Sommarens andra bantävling på Södertälje blev en besvikelse. Efter att ha tränat ganska mycket intervaller i somras är formen ganska bra och därmed hade jag förhoppning om ett OK resultat. Dock gjorde jag misstaget att äta en visserligen väldigt liten middag alldeles för nära tävlingen ca 90 minuter innan start. Jag ville ha lite energi i mig men nu fick jag springa nästa hela loppet med lätt magknip och det fanns ingen fart i kroppen, pulsen var låg och kroppen förmodligen upptagen med att smälta maten.
Efter lite uppvärmning med stegringar på gräs som kändes bra kom jag iväg fint i starten som ca 4-5:e löpare in på bana ett när fältet väl spridit ut sig, det var väldigt fina förhållanden med ca 20 grader och nästan vindstilla. Jag hade tänkt mig 88-89-varv ca för en tid ner mot låga 37 minuter eller t o om under 37 en bra dag. Efter några varv fick förstaklungan en lucka och jag blev omsprungen av Enhörna-Mario (37:10 i mål) som täppte till luckan med ca 10 m men jag kände redan att det gick för fort och jag valde att ligga kvar. Sedan gick det i princip bara utför, benen var inte speciellt trötta, pulsen inte hög - 181 i snittpuls på milen är lågt för att vara jag, jag har snittat högre på halvmaraton - jag var inte jätteflåsig, det gick bara, långsamt. Jag fick kämpa otroligt med huvudet för att fortsätta springa och inte kliva av, det var väldigt frestande när jag blev omsprungen och jag kände att det bara gick långsammare hela tiden. Jag fick också springa hela loppet utan sällskap och vågade inte/kunde inte gå i rygg på någon av de 3-4 löpare som passerade mig under loppet vilket jag naturligtvis borde gjort.
Fick inga direkta mellantider av varvräknarna, däremot av Studenternas coach Lorenzo Nesi som hade många "smurfar" på plats. Han rapporterade sjunkande snittfart på bortre långsidan vilket stämde med min känsla och varvtiderna låg snarare uppåt 1:33-1:35 än under 1:30. Passerade 5000 m på 19 blankt och hade här fortfarande förhoppningen om att i alla fall rädda sub38 ett resultat jag hade känt mig helt säker på att klara men det fortsatte gå alldeles för långsamt och vid passering 8000 m såg jag på målklockan att jag inte skulle fixa det ens med en snabb avslutning. Med ca 800 m kvar lyckades jag ändå ta mig kragen lite och sprang om killen från Runday som sprungit om mig tidigare i loppet och jag passerade också en tjej från Studenterna men till Camilla Elofsson Huddinge (38:05 i mål) som siktade på sub38 och som jag hade ca minuten bakom mig när vi sprang 5000 m för tre veckor sedan var det för långt fram efter att hon passerat mig under andra halvan. Det blev en liten uppgiven spurt de sista 100 m och tröttheten i mål varade väldigt få sekunder jämfört med 5000m-loppet. En kort nerjogg innan jag åkte hem och lade det här loppet till handlingarna.
Jag vet att jag kan bättre än så här, och jag tar med mig att jag i alla fall fullföljde trots att tiden blev långt ifrån vad jag ville, jag har bara brutit ett lopp, samma lopp som detta för några år sedan och jag har inga planer på några fler DNF'er som inte beror på skada, i några resultatlistor, hur dåligt loppet än går! Jag fick till ett högkvalitativt träningspass och sprang ändå milen på 38:20, vilket gav en niondeplats av 21 löpare i B-heatet, en dålig dag med magknip. Någonstans får det ändå kallas, stabilt av den här 45-åriga farbrorn!
Fullständiga resultat här. Som vanligt var det trevligt att träffa alla löparbekanta och många från Enhörna som jag känner väl vid det här laget, tack för ett bra arrangemang, som vanligt!
Efter lite uppvärmning med stegringar på gräs som kändes bra kom jag iväg fint i starten som ca 4-5:e löpare in på bana ett när fältet väl spridit ut sig, det var väldigt fina förhållanden med ca 20 grader och nästan vindstilla. Jag hade tänkt mig 88-89-varv ca för en tid ner mot låga 37 minuter eller t o om under 37 en bra dag. Efter några varv fick förstaklungan en lucka och jag blev omsprungen av Enhörna-Mario (37:10 i mål) som täppte till luckan med ca 10 m men jag kände redan att det gick för fort och jag valde att ligga kvar. Sedan gick det i princip bara utför, benen var inte speciellt trötta, pulsen inte hög - 181 i snittpuls på milen är lågt för att vara jag, jag har snittat högre på halvmaraton - jag var inte jätteflåsig, det gick bara, långsamt. Jag fick kämpa otroligt med huvudet för att fortsätta springa och inte kliva av, det var väldigt frestande när jag blev omsprungen och jag kände att det bara gick långsammare hela tiden. Jag fick också springa hela loppet utan sällskap och vågade inte/kunde inte gå i rygg på någon av de 3-4 löpare som passerade mig under loppet vilket jag naturligtvis borde gjort.
Fick inga direkta mellantider av varvräknarna, däremot av Studenternas coach Lorenzo Nesi som hade många "smurfar" på plats. Han rapporterade sjunkande snittfart på bortre långsidan vilket stämde med min känsla och varvtiderna låg snarare uppåt 1:33-1:35 än under 1:30. Passerade 5000 m på 19 blankt och hade här fortfarande förhoppningen om att i alla fall rädda sub38 ett resultat jag hade känt mig helt säker på att klara men det fortsatte gå alldeles för långsamt och vid passering 8000 m såg jag på målklockan att jag inte skulle fixa det ens med en snabb avslutning. Med ca 800 m kvar lyckades jag ändå ta mig kragen lite och sprang om killen från Runday som sprungit om mig tidigare i loppet och jag passerade också en tjej från Studenterna men till Camilla Elofsson Huddinge (38:05 i mål) som siktade på sub38 och som jag hade ca minuten bakom mig när vi sprang 5000 m för tre veckor sedan var det för långt fram efter att hon passerat mig under andra halvan. Det blev en liten uppgiven spurt de sista 100 m och tröttheten i mål varade väldigt få sekunder jämfört med 5000m-loppet. En kort nerjogg innan jag åkte hem och lade det här loppet till handlingarna.
Jag vet att jag kan bättre än så här, och jag tar med mig att jag i alla fall fullföljde trots att tiden blev långt ifrån vad jag ville, jag har bara brutit ett lopp, samma lopp som detta för några år sedan och jag har inga planer på några fler DNF'er som inte beror på skada, i några resultatlistor, hur dåligt loppet än går! Jag fick till ett högkvalitativt träningspass och sprang ändå milen på 38:20, vilket gav en niondeplats av 21 löpare i B-heatet, en dålig dag med magknip. Någonstans får det ändå kallas, stabilt av den här 45-åriga farbrorn!
Fullständiga resultat här. Som vanligt var det trevligt att träffa alla löparbekanta och många från Enhörna som jag känner väl vid det här laget, tack för ett bra arrangemang, som vanligt!
Milen på den tiden är ju fantastiskt bra.
SvaraRaderaHälsningar en annan 45-åring :)
Tack Jennie :) ja det känns ändå bra att vara stabil på tider en bit under 40 minuter som 45-åring ;)
Radera