måndag 27 oktober 2014

En bra träningsvecka igen

Efter att ha dragits med en seg förkylning som tvingade mig till fyra dagars helvila från löparskorna för ett par veckor sedan och sedan en lugnt uppstart har jag den här veckan tränat mera igen och faktiskt skrapat ihop över 70 km och ändå fått in tre heldagar med vila. Detta genom att vila måndag, transportlöpa jobbet-centralen tisdag eftermiddag, och köra dubbla transportlöpningspass på onsdagen där det andra passet inte var planerat.

I torsdags hade jag planerat ett ganska tufft och längre pass 15 km i 4 min/km. Jag var låg på energi och trött redan innan passet och det gick tyvärr inte att genomföra passet som tänkt. Man kan inte lyssna på kroppen jämnt om man vill utvecklas men ibland måste man ändå! Efter uppvärmning och fem kilometer där bara hälften gick så snabbt som jag önskade avbröt jag passet och joggade en bit till istället och beslutade mig för att ta två dagar med helvila från träningen.


Igår hade jag däremot en bra lucka på förmiddagen för ett rejält långpass och ett sådant blev det! Det längsta i år faktiskt, hela 36,2 km på 2:49 vilket ger 4:41 min/km i snitt. Jag sprang och pratade med David i lugn fart i 24 km sedan fortsatte jag fem km i 4:15-fart och hade sedan tänkt höja farten till strax över 4 min/km men efter 4 km i 4:05-fart var jag duktigt trött och sliten. Tyvärr fick jag också lite ont framtill på höger smalben, en dov, lite obehaglig smärta som satt i även på kvällen. Det gjorde dock inte ont att t ex hoppa på ett ben men däremot att dorsalflexa foten. Hittade en öm punkt som jag masserade och jag misstänker att smärtan är muskulär. Idag är det bättre men känns fortfarande.

Den här veckan eller i alla fall början av den är tänkt att också innehålla en del löpning för att sedan ta en lugnare början på nästa vecka.

4 kommentarer:

  1. Är det inte 36 km som är den absoluta gränsen för marathonlöpare, sedan är man ultralöpare?! ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, ingen aning, jag trodde nog att gränsen gick vid 42,2 ;-)

      Skämt åsido, så här långa pass (tid eller distans) behövs nog inte så många, i alla fall inte om ambitionen är marathon. Någon gång har jag sprungit i exakt tre timmar för jag ville testa att springa hela tävlingstiden, och en gång sprang jag 38 km på träning vilket är mitt längsta träningspass. Några pass en bit in på sista milen på maran tror jag dock är bra som både fysisk och mental förberedelse.

      Radera
  2. Grymt pass för att vara i oktober!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar! Det har inte blivit så många långpass sedan Stockholm Marathon.

      Radera