torsdag 29 maj 2014

Snart dags igen...för Stockholm marathon såklart!

Idag har jag försökt ta det ganska lugnt men ändå varit en tur till tippen, fixat ute och städat lite. Försök att kolhydratladda ensam hemma med fyra barn, att säga att det är selleri, fungerar inte! Jogga lätt en kort runda har jag också hunnit med!

Jag börjar känna igen känslan i kroppen, känslan av energi som vill ut, av uppladdning och fokus, En härlig känsla! På lördag springer jag mitt femte Stockholm marathon och mitt sjätte marathon totalt. Jag har fått frågan om jag inte är sugen på någon annan mara utomlands och om det inte är tråkigt att springa marathon i sin egen "hemstad". Självklart skulle jag vilja springa något av de klassiska marathonloppen utomlands men åka själv skulle vara lite tråkigt och åka med familjen känns både som ett stort och lite krångligt projekt (och dyrt om det handlar om lopp i USA). Hoppas ändå komma iväg någonstans någon gång framöver!

Jag har sprungit Stockholm marathon vartannat år sedan 2010 och tycker ännu inte det är tråkigt. Tvärtom. Jag kan banan väldigt väl vilket är en stor trygghet, vet var banan är vindkänslig (hej Södermälarstrand!),   var de jobbiga partierna är (hej Tegelbacken-Odengatan!), är förberedd på milen ute på Djurgården i mitten som många upplever som jobbig och lite tråkig, jag känner många som springer och många i publiken och har många som följer mig och hejar på mig, däribland familjen som brukar vara på plats. Det är enkelt att åka till och från loppet och varje gång jag är i stan associerar jag till loppet på ett positivt sätt!


Jag älskar att kliva på tåget på tävlingsdagen och träffa förväntansfulla och nervösa löpare redan i Nykvarn, att komma ner i Tunnelbanan som fullkomligt domineras av marathonlöpare den här förmiddagen, att komma till Östermalms IP och känna energin, att gå ut i startfållan och höra speakern välkomna löpare på olika språk och räkna ner till start samtidigt som TV4's helikopter hovrar lågt över Lidingövägen och att sedan få ge mig iväg ut på det jag förberett mig så länge inför. Älskar det!

Jag kommer ställa mig på startlinjen med gott självförtroende i år med fler mil i benen än när jag sprang på 2:59:01 2012 (117 mil jämfört med 105 mil räknat från årsskiftet för att vara exakt) och i bättre form än när jag gjorde 2:57 på Vintermaran i november, tror jag...Intervallerna har gått snabbare än någonsin och jag har satt PB på 10 km i vår. Formen finns där, den oro jag kände för en månad sedan över brist på pass i tävlingsfart finns fortfarande delvis där men jag har några längre bra pass i benen.

Idag har jag provat springkläderna.  Ser ni mig i vimlet med nr 601 på bröstet, säg hej!

Jag har gjort jobbet helt enkelt men som ni alla vet består ett marathon till stor del av faktorer som ligger utanför den enskilda löparens kontroll; Väder och vind, vätskestatus och förmåga att lagra energi, sällskap av andra löpare, dagsform, mental status/grad av motivation och mycket mer. Jag har redan spekulerat tillräckligt ang min möjlighet att klara 2:50 och det tjänar inget till att dryfta det ytterligare utan så här tänker jag vad gäller mål. Jag har mål i tre nivåer:
  • Under 2:50. Awesome. Drömmål. Det som motiverar mig mest och jag tror jag kan klara det om jag har en bra dag med fina förutsättningar. 
  • 2:50-2:55 Great. Klart realistiskt med nuvarande form och kräver inte att alla stjärnorna står rätt den aktuella dagen
  • 2:55-2:56:59. Good=PB och därmed fortfarande bra. Borde jag fixa om inget oförutsett inträffar men på marathondistansen går det aldrig att ta något för givet. Det är aldrig bara att ställa ut skorna!  
Ni ser att målen går från awesome till good och det finns inget "skamgräns" eller något sådant. Det är klart att 2:50 är det som lockar, vem minns en fegis? Samtidigt, jag har varit småförkyld och känslan har inte varit på riktigt på topp på sistone, det är över fyra mil i nästan 4 min/km och det kommer vara det tuffaste jag gjort i ett par löparskor! Det går alltid att teoretisera innan loppet och min plan är om jag har dagen att passera 5 km något långsammare än rätt snittfart trots att banan är lätt i början och därefter växa in i tempot och loppet och förhoppningsvis känna mig starkare allt eftersom. Det är i så fall en långsammare öppning jämfört med tidigare PB-maror men träningspass jag sprungit så har gått väldigt bra och jag har kunnat legat klart under snittfarten på 4:02 min/km på slutet då. Men nu är jag där och spekulerar igen. Dags att sluta med det! Jobbet är gjort. Det här ska bli hur kul som helst! Avslutar med två fina minnesbilder från målgångarna 2010 och 2012, båda två väldigt lyckade maror med rejäla PB'n men men helt olika karaktär p g a vädret!

2010, ett vackert minne! 3:09 (målet var 3:15) och PB med 14 minuter!
2012, ett oförglömligt minne! PB igen och första gången sub3 i skitvädret!
NU KÖR VI! GO FOR IT!

28 kommentarer:

  1. Stort lycka till på lördag!

    SvaraRadera
  2. Lycka till Staffan! Står vid strandvägens vätskekontroll, ska försöka skrika lite på dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Jonas! Härligt, ser fram emot det!!

      Radera
  3. Jag minns som i går 2012 när du sprang in på sub 3. Det kommer du göra i år igen. Med råge! Run, run, run!!!!!!!
    Och jädrans vad jag ska heja på dig!!!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Underbart Ingmarie, tack!!

      Radera
  4. Det blir perfekt väder, du klarar 2:50 med råge!! Jag ska heja på dig och många andra. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ser det ut att bli Frank, perfekta förutsättningar, 2:50 med råge låter hårt och svårt men jag ska absolut göra mitt bästa!!!

      Radera
  5. Kör Staffan, Stort lycka till. Jag är inte hemma på lördag men kommer följa dig via SMS ändå. Alla här hemma hälsar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack brorsan, det ska bli kul det här!!

      Radera
  6. jag får det där lycko-pirret jag brukar känna bara av att läsa - tack! Nervös behöver jag dock inte vara - för egen del. Optimalt? Ändå inte... Stort lycka till! Jag följer dig med spänning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anneli, du sätter ord på känslan på ett bra sätt!!

      Radera
  7. Lycka till nu, Staffan! Men jag hoppas dock hinna säga det på riktigt imorgon innan starten. Det här blir kul!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Tove, nu vill jag helst bara starta, igår var en ganska intensiv dag, idag i regnet tar jag det verkligen lugnt, förutsättningarna ser fina ut, hoppas vi ses imorgon!! Ja, det ska bli kul, när vi väl står där på Lidingövägen, längtar dit!!!

      Radera
  8. Stort lycka till Staffan!! Kommer stå vid 25 km och skrika på dig!! :-)

    SvaraRadera
  9. Lycka till Staffan! Ser redan fram emot din race report! :-) Men innan jag får läsa den ska jag ju själv springa en mara... :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, Louise! Lycka till själv. Hoppas vi ses!

      Radera
  10. Stort lycka till imorgon! Håller tummarna för att du grejar 2:50 och får känna den där awesomekänslan!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Madelene!! Oberoende av vad klockan visar vill jag ha kul imorgon!!

      Radera
  11. Grattis till det uppnådda målet 2:50!! Trodde nog det var väl optimistiskt men du grejade ju det. Hejade på dig strax innan vätskekontrollen på Söder mälarstrand.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Klas!! Drömmålet var ju UNDER 2:50 och även om det inte räckte ända dit är jag otroligt nöjd över att jag provade och var så nära!

      Radera
  12. Mikael Sondell31 maj 2014 20:35

    Grattis Staffan! Du var lika intressant och trevlig att prata med (i T-banan på väg hem från loppet) som man får intryck av när man läser din blogg. Maran på 2:50 är grymt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Mikael! Tack för en trevlig pratstund!! Jag kan nog vara ganska osammanhängande av endorfiner efter ett lyckat lopp men kanske inte idag! Lycka till med träningen framöver!!

      Radera