söndag 10 november 2013

Race Report Vintermarathon

Dags då att sammanfatta gårdagens Vintermarathon. Först en kortsammanfattning:

Tid: 2:57:02 (2:57:14 brutto)
Plats: 16 av totalt 307 herrar som sprang maran, klasseger och VDM-Guld i M40!
Puls snitt/max: 172/189
Splittider halvor: 1:28:35/1:28:28
Väder: Optimala förhållanden, ca 7 grader varmt, vindstilla (lite svagt tilltagande vind mot slutet), mulet men uppehåll.


Micke Sjöbloms fina film från Vintermarathon sammanfattar banan, stämningen och loppet på
ett bra sätt. Såg honom på sin cykel överallt på banan under sex varven igår. Bilder från loppet 
hittar ni här

När David som redan sprungit tre maror i år, strax efter Växjö Marathon föreslog för ett par veckor sedan att vi skulle springa Vintermarathon ihop skrattade jag först bara bort det. Men sedan började jag tänka, "varför inte". Jag har varit småsnorig länge men inte så att det påverkat min träning, jag har haft en känning i vaden som varken blivit bättre eller sämre men bortom det har jag tränat bra hela hösten och har behållit en fin form ända sedan Lidingöloppet! Vågade ändå inte föranmäla mig utan avvaktade och i början av veckan lutade det åt att jag inte skulle starta. Sprang ett par distanspass med några kilometer marafart runt 4:10'/km i början av veckan och det kändes lätt och jag började ställa in mig på en start. Laddade med extra kolhydrater och vätska torsdag och fredag och var plötsligt riktigt sugen på att springa även om jag så sent som på fredagskvällen fick en kort ångestattack kring vad sjutton jag höll på med? Springa maraton, utan att förbereda eller ladda någonting men det var just detta som var så lockande också!

Arla morgon lördag och tåg in till stan med David, träffade en okänd Nykvarnslöpare på tunnelbanan som skulle göra marapremiär. Kom till restaurangen som utgjorde tävlingscentrum, träffade Tove och slogs av den trevliga och avslappnade stämningen, efteranmälde mig snabbt, lämnade in värdesaker och tog en kaffe med David och lyssnade till härligt löparprat runtomkring bl a en äldre herre som gjort över 20 maror i år!

Iväg till start och av med överdragskläderna, hade sedan länge bestämt mig för shorts och kompressionsstrumpor, inte mina vanliga tävlingsshorts utan ett par med en rejäl ficka på höften där jag stoppade ett par energigeler. En energigel åt jag nu och så hade jag en tre portioners Maxim-gel i handen, det som fungerade så bra på Lidingö. På överkroppen, långärmad underställströja, linne, buff och vantar. Några kisspauser, lite uppjogg och så ett besök upp i skogen, några kisspauser till, mest p g a nervositet innan det var dags att ställa upp sig för start. Vi var ett gäng som siktade på under tre timmar, David, Robert från Jogg.se, Jakob, Markus, Magnus E från Fredrikshof. Startskottet brann av och vi var iväg. Efter bara något hundratal meter var trängseln borta och det gick att springa på i bra takt nästan direkt.



Stora delar av banan kändes bekant från Premiärmilen även om varvet sprangs "baklänges". Första varvet var två km längre och gjorde en extrasväng och inleddes med en lång backe upp på just Premiärmilens bana innan vi kunde ge oss ut på första riktiga varvet av sex. Först flack löpning i ett par kilometer innan en lång backe svängde upp mellan E18 och Naturhistoriska. Sedan flackt igen innan en härlig utförslöpa tog oss ner under en väg vid stora Lappkärrsberget innan banan blev lite knixig, svängde tvärt vänster, en raka, sedan 180-graders sväng och en lång, lite böljande raka på Stora Skuggans väg, där det blåste lite mot under andra halvan av loppet, en brant men kort uppförsbacke, lätt utför igen, en sista uppförsbacke innan ett härligt flackt parti längs hästhagar och ekbackar tog oss tillbaka till varvning.

Jag gjorde sällskap med Robert från Jogg och David som ibland var före oss, ibland efter. Robert gjorde marapremiär och det var trevligt att snacka bort de första varven och avdramatisera distansen. Han verkade väldigt pigg och vi höll oss stadigt strax under 4:15 min/km. Jag skippade ett par vätskekontroller i början men efter det tog jag en mugg sportdryck vid varje kontroll. Det luriga var att på de två kontrollerna var sportdrycken innan vattnet vid målet och sportdrycken efter vattnet på vätskekontrollen mitt på varvet och vi fick påminna oss om det under hela loppet för att ta rätt mugg. Robert serverade lite tider vid varning då han siktade på sub3 och vi skaffade oss marginal för varje varvning och sprang klokt, slog av på takten uppför och rullade på utför. Vi passerade halvvägs på 1:28:35 på klockan helt odramatiskt även om jag strax innan dess fått den enda antydan till en liten mental dipp och odramatiskt är den främsta känslan från igår, jag tänkte aldrig att jag sprang marathon, hur långt det var, hur långt det var kvar, jag bara sprang och avverkade kilometrar i mycket jämn fart med en stabil, positiv känsla i princip hela tiden!

Efterhand blev det mindre prat även om vi fortfarande var pigga. Jag sade någon gång till Robert att om detta håller så kommer jag gå, inte bara för sub3 utan också för PB. Här någonstans passerade vi duktiga Frida från Tjalve och en stund innan dess Johanna som jag brukar träffa på på tävlingar. Vi hade nu också sedan en bra stund börjat varva löpare och varvbanan gjorde att det nästan hela tiden fanns löpare runtomkring och jag upplevde varvbana som mer positivt än tjatigt!

Det kritiska partiet mellan ca 25-35 km minns jag inte så mycket ifrån, det rullade på, ett tag hade vi sällskap av en Fredrikshofs-löpare och kanske en Hässelbylöpare, vaderna något stela nu men det var inte tungt mentalt. Höll inte direkt någon koll på klockan, ibland uppför visade den 4:20-fart men lika ofta 4:07-4:10 min/km. Började på näst sista varvet kolla efter Louise som jag borde varva snart om hon inte klivit av och efter en stund skymtar jag henne i IF Linnea-klubbkläder och jag ropade något, förhoppningsvis peppande, när jag passerade. Precis samtidigt kom ledarcyklisten och plingade med ringklockan och banade väg för ledande Jonas Bud som var ute på sista varvet i hög fart med ett fint lätt löpsteg!

Jag var rätt stark här och Robert låg nu ofta 3-4m efter mig och det var inte så mycket prat längre, han verkade dock fortfarande vid gott mod men på den sista utförslöpan på varvet med ca 2 km kvar av nästa sista varvet fick jag god fart, fart som jag tydligen behöll ut på rakan längs med hästhagarna för luckan mellan oss växte och Robert ropade efter mig att köra och jag ropade åt honom att han hade marginal till sub3 och att vi skulle ses i mål.

I den här backen vid ca 34 km ökade jag farten!
Nu tryckte jag på rätt bra in mot varvning, minns att jag passerade en Hässelbylöpare som frågade mig om det var målgång men tyvärr, ut nu på sista varvet. Passerade Clarence Ä från FK Studenterna här någonstans och började räkna ner och tänkte att jag passerade varje del av banan nu för sista delen. I backen upp förbi Naturhistoriska fick jag bita ihop men farten var fortsatt hög, in på rakan och varvade några löpare som ropade uppmuntrade åt mig, annars hade de flesta, precis som jag vid det här laget, fullt upp med sig själva. Jag kämpade på och nu fick jag gräva rätt så djupt för att hålla farten och andningen bytte frekvens och blev klart mera ansträngd nu! Nu var jag på väg ur den kontrollerade zonen jag sprungit i hela loppet! Minns att jag här passerade en kille som sprang i Five Fingers och vid 39km, skyltarna stämde förresten riktigt bra med klockan hela vägen, började jag för första gången kolla på tiden och då insåg jag att det skulle bli PB. Vid 40km insåg jag att det nog skulle bli 2:57 någonting vilket sporrade mig ytterligare att inte vara för bekväm. Nu var det bara att bita ihop, andningen var ansträngd, kropp och skalle trötta men jag gjorde verkligen mitt bästa och passerade flera löpare som hejade på mig på min väg mot mål. Med kanske 1 km kvar, på den långa rakan bredvid Hästhagarna, fick jag syn på en välbekant profil, Tove vilket var precis den morot jag behövde. Jag insåg att jag närmade mig men såg tyvärr också att hon hade ont och sprang och haltade. Med kanske 300-400m kvar passerade jag, ropade något, oklart vad och försökte bara maxa sista biten nu, en uppförsknix kvar, inte värd epitetet backe, raksträcka, högersväng förbi klädinlämningen och svagt uppför igen innan det sluttade svagt utför sista 100m mot mål. En sista blick på klockan med ett par hundra meter kvar och jag försökte komma in under 2:57 men det lyckades inte riktigt.


Jämnt och fint med en ökning på slutet. By the book!

Klasseger i M40 och även DM-guld?

Helt slut i mål fick jag medaljen, stannade mitt i banan och var ivägen för löpare som kom in för varvning, tog en bulle jag knappt fick i mig, fick en bok i handen. Gav Tove en bamskekram, Välkomnade både David och Robert i mål, både klart under tre timmar och allt var bara endorfiner, gemenskap, och glädje blandat såklart med en hel del trötthet även om jag repade mig ganska fort. Grattade även Kent och Magnus E till PB och ville stanna där i bubblan i en evighet, så bra kändes det. Skämtade att jag ville "krama hela världen". Efter en stund hade vi varit ivägen för löpare som fortfarande tävlande en bra stund då ju vätskekontrollen faktiskt låg i målområdet. Det hade varit bättre att ha vätskekontrollen 100m efter varvning, då hade det funnit klart bättre med plats. Vi gick och bytte om och där blev det lite lyteskomik när krampen i vaderna slog till när jag skulle kränga på mig tightsen, ska komma ihåg att ta vindbyxor nästa gång, haha. Rookiemisstag! Nåja, med lite hjälp gick det bra till slut.

Glada, duktiga löpare i mål! Johanna, Tove, Frida. Foto: Jag med Johannas mobil

Tunnelbana-och tågresa hem efter ett kort ärende på stan (!) och sedan familjeliv i turbofart med vänner på middag ett par timmar senare. Inget behov av extra återhämtning och så här dagen efter sitter leendet fortfarande kvar men det är en lätt surrealistisk känsla ändå. Sprang jag verkligen marathon igår? På personbästa? Vore det inte för alla grattis via Twitter, Facebook, Jogg.se och bloggen och en lättare stelhet i utsida höft och framsida lår skulle jag nästan ha svårt att tro det! Visst gjorde det lite att sova inatt men så här fräsch efter en mara har jag definitivt aldrig varit tidigare.Jag är nog helt enkelt bättre tränad nu än jag varit tidigare trots att inte träningen varit specifikt inriktad mot maraton. Sådana här spontana infall får det nog bli fler gånger, så skönt att slippa ladda i månader utan bara helt odramatiskt springa utan press eller måsten!

Tack alla som jag träffade för en otroligt trevlig dag! Tack för all pepp och tack för att ni läst ända hit!

34 kommentarer:

  1. Ja åh så trevlig dag det blev! Och stort grattis igen! Kan inte riktigt släppa att du kutade om mig där på spurten, om jag bara vetat att du var mig i hasorna…haha. Men du, haltade jag så mycket? Tror alltid jag haltar lite när jag springer, mina ben är så men förmodligen ökar det mot slutet av långa lopp. I alla fall, riktigt roligt att se dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

      Radera
  2. Ja, det var verkligen trevligt! Och ja, jag har sprungit ikapp dig förut :-) på Kungsholmen Runt i våras även om senare då sprang ifrån mig. Då såg det bara lätt och fint ut, medans du haltade tydligt igår sista biten mot mål!

    SvaraRadera
  3. Underbar läsning som alltid i dina rapporter! Jag tänkte säga att jag fick känslan av att ha varit med och det var jag ju faktiskt också den här gången! :-) Stort grattis igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Louise, det var du i högsta grad! Jag har nu länkat till din rapport också, skoj att ses!

      Radera
  4. Stort grattis till ett grymt PB Staffan! Måste vara lite överaskande mtp dina väldigt få LP - riktigt bra jobbat! Grattis också till 1:a platsen i M40 - jag knep densamma i M50 ;) Välskrivet som vanligt - känns nästan som om jag springer loppet igen när jag läser din RR. Kul att snackas vid både i startfållan och i målfållan där det var lätt kaosartat med varvande löpare & löpare som kom in för målgång. Frida var grym - sprang om henne på något av varven men hon kom ikapp mig på sista varvet före Frescati och bara körde!! Och ja, jag hade också lätt krampkänning i vaderna efter loppet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Magnus och roligt att ses!! Visst är jag överraskad med tanke på bristen på långpass men veckovolym är också viktigt för marathon och jag har legat på en bra volym hela hösten och känt att formen varit bra! Marathon är ju mycket mentalt och det var oerhört befriande att ta så lätt på uppgiften och springa helt utan att ha laddat för det! Ja, det hade varit betydligt bättre att ha vätskekontrollen 100 m efter målfållan, då hade det blivit bättre plats för alla vid varvning och målgång.

      Hoppas nu bara Fredrikshof, rättar resultatlistan, idag är bortplockad som segrare i M40 eftersom det bara står "Stockholm" i resultatlistan trots att jag angav "Stockholm Långdistansklubb" när jag efteranmälde mig. Då det var min första klasseger och tydligen också DM känns det viktigt att det blir rätt, jag har nu mailat Fredrikshof om det, hoppas de svarar och rättar, en del klubbar är dåliga på att besvara mail...

      Radera
    2. Japp - det var DM också. Hade inte koll på detta före loppet. Borde inte vara några problem med din fråga tycker jag eftersom du anmälde dig med SLDK som klubb. Jag har f ö också mailat kansliet i en annan fråga som rör lagtävlingen. Hoppas att det löser sig!

      Radera
    3. Hej igen, mailade i helgen och idag på förmiddagen svarade Racetimer och resultatlistan är redan uppdaterad, fast inte lagtävlingsinfon på hemsidan, känns surrealistiskt att vara distriktsmästare :-) men roligt såklart, extra roligt eftersom fem löpare i M40 gick under tre timmar :-)

      Radera
    4. Staffan; det verkar vara ändrat. Jag var inne alldeles nyss och kollade och man har angivit dig som segrare i M40. Det står Stockholm LDK som din förening! Grattis!!

      Radera
  5. Fantastiskt bra jobbat! Vilken tid! Och seger i M40!! Grattis!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack tack Anna! Känns otroligt roligt!!!

      Radera
  6. Fantastiskt bra insats, stort grattis! Är det inte ofta så att det går allra bäst när förväntningarna är relativt låga och man bara gör något spontant? Riktigt imponerande i vilket fall som helst!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack tack, jag tävlar så sällan så spontanlopp har jag inte så stor erfarenhet av men du har nog rätt, är förväntningarna lågt ställda blir det ju ofta bra!

      Radera
  7. Du ökar på min löparlängtan med 1000 gånger. Fantastisk rapport och visst är det märkligt när man har som minst förhoppningar, mål eller annan strävan så går det som absolut bäst. Stort GRATTIS till fin prestation. Håll kvar det där leendet ett tag till då det är väl känt att lycka även smittar över på andra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Roligt att höra, tack tack! Leendet sitter och lär göra det ett bra tag till, har aldrig heller känt mig så fräsch efter en mara!!

      Radera
  8. Härligt att höra. Det var en väldans bra tid och kanske är det så att när man har minst press på sig händer det. =) Det var trevligt att träffa er alla där vid målet och jag är helt klart biten av marathon =) Kram från Johanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Johanna! Ja, trevligt att träffas, jag är kluven till maran, ingen annan distans lämnar så stora spår hos mig på ett positivt sätt men samtidigt blir jag lite uttråkad av långpass men nu har jag ju bevisat att det rätt så bra utan så många långa långpass :-)

      Radera
  9. Grattis till en fin prestation! Jag kan inte tolka det på annat sätt än att du har vunnit VDM-guld. I det fall det stämmer är det inte bara placeringen och vinsten utan även att du borde ha varit med på prisutdelningen och fått den äkta Guld-medaljen i din hand (en sådan som finns på min blogg). Hoppas att du får din medalj!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, nu är resultatlistan uppdaterad och jag vann ju tydligen VDM i M40. Det stod innan loppet att klass-segrare skulle få priser hemskickade så det var nog bara totalsegrarna och tvåorna och treorna förhoppningvis som fick komma på pallen!

      Radera
  10. Varmt grattis igen Staffan! Fantastiskt härligt avslut på en fin säsong! Eller du kanske har några fler oplanerade lopp på g?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack tack, ja, det känns otroligt härligt att sätta punkt för 2013 nu, säsongen som började kass men slutade så bra med Lidingö och nu detta som oplanerad grädde på moset! Slutar 2013 när jag är på topp, så inga fler lopp i år :-)

      Radera
  11. Och TACK för att du skriver och berättar och inspirerar!
    Du är helt galet bra!
    GRATTIS än en gång!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack tack Ingmarie, känns verkligen bra att kunna springa så här bra så här spontant och sent på säsongen!

      Radera
  12. STORT GRATTIS EN GÅNG TILL! Roligt att läsa, känns att man är med också :) Vad kul som sagt med att springa "spontant marathon" som skrev Tove... Får se om jag vågar mig med sånt nån gång!

    Hoppas kroppen och själv mår bra idag! Riktigt fint kämpat!
    Kram från en kall Göteborg

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med din kapacitet Karima kan du nog spontanspringa en mara närsomhelst! tack för pepp, jag mår oförskämt bra och hoppas att du gör detsamma trots kyla och just nu, regn. Jag har också gjort något jag borde gjort för länge sedan, lagt till din blogg här till höger i bloggstan!

      Radera
  13. Härligt att bara kunna gå in och leverera så där. Utan den där riktiga mentala laddningen (eller pressen heller för den delen).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Indeed! Känns helt fantastiskt! Får mig faktiskt att omvärdera de råd jag alltid brukar ge andra vad gäller uppladdning för marathon, i mitt fall beror resultat på bra total träningsvolym hela hösten vilket också är viktigt, tror jag! Respekten för distansen minskade också drastiskt!

      Radera
  14. Vilken härlig rapport! Stort grattis!
    Och härligt att läsa att även andra (mer rutinerade) också är nervösa. ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack tack! Ja, lite nervositet hör till för att prestera bra men det där småkissandet innan start får ganska överdrivna proportioner hos mig, gillar inte att springa och känna mig kissnödig så länge, därav de många "besöken" innan start :-)

      Radera
  15. Har inte hunnit gratta dig förrän nu. Så stort grattis till den enorma prestation, det är du väl värd!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Andreas, ja det var oväntat men samtidigt har formen varit bra hela hösten! Riktigt rolig säsongsavslutning, kunde inte slutat bättre!

      Radera
  16. Hej Staffan! Det var tyvärr ett tag sedan jag läste din blogg, men julhelgen har givit mig denna möjlighet.
    Ser att du vann, stort grattis, och även givetvis grattis till andra loppet sub3.

    Kämpa vidare, det är alltid givande att läsa dina välförfattade inlägg.

    /emir Halalkic

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Emir och välkommen tillbaka!!

      Radera