Ett löparporträtt - Staffan Westerdahl

En av de absolut största behållningarna med att ha sprungit, och för all del också bloggat, i många år är alla trevliga människor jag mött! Löpning är en väldigt social idrott och trots det många gånger ensamma träningsslitet delar man många upplevelser, samma kamp och samma belöningar oavsett målsättning och nivå som löpare. 

Idag har jag nöjet att ställa några frågor till en mycket duktig löpare, faktiskt en av de allra bästa löparna i Sverige i min åldersklass M45, med ett flertal svenska och nordiska veteranmästerskapsmedaljer i sitt löpar-CV. Förutom att vi delar förnamn är han också en synnerligen sympatisk och ödmjuk person som jag haft förmånen att träffa ett flertal gånger i samband med tävlingar och jag tror att hans träning och tankar om löpning kan intressera många läsare.

Staffan överst på en helsvensk prispall på 3000 m på Nordiska Veteranmästerskapen inomhus i Huddinge i våras. Foto från Staffans Facebook, lånad med tillstånd.

Vem är Staffan Westerdahl?

Svar: Bor i Trollbäcken (Tyresö, sydost om Stockholm, förf anm) med fru och en dotter på snart nio år. Jobbar hemmavid med aktiehandel.  

Vad har du för idrottslig bakgrund sedan tidigare? Har du t ex tränat löpning eller annan konditionsidrott som yngre?

Svar: Har inte hållit på med idrott i organiserad form förrän jag blev medlem i Fredrikshof (2013) har dock alltid tränat på ett eller annat sätt. Som yngre var det väl mest fotboll, landhockey och tennis plus en del löpning till skolan. I senare tonåren blev det en hel del styrketräning och även ett och annat löppass. I mitten av 90-talet började jag dock intressera mig för löpning på allvar, samtidigt fortsatte jag dock med styrketräningen. Vid den här perioden blev även spänstträning ett återkommande inslag, som jag senare skulle köra kontinuerligt i åtminstone tolv år till. I början låg fokus på sprintträning men mellan åren 1997-2000 blev det mer inriktning på medeldistansträning körde främst 400m-intervaller, backträning (sprang ofta upp för Johannelundstoppen som snabbast på 28 sek) och ett och annat lite längre distanspass på typ 10-12 km.

Det är alltid intressant att höra om hur löpare får in träningen i vardagen med jobb och inte minst med familj och barn. Jag som följer din träning på jogg ser inte att du t ex transportspringer till eller från jobbet utan din löpträning verkar ske framförallt efter jobbet?

Svar: Eftersom jag jobbar hemma så brukar jag uteslutande springa i Tyresö. Tycker det är perfekta träningsmöjligheter här med ca 1,5 km till Trollbäckens IP och även fina möjligheter till trail och terränglöpning. 

Du har en bror – Fredrik Westerdahl – som också tränar löpning på en hög nivå och som håller ungefär samma nivå som dig själv. Jag minns t ex hur ni båda småsnackandes, till synes utan ansträngning sprang om mig i backen på Odengatan på Stockholm halvmaraton ett år då ni båda sprang på ca 1:17. Vad betyder det för dig att ha en bror som tränar på samma nivå och också tillhör samma klubb, Fredrikshof? Ni bor på olika sidor av Stockholm så ni kanske inte tränar så mycket tillsammans till vardags?

Svar: Kul att du minns det. Jo planen den gången var att gå ut långsamt så att man fick springa några kilometer och liksom bara njuta och ta in den härliga stämningen runt banan så kan tänka mig att vi såg tämligen oberörda ut den första delen av banan. Jo men det betyder givetvis jättemycket! Minns exempelvis säsongen 2015 då Fredrik sprungit SM-milen under 35 minuter. Då var jag liksom bara tvungen att göra det samma!

Foto från Staffans Facebook, lånad med tillstånd.

 

På tal om klubb förresten, du bor i Tyresö i sydöstra Stockholm och din bror Fredrik i Järfälla i nordvästra Stockholm, hur kom det sig att valet av löparklubb föll på just ”Hofvet”?

Svar: Hade en tid funderat på att gå med i en klubb. Då jag 2012 sprang Vintermarathon noterade jag två hofvare framför mig. De tycktes ha det väldigt trevligt där dom sprang och småpratade och samtidigt stöttade varandra. Så det var väl där någonstans ett frö började att gro.

Jag har alltid imponerats över den nivå du håller, speciellt med tanke på att din träning innehåller ganska många lågintensiva löppass, inte sällan i terräng med bara något enstaka fartpass i veckan men så plötsligt så kan du dra en snabbdistans på 12-15 km i 3:40-fart eller en träningsmil på 36 minuter till synes utan att gå på max. Du springer sällan snabba intervaller, t ex korta intervaller i överfart och ändå är du så pass snabb på t ex 3000 och 5000 m! Är det en beskrivning du känner igen dig i? Hur har du nått din höga nivå/snabbhet?

Svar: Tack för snälla ord! Först och främst så har jag en väldigt lätt kropp som ju helt klart är en fördel när det gäller uthållighetsidrott i allmänhet. Förutom det så har jag säkerligen haft nytta av all styrketräning och spänstträning jag bedrivit genom åren. Att jag tränat allt från sprint till maraton har säkert också varit nyttigt och även gett mig viktiga läropengar om vilken träning som min kropp svarar bäst på. I mitt fall är det tröskelträning. Tror förövrigt att det kan vara välgörande för alla att ta reda på vilken träning den egna kroppen kroppen svarar allra bäst på. Tror det kan vara nog så viktigt som att bara ösa på med flera mil.

Hur tänker du kring intensitet på träningspassen med tanke på att många av dina löppass ofta går långsammare än t ex 5 min/km. Är det viktigt för dig att ta det lugnt på de passen för att kunna köra tuffare på de snabbare passen?

Svar: Jo men precis så är det. Lugnt när det skall var lugnt så får du pigga ben när det vankas fart. Tror det är bra både för att hålla sig skadefri men även slippa efterhängsna förkylningar.

Planerar du din träning själv och hur gör du det eller tränar du mer spontant/på känsla?

  

Svar:   Jag planerar all min träning själv och har även en långsiktig plan som jag försöker följa så gått det går.

I år har du såvitt jag förstått ökat träningsmängden en del, är det med tanke på en maratonsatsning? Det är ju en sträcka du hittills inte prioriterat. Är det av tidsskäl eller att maratonträningen eller distansen inte lockat dig hittills?

Svar: Jo det stämmer att jag tänkt mig en maratonsatsning. Planen är att kunna springa Stockholm marathon 2018 med målsättningen att gå en bit under 2:40. 

Du har kapacitet att springa neråt 2:40-2:45 på maran redan idag men 2012 i det kalla vädret i Stockholm missade du tretimmarsgränsen med 22 retliga sekunder och sedan har det väl inte blivit någon mer mara? Minns du att vi sprang en kort bit ihop på Torsgatan vid ca 38 km i regnet? Du pratade med mig men jag var så oerhört fokuserad på att springa sub3 så jag var nog väldigt kortfattad tillbaka om jag överhuvudtaget svarade, minns att jag tänkte ungefär: ”jag orkar inte prata med dig just nu, försvinn…” haha. Kommer du ihåg det loppet, det är kanske svårt att glömma av flera anledningar, som t ex vädret? Så är det för mig.

Svar: Att det inte blivit några flera maror sedan 2012 beror dels på att jag ville bli snabbare på distanser från 5 -21 km men även att jag upplevt att skaderisken skulle vara stor då jag tycker maran sliter rejält på kroppen. Jo, nog kommer jag ihåg det alltid! Vet att jag tänkte innan loppet, då jag följt din blogg med stort intresse, att det skulle vara roligt att träffa på löparbloggaren Staffan Dahlgren in real life!! Kommer ihåg att jag tappat sugen nästan helt strax innan och blev glad när jag såg dig och fick ny energi! Har för mig att du sade något ord men förstod rätt snart att du inte var så pratsugen :) Strax därefter gjorde du ett imponerande ryck! Kändes lite knäckande att se dig rusa i väg och samtidigt vara helt oförmögen att hänga på!

Efter att ha noterat ett nytt personbästa på halvmaraton på Kungsholmen Runt nu i maj – 1:16:51 – så har du tråkigt nog åkt på en överbelastningsskada. Vad tror du bakgrunden var, för snabb stegring av träningsmängd? Något annat? Du är ju för övrigt väldigt flitig med hemmastyrketräning och ”prehab” som en del av din träningsrutin men kanske räckte det inte till i det här fallet?

Svar: Tror inte nödvändigtsvis att det berodde på den ökade mängden utan kanske mera att jag frångått ett par, för mig viktiga principer. Dels att jag sprungit lite snabbare än brukligt på mina lugna distanspass. Har heller inte varit lika noga med löpvila efter dom tuffa passen. Fick även en tandinfektion i april så pga den blev det ett par veckor med lugn jogg så därefter blev jag tvungen att klämma in en hel del tuff träning rätt tajt som jag dock bedömde som helt nödvändig om jag skulle ha någon chans att persa på kungsholmen runt.

Jag förstår att fokuset nu är att rehaba skadan och att komma tillbaka i löpträning, har du några mål eller lopp att sikta på framöver, på kort eller lång sikt?

Svar: Kan jag komma i gång och träna på bra senare i sommar så är målet att försvara mina guld på 5000 m och 10000 m på veteran-SM i Karlskoga. Senare i höst väntar Stockholm halvmarathon. Hade även tänkt att springa Lidingöloppet (30 km) men efter mina skadeproblen vågar jag inte chansa på att springa det loppet

Tävling på Stockholm Stadion i rygg på Hanna Bartholomew, Hässelby. Foto från Staffans Facebook, lånad med tillstånd.

Oss löpare emellan är det alltid intressant detta med löparskor, har du något favoritmärke på skor som du gärna tävlar eller tränar i, jag tror mig minnas att du brukar tävla i Saucony, eller minns jag fel? Varierar du skor och använder tyngre skor på träning och lättare modeller på tävling?

Svar: Du har bra koll på mig märker jag! Jo det stämmer att jag brukar tävla med Saucony. Åtminstone på distanser upp till 10 km. På dom lugna passen och långpassen springer jag med lite tyngre skor. På fartpassen och tävlingar är det lättviktarna som gäller!

Vad betyder löpningen för dig? Går det att beskriva i några få meningar? Tror du i nuläget att du ”alltid” kommer att springa oberoende av vilken nivå du håller eller motiveras du främst av resultat som det kanske blir allt svårare att uppnå med stigande ålder?

Svar:   Löpningen betyder väldigt mycket för mig, det märks inte minst nu då man är skadad. Nog är det kul att jaga tider men det är skönt att springa helt prestigelöst också! Jag siktar på att springa livet ut!! :)  

Foto från Staffans Facebook, lånad med tillstånd.

Tack Staffan för att du ställde upp på den här "intervjun". Intressant att lära känna dig bättre och jag tror din allsidiga träningsbakgrund, inte minst med både styrketräning och långvarig spänstträning och tidigare fokus på kortare distanser förklarar mycket av den mycket nivå du håller som löpare, tillsammans med många år av kontinuerlig, smart löpträning naturligtvis.

Jag håller tummarna för lyckad rehab och en snar återkomst i löparskorna så hoppas jag vi ses på någon tävling under året även om jag bara ser ryggen på dig ett tag när starten gått!