Om mig och om den här bloggen

Jag har tränat löpning i perioder under många år men nu tränat löpning regelbundet sedan slutet av 2006 med allt större glädje och intresse. I en tillvaro med fru som också vill träna, fyra barn och ett hus som ibland undrar om det inte ska renoveras lite mera har löpningen blivit det intresse och den fritidssysselsättning jag anser mig ha tid och ork för.

Min familj stöttar mig i min löpträning och förstår hur viktig den är för mig. De har varit publik och hejat fram mig under mina maratonlopp i Stockholm och även om de suckar ibland när jag ska ut och springa så förstår de att jag ibland också vill åka iväg och tävla för att stämma av formen och träffa likasinnade. Ändå kan jag inte begära att de ska förstå alla nyanser av löpträning. Förtjusningen över att packa upp ett par nya löparskor ur kartongen eller endorfinruset efter ett genomfört intervallpass. Det är därför jag startade den här bloggen. För att nätverka med andra likasinnade, för att bota min skrivklåda, för att delge mina erfarenheter av att försöka träna så smart som möjligt med begränsat med tid till mitt förfogande och ta del av andra löpares erfarenheter i syfte att bli en bättre löpare.

4:30-fart genom tillvaron har jag skrivit sedan sommaren 2009 och den har tillfört mycket till min löpning! Bloggen fick sitt namn genom att jag tränade mycket i den farten när jag började skriva. Numera går det ofta mycket fortare men också ofta mycket långsammare eftersom jag med tiden blivit bättre på att variera min träning och låta lugna pass vara lugna och tuffa pass tuffa. Tänk att det skulle ta flera år att inse fördelarna med det! Samtidigt har jag de senaste åren från 2016 och framåt sprungit lite väl mycket lugn distans för att jag behövt det för avkoppling vilket kanske inte varit optimalt ur perspektivet att utvecklas som löpare men livet kräver olika fokus i olika perioder och att springa kontinuerligt med glädje är det viktiga, inte vilka pass som genomförs eller vilka resultat som uppnås.

Jag har genom bloggen lärt känna många fantastiska människor. Jag har alltid gillat att skriva och bloggandet har gjort mig till en kunnigare, bättre och mer motiverad löpare! Mitt största syfte med bloggen är att linda skrivklådan och att visa att det går att också komma ganska långt på motionärsnivå genom kontinuitet och variation i träningen och med en uns reflektion kring densamma. Jag har ibland blivit anklagad för att som motionär ta mig själv och min löpning på för stort allvar, något jag inte känner igen mig i och definitivt inte numera fyllda femtio år. Jag är en medelålders man med ett stort intresse för alla aspekter av löpning och som håller en hygglig nivå för att vara just en medelålders motionär utan att för den skulle tro att jag är någon särskild. Av besöksstatistiken att döma verkar det som om jag har något att berätta som också uppskattas av er läsare.

Bloggen har spelat rollen av träningsdagbok med mer frekventa uppdateringar under sina första år men numera skriver jag mera sällan när jag verkligen tycker mig ha något att skriva om och jag låter mig inte stressas av att inläggsfrekvensen blir alltför låg. Det leder såklart till att jag tappat och tappar läsare men jag vet att jag har en trogen läsarskara, inte minst via jogg.se där mina inlägg också syns och målet är inte på något sätt att locka så många läsare som möjligt.

Pandemin har inneburit hemmaarbete de senaste två åren och kommer fortsätta göra det vilket jag ser positivt på ur träningssynpunkt. Barnen är stora nu, de två äldsta utflugna och det finns mer tid för träning men min träningsmängd är relativt stabil på ca 50-60 km löpning per vecka på årsbasis med enstaka veckor upp emot 80-90 km ibland, en dos av träning jag trivs med och hoppas kunna fortsätta med, även om målet skiftar. Mina personbästan fyller i år åtta år och jag har väl i princip givit upp ambitionen att slå dem och skiftat fokus till att inte försämras så mycket vilket jag tycker jag lyckas bra med. Sommaren 2019 sprang jag min näst snabbaste mara och sommaren 2020 var jag bara 16 sekunder ifrån mitt milpers från 2014 t ex. Löpträningen har också fått karaktär av vardagsmotion till följd av mera stillasittande p g a hemmaarbete, vilket jag skriver mer om under fliken "Så tränar jag". 

Texten uppdaterad senast mars 2022.

Välkommen!

Stockholm Maraton 2014 (här efter 29km på Skeppsbron) är kanske...

...det lopp jag är allra mest stolt över...

...klockan stannnade på 2:50:43 och plats 142 när jag här gick i mål på Stadion. En dag jag verkligen presterade så bra jag bara kunde!



Ett drömmål går i uppfyllelse! Ett par hundra meter kvar
av ett regnigt, blåsigt och mycket kallt Stockholm maraton 2012.
Sluttid 2:59:01 och plats 275 totalt.

Drygt halvvägs på Stockholm halvmarathon 2012

Målgång på ett soligt Stockholm Stadion 2010!

Vintermaraton november 2013 Stockholm