Race Report Stockholm halvmaraton 2026 - 1:26:01 Plats 6/594 i herrar 55.

Uppladdning inför mitt trettonde Stockholm halvmaraton gick väl helt OK, även om känslan var att jag tappat lite i form senaste veckorna på grund av loppnedtrappning. Sommaren har (som vanligt) mest bestått av tröskel-och intervallpass inriktade mot milen och kortare lugna distanspass men under första halvan av augusti fick jag ändå till några mer halvmaratonspecifika pass som 3 x 3 km progressivt, ett långpass på 22 km med 13 km LT-tröskel, 8x1000m tröskel och 12 km tröskel rakt av i 4:06-fart som kändes kontrollerat och helt OK. Samtidigt som så ofta före det här loppet har jag vaknat snorig nästan varje morgon senaste veckorna och Djurgårdsvarvet helgen före halvmaran blev visserligen ett hårt milpass men gick inte som jag ville. 

Loppdagen bjöd på rejält med regn men lite svalare temperatur än tidigare i veckan. Träffade sonen som skulle springa sin första halvmara i Kungsträdgården och tog skydd under ett tak. Kl. 15 (30 minuter före start) skulle man vara i fållan och vi lämnade lydigt in överdragskläderna i tid och då öppnade sig himlen rejält och trots att jag var tidig in i startfållan fanns ingen plats för uppjogg förutom några hundra meters "gågging" varefter det blev en blöt och kall väntan på start. Note to self, vid nästa lopp i regn, ta med en regnponcho hemifrån och släng i startfållan.

Någon minut innan start såg jag att farthållarna för 1:30 tagit plats ganska långt bak i fållan vilket kändes skönt för även om jag bestämt mig för att göra mitt eget lopp ville jag undvika att få dem och deras stora klunga i rygg direkt denna gång. Jag såg dem aldrig under loppet. 

Jag hade bestämt mig för några saker. Gör mitt eget lopp med lap på klockan var femte kilometer, startrusa inte. Sikta på 4:10-fart första femman åtminstone och helst lite längre än så. 

Som alltid lite stress att inte snubbla på något eller bli påsprungen i någon kurva men vi sköts iväg utan missöden och även om det kändes som jag sprang ganska snabbt kändes det ansträngningsmässigt lätt fast det gick lite snabbare än min tänka 4:10-fart men jag toköppnade inte långt under fyrafart denna gång. Ska jag sammanfatta resten av loppet med ett ord så blir det "stabilt". Känslan var att jag höll min fart och gjorde mitt lopp rakt igenom.

Hade sällskap med några löpare en stor del av loppet men växlade knappt ett ord med någon. Jag sprang inte om så många men blev heller inte omsprungen av så många, vilket också resultatlistan bekräftar. Totalt avancerade jag bara 39 platser från 5 km till mål varav trettio av dessa på den andra femman som blev den snabbaste med 4:02 min/km i snitt, mot 4:08 både på första och tredje och känslan var inte alls att jag sprang snabbare andra femman som innehåller både stigningen mittemot Karlsbergs slott och backen vid Kristinebergs IP. Jag var noga med att ta det lite extra lugnt i backarna och försöka springa på utför men som vanligt så sprang jag ikapp uppför och blev omsprungen utför ändå. Så har det alltid varit. 

Slutet av Norrmälarstrand innan Stadshuset. Foto: Patrik Rosén, tack! 

Förbi milen och upp på Söder så började jag känna att benen blev lite tröttare men jag hade inga problem att fortsätta springa på i jämnt tempo. Fler av de jag haft sällskap med första halvan försvann nu sakta bakom mig och jag är nöjd över att jag tävlade, vågade springa om, utan några mentala svackor eller hjärnspöken om att stanna eller sakta ner. Passerade 15 km och kände mig stark, rundade Söder längst västerut och tog mig uppför det sega motlutet mellan 17-19 km utan större besvär. Visst var jag trött men inte tröttare än de omkring mig utan passerade några löpare uppför. Kom tillbaka till Hornsgatan som ju faktiskt går lite uppför innan man når toppen och får springa utför mot Guldbron och Skeppbron. Hämtade energi från löparna man möter på Hornsgatan som har varvet på Söder framför sig. Från toppen av Hornsgatan och förbi Slussen försökte jag trycka lite extra men väntade med att springa riktigt hårt, vågade inte springa så hårt så länge denna gång. 

Fångad av Daniel Prembäck - tack! - på Skeppsbron med knappt en kilometer kvar.
Den spända halsen och det bakåtlutade huvudet, så ser jag alltid ut på lopp enligt familen när jag är trött :)

Passerade hörnet på Skeppsbron där Slottet och svängen upp till mål äntligen blir synligt och nu försökte jag lägga in en växel till. Tittade på klockan och såg att jag t o m kunde klara en tid på 1:25 och det motiverade mig såklart att springa hårdare härifrån, kom runt hörnet uppför Slottsbacken och skulle svänga höger in på målrakan när mage och hals bubblade/krampade till plötsligt och jag fick upp magsyra och maginnehåll i hals och mun från ingenstans. Hade inte känt av något illamående under loppet alls. Jag trodde fortfarande att jag skulle klara under 1:26 och spurtade men med spyan i halsen gick det inte vägen att öka de sista välbehövliga metrarna och när jag fick stanna kom maginnehållet upp lutad över staketet i målfållan. 

Missade att stänga av klockan och visste under några minuter inte om jag klarade sub 1:26 eller inte men var verkligen inte ledsen för det, tvärtom. Otroligt nöjd med min insats fick jag min medalj och min Finishertröja och gick för att byta om till torra kläder och vänta in sonen som dök upp knappt tio minuter senare, glad som en speleman :) Hans drömmål var att springa sub 1:35 vilket han klarade med 1:34:37. 

Glad son efter sin första halvmara

Att få dela löpningen med sitt vuxna barn, helt ovärderligt! Om man kan tävla i glädje blev det nog oavgjort :)

På grund av vätan och att även överdragskläderna vi hade var rätt fuktiga blev det en synnerligen kort after-run med en Erdinger i Kungsträdgården innan hemfärd. Tack till alla som hejade på mig längs med banan, det är alltid många i Stockholm och betyder så mycket! 

Energimässigt så dagen ut så här: vanligt frukost vid åttatiden. En lätt lunch (halv portion tacopaj från veckan och en kopp kaffe) redan kl. 11. En banan ca kl. 14:00 och lätt sippande på medhavd sportdryck i små mängder. Tre Umara energigels med 30 gram kolhydrater varav två med koffein, en 30 minuter före start, en vid ca 8 km, en mellan 14-15 km. Trots att jag var försiktig med dricka innan start kände jag mig lite kissnödig i början av loppet men heller inget större behov av vätska i det svala regnet. Jag tror jag drack en mugg vatten vid Slussen och en eller två halva muggar sportdryck varav den sista omkring 17 km precis före motlutet i Tantolunden. Hade gott om energi hela loppet och tycker inte energiintaget var i överkant med tanke på illamåendet i slutet. Jag hade också med mig en Umara intend med 250 mg koffein men då koffeindosen är så hög och verkligen känns i hela kroppen ett tag efteråt och jag inte vill ta några risker fick den stanna i väskan.

Resultat och mellantider

Topp-10 i Herrar 55. Hela pallen inom sju sekunder

Med någon dags distans till loppet är jag fortsatt väldigt nöjd. Jag kunde säkert ha pressat mig lite mer någonstans eller maxat ut lite till sista kilometern och räddat 1:25 men till vilket pris? Kanske hade jag fått stanna och spy på Skeppsbron och sprungit långsammare och 1:25:5X eller 1:26:01 spelar ingen roll alls. Jag tror att detta var så nära jag kan komma en perfekt halvmara på den här banan i den form jag är i just nu. Hela loppet hade jag den starka, positiva känslan jag hoppats på efter flera halvmaror senaste åren jag inte varit nöjd med. 

Dessutom, i höstas sprang jag snabbare på milen än jag gjorde första gången jag sprang sub40 på milen på Hässelbyloppet 2010 när jag var 38 år gammal. Samma år sprang jag också två halvmaror, Kungsholmen Runt på våren på 1:28 och E18-loppet på 1:26 höga i september. Nu 16 år senare på väg mot 55 år är jag lite snabbare än så. Det betyder väldigt mycket för mig eftersom tid och prestation fortfarande är, och nog alltid kommer vara en stor del av mitt löparjag, det kommer jag inte ifrån. 

Next stop: Enköpingsloppet 10 km om två veckor. Det ser jag fram emot!