Sedan lördagens urladdning och boost för motivationen så har motivationen försvunnit och träningen uteblivit helt!!
Hela familjen utom jag är risiga i någon seg variant av kraftig förkylning eller snällare influensa. Jag hade tänkt att springa en sväng idag men efter ett långt besök på Naturhistoriska Riksmuseét och Cosmonova idag så fanns inte lusten att ge mig iväg och springa. Det känns inte lika kul att ge mig iväg hemifrån när alla andra ligger sjuka och risiga hemma.
På hemvägen kollade jag med barnen om de lärt sig något (om Dinosaurier). Frågan jag ställde var: "Vad kallas någon som gräver bland gamla ben". Frågan var kanske lite vagt formulerad för svaret jag fick var: "Gynekolog"...
Dålligt med träning innebär att februari tyvärr stannar på futtiga 112km löpning och 13 timmar träning. I november sprang jag bara 110 kilometer och var förkyld en del av månaden. Annars måste jag gå tillbaka till i juni efter maran 2009 för att hitta en månad när jag sprungit så här lite.
Det gör mig ändå inget! Jag har tränat ganska allsidigt i januari-februari och sprungit kvalitétspass med en regelbundenhet jag inte haft förut i min träning och jag visade i lördags att formen, farten och löpkänslan ändå finns där trots liten mängd träning. Uthålligheten i lite högre fart är kanske inte den bästa men det finns gott om tid att slipa på det framöver.
Även om alla vore friska så har jag upptäckt att jag just nu har fasligt svårt att ge mig ut och springa i mörkret på kvällarna. Jag är duktigt trött på kylan och vintern nu men eftersom det har upprepats till leda på bloggarna så konstaterar jag att även mars är en vintermånad men att våren trots allt långtsamt närmar sig.
Eftersom du inte gjort något totalstopp i träningen tror jag inte att det spelar någon större roll att du inte fått så mycket mängd som du skulle vilja. Möjligen finns det en skaderisk om du allt för snabbt skulle öka upp mängden nu i mars? Men du har ju liksom jag tidsbrist så risken för att du skulle börja göra 10-milaveckor nu är väl försummbar... :-)
SvaraRaderaDäremot tror jag att du skulle kunna förbättra motivationen att komma iväg i kvällsmörkret genom att stänga av huvudet och bara sticka ut en eller två gånger trots att det tar emot. Ofta blir ju passen mycket bättre när man väl gör dem (och efteråt!) än när man tänker på dem innan. Har man tur räcker det med ett eller två pass så har man brutit de negativa tankarna och hittat tillbaka. Gör man inte det så har man fått bekräftat att man ska skita i de där passen. Testar man inte får man aldrig veta... :)
Mars är dessutom en vårmånad, har jag bestämt!
Haha jag kan inte låta bli att skratta, vilken fantastiskt bra svar!! Gynekolog! Det här gjorde ju hela min dag :)
SvaraRaderaHaha! Smarta barn du har :D.
SvaraRaderaBra att du lever i nuet Staffan! Det är lätt att bli kilometerknarkare när man är löpare. Det viktiga är ju trots allt att man tränar. Förhoppningsvis blir mars en månad att vara riktigt nöjd med och precis som du skriver så är det ju bara en tidsfråga innan tussilagon tittar fram i dikeskanterna :)
Bekymra dig inte över träningsmängden Staffan! Till skilland från oss dödliga så har du TALANG och löpning kommer naturligt för dig. En annan får ligga i för att inte tappa ;)
SvaraRaderaRoger, nej risken att jag börjar rada upp tiomila-veckor är försumbar! Visst har du rätt ang motivationen men det är extra svårt när alla i familjen sä sjuka, då känner jag att jag behövs hemma på något sätt.
SvaraRaderaKarin, härligt, kul att kunna ge den reaktionen!
John, hoppas du har rätt, mars har i alla fall börjat bra med 20km idag! Visst är det lätt att stirra sig blind på kilometerantalet utan att fundera över vad träningen innehållit
Daniel, ha ha, tack för den, dina fyrahundringar under 80s allihopa skulle jag nog inte hänga med på!
*asg* de kan de där barnen!
SvaraRaderaDu behöver inte oroa dig för formen, den finns där. Det såg jag så sent som i lördags!
SvaraRaderaTungt med sjuk familj, hoppas alla är på benen snart igen.
Håller för övrigt med Daniel, du har TALANG! :-)
Tack Thomas! Ja, det är lite tungt nu, pågående renovering med slipdamm och tapetrester överallt och utburna möbler precis överallt och så sjuk fru och barn på köpet, puh! Blir till att vila upp mig på jobbet imorgon! Talang...det vete fanken, men nog är jag ganska lättränad ändå, rev av 20km idag :-)
SvaraRaderaSå länge du inte helt säckar ihop är det ingen fara. Kör dina styrkövningar och spring det du kan/hinner. Dock kan jag hålla med Roger lite. dra ner på det "tänkta" passet och gör bara lite. 20-30 min. är bättre än noll. Särskilt om det sker ofta. :-) varje gång får du en liten endorfinkick som i sin tur kommer att öka motivationen.Men jag förstår ditt dilemma när alla är sjuka. Å andra sidan kanske det är just en stund ute som gör att du är frisk och sen kan ta hand om dem EXTRA bra. :-)
SvaraRaderaIbland kommer de där dagarna när motivationen inte är på topp. Men du är snart av med den där känslan... Tråkigt att jag inte kunde vara med er i Sätrahallen i lördags, men då var jag minst sagt inte själv på topp direkt! Hoppas det vänder snabbt för dig och sjuklingarna där hemma.
SvaraRaderaIngmarie, sett i backspegeln har det nog varit en extrem period just nu, pågående renovering mitt i huset, sjuka barn, sjuk fru. Nu nalkas slutet på renoveringen i början av nästa vecka, barnen och hustrun är förhoppningsvis på bättringsvägen, de åkte iväg igår på sportlov och genast stack jag ut och kutade hela 20km och njöt av det så det är ingen fara tror jag :-)
SvaraRaderaJanne, visst är det så! Jag tror också vi alla är lite slitna av den långa vintern! Det verkar som om det blir fler tillfällen i Sätra, på lördag kan dock inte jag hänga med!
Löparmamma :-) Ja, ibland kommer det riktiga pärlor, borde skriva upp dem!
SvaraRadera