Ganska nervös och det var därför skönt när starten gick och vi kom iväg fint uppför backen och det kändes lätt i fart omkring 4 min/km. Det planade ut och fortsatte kännas lätt fast jag här ökade farten, David drog ifrån lite och jag valde att inte gå med, lite rädd för att gå ut för hårt. Första kilometern kändes lättare än jag mindes den och jag plockade en del löpare när väl startrusningen upphört. Vid slutet av första kilometern sken solen igen och Garmin pep 5 meter före kilometerskylten och visade 3:38, hoppsan, det var lite snabbare än planen!
Inledde andra kilometern tillbaka mot centrum med en skarp kurva där jag sprang snålt, något jag förresten gjorde hela loppet. Kanske var det därför min Garmin visade 4,96km i mål och inte 5km (banan är kontrollmätt)? Nu kändes det däremot lite jobbigt redan, som svagt uppför fast det var helt flackt. Jag fick intala mig själv att "det här är kul, det går bra" och fokuserade på andningen och det kändes snart bättre efter att ha rabblat mitt mantra Snabb-Stark-Lätt några gånger. Familjen hejade på gågatan och andra kilometern klockades på 3:47. Jag låg nu bakom en liten duktig löpare från Enhörna IF född 1998 (!) men så fint han sprang! Han fick mycket uppmärksamhet och applåder från publiken vilket var kul. Jag hade David ungefär 75 meter framför mig nu, efter att han långsamt drog iväg i starten så hade avståndet nu varit konstant men det kändes för långt för att jag skulle våga gå ikapp, ville inte spränga mig och tvingas sakta ner eller t o m gå längre fram den här gången!
På den tredje kilometern tyckte jag ändå att det började bli pinsamt att inte kunna ta mig förbi en tolvårig grabb så jag tryckte mig förbi innan banans tuffaste backe. Den tredje kilometern gick på 3:46 och jag insåg att sub 19 borde jag fixa ikväll i alla fall. Det fanns nu ingen bra rygg att sikta på, ca 15 meter framför hade jag en tjej från FK Studenterna (femma i mål i damklassen) men jag kom aldrig ikapp henne.
Det fjärde kilometern grusade dock sedan mina förhoppningar om att komma ner mot 18:30 den här kvällen. Jag märkte att jag tappade fart i den ganska branta backen trots att jag sprang förbi en Enhörna-tjej och två grabbar. Jag kom också några meter närmare David men efter backen hade jag lite svårt att få upp farten, sprang lite bakåtlutad, andningen blev lite ytlig och kadensen förmodligen alldeles för låg och trots att ansträngningen inte var på max (vågade inte inleda någon långspurt redan) så fick jag liksom inte upp farten och kilometern klockades på alltför långsamma 3:57.
När jag kom tillbaka till gästhamnen efter fyra kilometer kände jag mig igen lite snabb eftersom man här mötte de löpare som bara hunnit tre kilometer. Över en liten träbro, en sista uppförsknix upp till en cykelbana som inledde upploppet längs havsviken Maren och bakom mig hörde jag nu en löpare som kom flåsande och jag bestämde mig för att jag definitivt inte ska släppa förbi honom. Istället ökade jag kadensen och lämnade honom bakom mig och spurtade i bra fart mot målet där några kollegor hejade uppmuntrande och där familjen väntade.
Sista kilometern gick på 3:33 inkl en toppfart på 2:55 min/km, men mätte bara 961 meter enligt klockan när jag stannade den vid målgångsbågen. Min klocka visade 18:44 i mål vilket sedan blev 18:45 i officiella resultatlistan.
Vinnaren Matthew Nicholson från England på väg mot mål på måttliga tiden 15:26 när svenska eliten tävlade på SM i Falun. Jag sprang väl för snabbt för att fastna på några bilder... ;)
David var 16 sekunder före mig på fina 18:29 och plats 36, min tid räckte till plats 39 av de 228 herrar som tog sig i mål. Helt OK och ett klart fall framåt jämfört med plats 88 förra året! Hempa med familj kom fram och pratade en stund efter målgång - jättetrevligt!! Han siktade på sub20 och krossade den tiden med fina 19:05 - Grattis!
Nöjda löpare i mål. Jag till vänster och Hempa till höger. Bild lånad från Hempas blogg!
I mål kände jag mig för första gången helt nöjd efter det här loppet trots det lite ojämna genomförandet. Det blev inte pers men det blev ett roligt lopp och det var den positiva upplevelsen jag främst var ute efter idag för att bli av med de hjärnspöken det här loppet har skapat hos mig förut!
Nu har jag en bra tid att slå nästa år!
GRYMT JOBBAT!
SvaraRadera//Anders
Bra! Riktigt bra!
SvaraRaderaCiterar min fru: "den där Staffan var ju verkligen jättetrevlig!" :-)
SvaraRaderaVi ses i oktober och sätter ett par nya personbästa!
Anders och Lars, tack!!
SvaraRaderaHempa,kul! Det var jättetrevligt att träffa er båda. Både min fru och jag själv tyckte lustigt nog att din fru verkade lite bekant...eftersom vi är farmacevter båda två måste jag ju ställa frågan om din fru också är i pillerbranschen??
Hoppas verkligen att jag kan komma och springa Hässelby, det vore så KUL att sätta PB tillsammans på milen!
Vilken fantastisk prestation! Grattis! Jag drömmer i hemlighet om sub20 på 5K, nån gång så... :-)
SvaraRaderaTack Petra! I hemlighet? Inte nu längre ;) Det är väl inte alls orealistiskt med tiden? Du verkar haft en härligt fjäll-helg full med löpning! Vad är nästa mål nu, tjejmilen?
SvaraRaderaGrattis till ett starkt lopp!
SvaraRaderaStort grattis till ett väl genomfört lopp! Det blir väl egentligen aldrig som man tänkt sig riktigt. Oavsett var det innebär. Hoppas du även hittade mina tider tillslut (det blev ju två inlägg på söndagen). Du var nog inte den enda som var lite förvirrad. Önskar en trevlig och motiverande träningsvecka :).
SvaraRaderaVilken härlig rapport. Så snyggt sprunget!
SvaraRaderaBravo, du hade den rätta blandningen att safter i skallen;)
SvaraRaderaStort grattis till ett bra lopp. Jag tycker din tid var fantastiskt bra och berättelsen om lopet slukade mig. Härligt, nu blir man ju riktigt sugen på att springa lopp på lördag.
SvaraRaderaFemkilometerslopp. vafan ska man tycka om dem egentligen? Jag har inte sprungit så många men rädslan för att gå ut för hårt har alltid funnits där. Tycker det verkar ha gått riktigt bra även om du inte persade. Rolig läsning också, hade du fått stryk av tolvåringen så hade jag tagit bort dig ur min blogglista ;-)
SvaraRaderaNej min fru jobbar inte med piller. Världen är ju bra liten ibland, gräver man hittas ofta en gemensam bekant redan i tredje ledet har jag hört.
SvaraRaderaJoel: Angående 12-åringen så lyckades jag pressa mig förbi honom i spurten, kände mig som elaka gubben som sprang förbi honompå upploppet... :-)
Snyggt sprunget! Sub 19 är riktigt bra och visst är det kul att springa 5 km lopp!
SvaraRaderaOdda, tack!
SvaraRaderaJohn, sant det där! Och jodå jag hittade din tid, bra sprunget!
Ellinor, tack tack!
Johan, nja helt optimerad var inte CNS-cocktailen, ska tillsätta lite mer noradrenalin nästa gång...
Anna, tack tack! Kul att kunna inspirera! Lycka till!
Joel, ja, vad ska man tycka, inte lätt! Den där tolvåren var duktig, han hade dessutom sprungit knattelopp innan, skönt att jag är kvar i din blogglista ;)
Hempa, Ok! Antingen misstog vi oss eller så var det i något annat sammanhang!
Lena, tack! I lördags var det faktiskt kul, annars är det inte det adjektiv jag skulle valt för att beskriva ett 5km-lopp :)
Grymt bra jobbat... Spännande läsning och en härlig fight ända in i mål!
SvaraRaderaRuskigt snabba ni är! Grattis! <4-genom tillvaron?
SvaraRaderaJanne, tack tack!
SvaraRaderaSofie, tack! Ja ibland blir det den farten genom tillvaron men inte så lång stund!
vad sjutton! Min kommentar har försvunnit!
SvaraRadera:-(
Skrev att det är jag/vi som ska tacka DIG för att vi får vara med här och dela dina tankar, äventyr och träningspass.
TACK!
och just det, så skrev jag förstås GRATTIS med! :-D
Nejdå Ingmarie, den kommentaren var på nästa inlägg om att bloggen nu är ett år :)
SvaraRaderaTack!