Lätt distans med löpglädje och årets längsta långpanna

Skrev i förra inlägget att jag skulle ta det lugnt på tisdagens distanspass för att spara mig till gårdagens långpass.

Så blev det inte riktigt utan distanspasset blev ett sånt där härligt pass med mycket flyt och löpglädje och jag fick snarare ligga och bromsa för att inte springa fortare ändå. Jag testsprang också en löparrygga som jag köpt från Wiggle och som jag kommer skriva om i ett inlägg snart och den satt helt perfekt och det kändes knappt att den satt där! I alla fall tassade jag runt 9,2 km @ 4:25 min/km med lätt känsla hela vägen.

Så igår blev det långpass, denna gång utan vagn då hustru och dotter var på annat håll. Dryga två timmars löpning en kylig men solig höstförmiddag och det var otroligt skönt, åtminstone där solen låg på! Iväg i vanlig distansfart och första milen flöt lätt runt 4:35-4:40 min/km där jag sprang fram på grusvägar ner mot Mälaren på en ny runda lite längre västerut än mina tidigare långpassrundor. Efter ca en mil gjorde jag en tur-och retur-avstickare ner till Björnnässtrand, ett sommarstugeområde vid Mälaren och som jag varit lite nyfiken på men Heureka vad backigt det var och jag tillät mig själv lite Gallowalking, för att inte låta pulsen och ansträngningen dra iväg allför mycket. Farten hamnade ändå strax under fem minuter per kilometer.

Någonstans runt 16-17 km började det ta emot lite mentalt, jag var lite frusen i mina två lager (underställ och Craft-tröja/jacka) och benen började bli stela, tog en kort paus för att sträcka ut lite men njöt samtidigt av att springa i nya, vackra omgivningar på grusvägar bland gamla knotiga ekar och hästhagar. Passerade halvmaran på 1:40 och tillbaka på asfalten och lite plattare omgivningar gick det lite lättare igen. Nu började det också bli tråkigt, jag ville mest hem och tog ytterligare en kort paus innan jag från ca 25km kunde avsluta med ett par sista kilometer i riktigt god fart runt 4:20

Det längsta passet i år, 28,1km @ 4:42 min/km och snittpuls på 80% av HRmax vilket kanske är lite för hög ansträngning när man som jag är lite långpassovan just nu och förmodligen sprang jag lite för snabbt. Det är en träningssak att lära sig springa långpassen lite lugnare men just nu blir jag riktigt uttråkad av att springa någon längre stund runt 5 min/km och farten på det här passet upplevde jag som behaglig i princip hela passet, det var mera benen som reagerade med lite ovana av att vara ute och kuta så länge.

Att man blir lite seg i ett par timmar efter långpass hade jag också glömt bort men det är väl också en vanesak...