tisdag 9 augusti 2016

Nostalgi-löpning och jogg med familjen - vad är "bättre" träning egentligen?

Titeln på förra inlägget var sommarslö, ett tillstånd jag fortfarande befinner mig i men är på väg ur. Starten på min semester sammanföll med rejäl sommarvärme och även om den framförallt var här första veckan har jag njutit av en semester med sol och bad. En semester som nu är inne på sista veckan samtidigt som det känns som om höstvindarna tar i det bästa de kan utanför fönstret.

Jag har hållit igång OK under semester men inte sprungit lika målmedvetet som tidigare somrar. Sedan förra inlägget som handlade om 5x1000m har jag mest joggat men korta inslag av snabbare löpning. Lite nostalgilöpning har det också blivit. Semesterresan i Sverige gick Söderut och en kväll hamnade vi tack vare GPS'en på en grusväg och en nedförsbacke som aldrig tog slut, eller jo, det gjorde den efter 1,6 km ganska brant utför. Sådana backar står inte att finna här hemma och genast föddes tanken på att springa uppför den vilket jag gjorde. Jag joggade med sonen, till en gammal bandybana där jag spelat många matcher som ungdom, nu verkade den nedlagd och övergiven. Sedan attackerade jag backen 1,6 km uppför vilket enligt grafen på jogg gav 100 höjdmeter. Jag var hyggligt trött på toppen men inte helt slut. Sedan snabbt utför, 1,6 brant utför i 3:10-fart var inte så bra för mina framsida lår, de var rätt schletna efteråt...

Sedan tillbringade vi en knapp vecka på Öland där jag mest joggade med sonen och hustrun. Det är något med Öland som gör att jag tycker väldigt mycket om det. Jag har varit mycket där som barn både med båt och bil då jag växte upp i närheten, kanske är det vidderna, det platta landskapet, närheten till det alltid lika närvarande havet på båda sidor om den smala ön, den alltid lika närvarande historien. Vet inte vad det är men himlen känns lite högre på Öland och tanken lite friare :-)

De gånger jag försökt springa fort på semester - framförallt snabbdistans i måttlig fart - har det gått riktigt dåligt och jag har avbrutit flera pass och sprungit och badat istället. Nu är lite svalare väderlek här och igår kväll sprang jag en riktigt bra intevallstege på 1000-800-500-300-2000-800-500-300m, i farter mellan 3:45 på tvåtusingen till 3:10-fart på trehundringen, totalt drygt 12 km och jag hoppas det är startskottet för lite "bättre" träning igen, i den mån det går att värdera träning som bättre eller sämre. Snabbare/hårdare behöver ju inte alltid vara bättre, det beror ju helt på var man är, hur man mår och vad man har framför sig i form av målsättningar. Jag ska springa halvmaran i september och har inte formulerat någon målsättning för den, eller rättare sagt, kanske är jag på väg att omformulera det mål jag satte upp tidigare, det får träningen den närmaste tiden utvisa.

Traillöpning på Lönneberga leden och uppförslöpning på en väg i Lönneberga gav den här höjdkurvan



Bandybanan i Silverdalen, numera övergiven och kanske också nedlagd. Laget som hette Hebe lyckades vi i alla fall slå ibland...

Solnedgång på västra Öland


Vickleby Ädellövskog på Öland

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar