla videoinslag och filmer på RW och på bloggar från en stad jag aldrig varit i men så gärna vill besöka! Jag tror jag varit i USA sju gånger, men alla gånger med jobbet och mest på tråkiga ställen, undantaget Chicago och Washington DC som faktiskt var rätt häftiga att besöka.
Jag håller tummarna för bloggarna Morgan och Lennart idag och tror att vi snart kan läsa blogginslag om nysatta personliga rekord!
Hoppas hinna ut på ett kortare fartlekspass ikväll också för att åtminstone få ihop mina tre löprundor även den här veckan. Att samla kilometer är inget jag just nu fokuserar på, jag vet att när 2010 är slut kommer ändå träningsdagboken visa flera kilometer än jag tidigare sprungit någon gång.
Idag fokuserar löparvärlden på ING New York City Marathon. Väldigt inspirerande att se alla videoinslag och filmer på RW och på bloggar från en stad jag aldrig varit i men så gärna vill besöka! Jag tror jag varit i USA sju gånger, men alla gånger med jobbet och mest på tråkiga ställen, undantaget Chicago och Washington DC som faktiskt var rätt häftiga att besöka.
Jag håller tummarna för bloggarna Morgan och Lennart idag och tror att vi snart kan läsa blogginslag om nysatta personliga rekord!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
