Visar inlägg med etikett 3000m. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 3000m. Visa alla inlägg

måndag 16 december 2024

Och nu då?

Mållinjen på årets sista tävling är passerad för länge sedan och jag hade en ganska klar idé hur jag ville träna resten av året och i början på nästa år. Där ingick ett block med veckovis backträning för att bygga lite styrka, tillsammans med två kontrollerade tröskelpass per vecka, något gymbesök också och då och då ett långpass. Av detta blev inget. 

Jag kände mig småförkyld redan före Strängnäs halvmaraton och december inleddes med åtta dagars löpvila då jag kände mig rejält hängig och hade ont i kroppen som vid influensa, dock utan feber. Tyvärr är jag fortfarande inte helt frisk och december ser alltmer ut som en förlorad månad vilket är synd då jag legat över 200km/månad hela året men inte kommer att nå dit i december. Min miniminivå på 100 km som jag hållit i 15 år förutom en enda månad känner jag mig dock trygg med att klara. Även om både ryggontet och hängigheten är borta så snorar jag lite och är irriterad i halsen och jag vågar inte träna något annat än lugnare distanslöpning, vilket är extra tråkigt då väder och väglag är oinspirerande och passen får springas med dubbade skor. Jag hade hoppats på att träna kvalitét på lördagar med klubben då vi kan träna inomhus tillsammans med orienterarna i Södertälje-Nykvarn orientering men det får vänta till jag känner mig helt frisk.

För att bryta av monotonin med vinterträning så anmälde jag redan i november till första loppet 2025, FK Studenternas Vinthundsvintern 3000m inomhus i Sollentuna i slutet av januari och hade jag varit frisk hade det varit en bra morot till fartträning men blir jag inte helt frisk och kan få till några specifika pass i högre farter kommer jag stryka min anmälan. Jag har inget intresse av att springa 3000m helt oförberedd och därmed dåligt.

Förutom Boston i april har jag i dagsläget inte planerat några lopp under 2025 utan det får komma senare. Ser inga längre utflykter framför mig utan förmodligen blir det de stads-och banlopp jag brukar springa, på främst fem och tio kilometer. Förhoppningsvis får jag in något nytt lopp också, Söder Runt 10 km vore t ex roligt att ha som huvudmål att springa snabbt på efter Boston men i dagsläget får detaljerade tävlingsplaner för 2025 vänta. Fördelen med att främst tävla på lite kortare distanser är att det tillåter lite mer spontanitet jämfört med att träna inför ett maraton.  Det kommer också att bli så att löpningen får ta en lite mindre roll än vanligt under första halvåret 2025. 

För att frångå löpning är det så att jag och hustrun har köpt ett hus och bestämt oss för att lämna det parhus där vi bott de senaste 23 (!) åren. Vi har trivts jättebra men det är ett område som passar perfekt för småbarnsfamiljer och vi har ett tag känt att vi är i en annan fas i livet och är lite klara med området, trots att vi bor väldigt billigt. Vi blir kvar i Nykvarn och efter att ha tittat på ganska många hus de senaste två åren, så hittade vi ett nyare enplanshus bara ett par kilometer härifrån som tickade väldigt mycket på vår gemensamma önskelista. Där vi inte bor med grannarna lika tätt inpå som vi gör nu och vi kände att vi kan få det väldigt bra där, både när barnen är utflugna vilket är några år bort fortfarande, och med tillräckligt plats att umgås när de kommer hem, då tomten/altanen är större t ex. Huset ligger bredvid vårt lokala motionsspår med utegym och naturen fortfarande inpå knuten, bara en sådan sak! 

Så saker som att ha visning för vårt hus och att börja röja i förråd och vind kommer stå på agendan under första kvartalet följt av nedpackning, flytt och uppackning. Efter 23 år i samma hus och fyra barn så kan ni tänka er att det finns lite att röja men förr eller senare måste vi och hellre nu än senare. Som om detta inte räckte så kommer yngsta dottern konfirmeras i maj och yngsta sonen ta studenten i juni, så jag kommer nog motionera mer än träna väldigt målmedvetet ett tag framöver. Bara jag blir frisk så har jag dock förhoppningen om att öka på kvaliteten i träningen lite på bekostnad av mängden.

måndag 24 februari 2020

Reflektioner efter 2x3000 m och efter Sevilla

Förra helgen sprang jag igen 3000 m inomhus, nu på Hammarbyspelen i Sätrahallen. 3000 m är ingen prioriterad sträcka, men det är roligt att tävla och nyttigt att träna något annorlunda och träningen i högre farter ger också den variation jag tycker är viktig för att träningen ska vara så rolig som möjligt. 

Då det inte är en prioriterad sträcka har jag inte lagt om träningen men ändå lagt in några pass med kortare intervaller i tävlingsfart och vilat lite extra tävlingsveckan och inför detta lopp lade jag in något extra specifikt pass mot 3000 m jämfört med loppet på Scandic Indoor Games i januari. Loppet i lördags gick ändå dåligt. Jag kände snabbt att det inte riktigt fanns någon fart i benen och den mentala styrkan att pressa mig hårt varv efter varv på trötta ben fanns inte heller. Det blev därför en något uppgiven tillställning där jag sprang i mål på 10:39 utan att ta ut mig lika mycket som i januari där jag disponerade loppet bra, sprang jämnt med ökande ansträngning och avslutade starkt sista 400 m.







Jag fick ett par intressanta kommentarer efter det här loppet. Fredrik som tagit bilderna kommenterade efteråt: "Du fick ett kortare steg ju längre du sprang såg riktigt bra ut första 1500m så det finns något att jobba på". 

På jogg fick jag efteråt kommentarerna: 

"Jag tycker 3000m och milen är de svåraste distanserna att tävla på. Man måste ligga på så jäkla hårt och så fort man tappar lite koncentration eller ork så halkar man ner i 5kp resp hm-fart". 

"
Jag tror du brände veckans krut i tisdags. Rätt att köra kvalitet i tänkt tävlingsfart, men med en volym som översteg tävlingsdistansen var nog inte så lyckat".


Det här är intressanta kommentarer. Fart är som bekant en funktion av steglängd x stegfrekvens och jag har en relativt hög frekvens och när jag blir trött så sjunker steglängden mer än frekvensen. Jag ser också på bilderna (det finns några som är värre än dessa :) att det finns en hel del i övrigt att önska vad gäller löptekniken när jag trött, jag blir sittande i steget och landar för långt framför tyngdpunkten, på hälen. 

Den andra kommentaren tycker jag är klockren och jag instämmer helt, precis så är det!

Den sista kommentaren är också värd att reflektera kring. På tisdagen körde jag intervallstegen 500-300-400-800-300-300-500-300 m i farter mellan 3:20-3:30 min/km med ganska generös joggvila, totalt 13 km och kanske blev det för mycket? Mest korta intervaller men ska jag orka hålla farten i 3000 m så behövs också någon/några längre intervaller men efter 800 m i 3:24-fart var jag trött! Jag skulle givetvis inte träna längre än tävlingsdistans i tävlingsfart inför ett millopp eller halvmara men inför ett lopp på 3000 m är det lätt att ta i för hårt, springa för snabbt på passen innan och i kanske för hög volym och komma sliten till loppet. Kanske är det bättre att ta hålla en något lugnare fart på intervallerna innan de här tävlingarna för att behålla en bra löpekonomi och inte bli sliten. Ytterligare ett misstag avrundar jag med. Jag bestämde mig väldigt sent samma dag för om jag faktiskt skulle orka att springa sent på lördag kväll vilket gjorde att jag lördag morgon körde en morgonjogg på 8 km för att undvika en onödig dags helvila (då jag vilat torsdag och fredag) om jag nu inte skulle tävla. Det hjälpte mig definitivt inte heller att springa bra på kvällen! 

Nu har jag i alla fall lekt färdigt på kortare distanser för den här gången och lägger om träningen mot lite längre intervaller i lägre fart, mer tröskel, kanske lite backe och längre pass överlag.




Slutligen, vilken löparhelg det varit och vilket oerhört drag det är kring svensk löpning just nu! Först Andreas Almgrens svenska rekord på 3000 m inomhus men framförallt stort grattis till Musse till det nya svenska rekordet på maraton i Sevilla i helgen! Oväntat men oerhört välförtjänt och imponerande efter så många år som elitaktiv! Grattis också till Mikael Ekvall, Ebba Tulu Chala och Hanna Lindholm som alla satte väldigt fina personliga rekord i samma lopp även om det inte riktigt räckte hela vägen under OS-kvalgränsen. Snart fyrtioett år fyllda har Musse inte så många mästerskapsstarten kvar och jag tycker det vore en värdig och fin final på en lång karriär som en fin representant för svensk elitlöpning att ge honom en OS-biljett och jag hoppas verkligen SOK resonerar likadant!

Jag hoppas även att David Nilsson får springa OS-maran. Varken Musse eller David har dock mött alla SOK's märkliga kriterier med krav på topp-åtta placering. David Nilsson som nu blivit av med sina svenska rekord på halvmaraton och maraton relativt kort efter att han satt dem har ju indikerat att han borde kunna springa maraton på under 2:09 och har haft en väldigt positiv resultatutveckling de senaste säsongerna. Hur SOK resonerar vågar jag inte sia om och detsamma gäller damerna och Hanna Lindholm och Lotta Fougberg som är de som kan vara aktuella för OS men ingen av dem har i dagsläget klarat OS-kvalgränsen och chanserna kvar att kvala är nu väldigt få. 

Just nu tror jag det är en öppen fråga om det blir något OS i Japan överhuvudtaget och då tänker jag på Corona-viruset. Tokyo-maraton har aviserat att det i år bara kommer vara öppet för elitlöparna och får man inte bukt med spridningshastigheten är jag inte så säker på att arrangemanget kommer genomföras alls. 

söndag 18 januari 2015

Race Report Scandic Indoor Games 2015 3000 m

Förberedelserna och hur jag tänkte innan loppet kan ni läsa om i förra inlägget. Väl på plats i Storängshallen i Huddinge var det full aktivitet och jag träffade genast en massa trevliga löparbekanta, glada Hais-are i form av trevliga Kim aka Springande snickaren, Rille, Johan, Atonio, Enhörningen Anders Grahl m fl. 

Efteranmälan!
Glada HAIS-are
Start för A-heatet! 

Gav mig iväg på en uppjogg utomhus och lyckades springa fel men fick ihop knappt tre km med några stegringar på slutet. Sedan in i hallen och hålla igång lite samtidigt som A-heatet pågick med David Nilsson som hare och där Anders Grahl sprang jämnt mot Huddinges John Kingstedt och där Grahl till slut spurtvann med några hundradelar. Ställde upp för start bredvid Kim och Antonio som hade anlitat Uhrbom som hare för sub 10.

Ett sista lycka till av Antonio!
Starten gick och jag kom iväg på yttervarvet efter Uhrbom och Antonio och när banorna gick ihop fick jag ytterligare en löpare framför mig som jag passerade på en gång. Hann tänka att det "känns lätt", en tanke som höll i sig ungefär 100 m. Uhrbom och Antonio hängde jag med ungefär ett varv innan de fick en liten lucka på ca 5 m men min plan var att prova varv på 40s vilket jag också gjorde de två första varven men de sprang någon sekund fortare. Luckan växte lite upp till kanske 10 m och bakom mig hade jag inget sällskap utan fick springa resten av loppet helt själv. Minns att jag passerade första kilometern ett par sekunder över 3:20 på egen klocka men jag var redan trött och alla som sprungit 3000 m påstår att andra kilometern är väldigt jobbig och här blev jag nog lite uppgiven av att se att avståndet framåt hela tiden ökade och lite feg också men jag var redan trött! 


Varvtiderna höll jag inte reda på så noga och inte fick jag några varvtider heller utan jag gjorde så gott jag kunde ändå men tröttheten tilltog, både flåset och benen kändes tunga! Jag började i alla fall varva löpare på den andra kilometern och ganska snart var jag inne på de sista fem varven och den sista kilometern. Riktigt trött nu men med målgång i sikte tyckte jag att jag kämpade men utan flyt alls och när jag här fokuserade på att springa med högre stegfrekvens tyckte jag faktiskt jag kom igen lite trots att jag var riktigt trött. Varvade ytterligare några löpare och plötsligt var det bara ett par varv kvar, fick speakerrapporter från Uhrbom och Antonio som nu låg ca 100m längre fram och på slutet närmade sig så när jag var på väg ut på mitt sista varv så spurtade Antonio mot mål med en Uhrbom bredvid som som knappt verkade trött utan peppade och hejade sista 100m. Sista varvet går det alltid att trycka på hur trött man än är och det gjorde jag i ett försök att i alla fall komma under 10:30 vilket jag ändå inte lyckades med. Jag stängde av klockan på 10:34 strax efter mållinjen och 10:34 och en andraplats (om inte Uhrbom räknas) i heatet blev det till slut också i resultatlistan.

Kim sprang bra och tog ut sig! 
Stannade kvar ett tag och pratade med folk och hade det trevligt. Förbundskaptenen i friidrott och stjärnsprintern Irene Ekelund var i publiken och överlag var det fin stämning i hallen. Att springa 3000m var en nyttig erfarenheter. Jag visste att sub10 skulle bli ett väldigt tufft mål men hade gärna sprungit på 10:15 istället för dryga 10:30. Jag har en förkylning i kroppen på som jag inte skyller på. Jag är inte i någon toppform just nu utan tror att den här tiden går att förbättra en hel del. Dels genom mer farttträning, genom att våga (plåga sig) mera i mittenpartiet av loppet och också våga mer direkt från start. Det är ju ingen tvekan om att min "talang" i den mån jag har någon är mot uthållighet och de längre sträckorna och inte fart och korta sträckor. Jag tror också att så här korta sträckor för mig kräver klart bättre uppvärmning med stegringar så att pulsen är högre på startlinjen. Då ska det tydligen bli lättare att möta den första vågen av mjölksyra, ett tips jag fått från mer erfarna löpare. 

En ny erfarenhet, en ny sträcka, ett personbästa och en trevlig kväll, det räcker ganska långt!