fredag 4 september 2009

Höst, snor och löpglädje

Det är höst!! Hela veckan har jag varit omgiven av hostande snoriga kollegor och barn och igår under distanspasset strilande regnet ner samtidigt som mörkret föll. Det blev säsongspremiär för min favorit, min snorgröna Craft-jacka som är mitt bästa köp.

Trots att jag var fullständigt genomsur efter 1 km så infann sig en märklig löpglädje under passet utan synbar förklaring. Jag sprang lätt och ledigt med låg och fin puls och med ett leende på läpparna samtidigt som jag hade sällskap av Winnerbäck i lurarna. Jag fick lägga band på mig för att inte börja sjunga med. Äldre par under regnrockar och paraplyer och en och annan hundägare på motvillig promenad tittade misstänksamt på mig där jag gled fram. På gruset på Hälsans Stig satte jag vänster fot i en gyttjig djup pöl men inte heller det kunde råda bot på glädjen med att vara ute och springa.

Hemma igen 42 minuter senare efter 9,1 km @ 4:41 min/km med ett leende på läpparna. Förmodligen är man väl inte riktigt klok!

"I am convinced that life is 10% what happens to me and 90% how I react to it" Charles Swindoll

5 kommentarer:

  1. Skönt när man kan springa sådär i sin egen värld och njuta av regnet!

    Hum... jag har också en grön Craft-jacka; men hade inte tänkt på att den var snor-grön. Undrar hur jag kommer att förhålla mig till den nu när jag "vet" att det är just snor-grön.

    SvaraRadera
  2. Snorkfröken, Ja absolut!! Tyvärr sitter jag här idag med lite halsont och huvudet i en bubbla och att bli så där genomblöt i torsdags kanske var orsaken!

    Vi kan väl enas om då att våra jackor är väldigt gröna bara? När jag tänker på saken så har jag nog aldrig sett snor i den neongröna färg som min jacka har :-)

    SvaraRadera
  3. Later harligt! Ibland ar en loprunda i regn riktigt befriande!

    SvaraRadera
  4. Hej Petra, ja det var en grym runda, tyvärr orsakade den nog en förkylning som jag just nu håller på och kurerar mig ifrån...

    Det går väl mot sommar "Down-Under"?

    SvaraRadera
  5. Vad lustigt. Sitter här och läserigenom dina inlägg och den första jag känner att "här vill jag skriva en komentar" på så finns samma citat igen. A sign! :-) Hur som helst. det där med att sjunga med gör jag ständigt. Högt! Tills jag märker att folk tittar på mig...Men då har jag säkert fått MINST en att skratta och det är inte illa det! ;-)

    SvaraRadera