söndag 27 juli 2014

Semesterläsning - DNS, sommarförkylning, ett efterlängtat möte, sol och bad

Erbjuder räddningen för er som läst ut semesterböckerna, håll till godo!

Idag är det Veteran-SM på 10000 m i Huddinge, Stockholm, sommarens stora mål när jag anmälde mig i våras. Nu kommer jag inte ens till start. Tråkigt såklart och jag är besviken men i grunden ett lätt beslut att fatta. Jag har skrivit flera inlägg om den dåliga formen och den mentala baksmälla jag tycks ha drabbats av extra hårt efter Stockholm Marathon i år. Ovanpå det har jag drabbats av en sommarförkylning som började samtidigt som semestern med ett rejält halsont som höll mig borta från löparskorna i nästan en vecka. Det försvann och ersättes av en snorande näsa som aldrig blivit helt bra. Jag har ändå sprungit några pass och det har fungerat OK. Jag har badat massor, blivit kall, åkt AC-kyld bil och suttit ute lite för tunnklädd dessa helt fantastiska sommarkvällar vilket gjort att förkylningen inte läkt ut ordentligt men jag vägrar låta mig begränsas och kan inte tänka mig att avstå bad dessa fantastiska dagar. När jag i morse vaknade med halsont och dessutom kände mig noll motiverad/sugen/taggad på att tävla så var beslutet redan fattat även om jag ältade och velade en stund.

Det kommer fler tävlingar och jag har bara en hjärtmuskel och den är jag rädd om och att åka förkyld och försöka prestera max för att istället underprestera, nej tack! Hälsan först i alla lägen!

Låt mig istället skriva om roligare saker! Den fantastiska sommaren som pågår för fullt t ex. Vi kom hem i tordags ifrån en tio dagars roadtrip i södra Sverige. Först till familjen, bror, föräldrar, farföräldrar i Oskarshamn.

Här ses jag och brorsan stå och filosofera och beundra utsikten från "tian" i havsbadet vid Gunnarsö, Oskarshamn.
Därefter drog vi till Varberg för havsbad, krabbfiske, vandrarhemsmys och "Ge-Kås"-shopping som jag dock avstod ifrån men där dottern handlade hästtillbehör. Gissa om det var skönt att dra ut på första löppasset längs med havet efter sex dagars uppehåll? Blev ett progressivt pass som avslutades i riktigt bra fart!

Vandrarhemsmys





Strandlöpning

Ett lugnt distanpass till med tio stegringslopp längs en solvarm sommarväg hann jag med innan vi drog vidare till Göteborg för mera bad, båtåkande i skärgården och en elvatimmarsdag (!) i värmen på Liseberg där barnen roade sig kungligt medans jag åkte lite mera sparsamt som den fegis jag är men det var skönt att blöta ner sig i Flumeride!.

Tidigt första morgonen i Göteborg hade jag stämt träff med Eva för en gemensam löprunda. Lustigt det där, hur jag såg fram såg mycket emot att träffa en person jag aldrig träffat men vars blogg jag läst så länge! Fast när vi väl träffats kändes det nästan som att springa med en gammal god vän! Vi snurrade en dryg timma i bitvis ganska bra fart på Evas hemmaplan, centralt belägna Ängsgårdsbergen medans vi pratade om allt möjligt. Varierade stigar, ibland tekniska och kuperade ibland välpreparerade och flackare med en monsterbacke som inledde passet där jag undrade hur Eva tänkt egentligen? För om resten av rundan skulle vara så här skulle jag inte orka prata alls, haha. Ett mycket uppskattat och efterlängtat pass, tack igen Eva!



Ett tröskelpass i och runt Slottsskogen hann jag också med innan vi åkte hem. Jag sprang 5 km en riktigt varm kväll i något som påminde om tröskelansträngning bland brännbollshipsters och semesterflanörer och en hel del löpare. Det gick inte så fort, ca 4 min/km eller lite långsammare och så avslutade jag med två kuperade tusingar lite fortare men blev ett bra pass på totalt en mil som kändes bra och kanske kanske fick jag också några blickar som beundrade mitt löpsteg, vad vet jag? Flera stycken tittade lite extra när jag sprang förbi i alla fall!

En roadtrip på tio dagar med ett långt förkylningsupphåll och sedan fyra löpppass och ca 40km. Det är jag nöjd med. Det är intensivt att vara iväg och sova på vandrarhem med fyra barn, det är mycket prylar och packning och aktiviteter och träningen får prioriteras ner lite, vilket jag brukar tycka är helt OK. Det blir en slags dubbel avkoppling från vardagen och träningen, i nya miljöer!!

Sedan vi kom hem har det varit stranden som gällt till 100% i värmen och jag njuter i fulla drag av sommaren trots förkylningen. Fokus får läggas nu på att läka ut förkylningen för bakom den tror jag inte att formen är så urkass egentligen bara motivationen återvänder vilket den borde göra då jag blir fullt frisk och kvicksilvret vänder neråt några grader och jag får sakna löpningen ännu lite mera.

Avslutar det här långa och bildrika inlägget men en bildserie från Träslövsläge söder om Varberg dit vi åkte en kväll för att njuta av solnedgången från piren! Älska sommaren, låt den aldrig ta slut! Fortsatt trevlig sommar!











9 kommentarer:

  1. Åh vilka underbara sommarbilder! Det är det som gör att man står ut de andra nio månaderna av regn, mörker och +5 grader.
    Så trevligt att träffas och att få dela en av mina rundor med dig. Som att träffa en "gammal" vän, jag håller med. Du var precis lika trevlig IRL som jag föreställt mig.
    Skit i klockan och kör på det som känns bra. Du fick ut allt på SM och hade du varit elitlöpare kan det ju jämföras med typ EM/VM/OS. En tävling och topprestation. Stor kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja vilken sommar Eva! Jag bryr mig egentligen inte in loppet idag men det är frustrerande att vara smådjur och inte kunna träna och jag saknar känslan av att vara i form som jag brukar vara så här års.

      Ja det var precis lika roligt att träffa dig som jag trodde. Hoppas det blir fler gånger!!

      Radera
  2. Vilka dagar! Och vilka bilder! Så ja, låt sommaren vara kvar länge, länge. :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, älska sommaren, ser ut inte att vara slut ännu även om det blivit lite svalare :)

      Radera
  3. Semester, kan ju vara trevligt också!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Indeed Andreas, välbehövligt!

      Radera
  4. Underbara bilder från en underbar sommar! Undantaget den envetna förkylningen, som säkert precis som du trivts i värmen. På sätt och vis kom den kanske lägligt - om nu förkylningar någonsin gör det - och tvingade fram lite mer vila än det kanske annars blivit. Efter en hektisk vår behövde din kropp säkert det. Vila alltså. Inte en förkylning. Krya på dig!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo så är det kanske Bureborn, att förkylningen kom lägligt! Det är väl bara att lyssna på vad kroppen vill och nu har den behövt ganska mycket vila, hoppas motivationen återvänder snart och snoret försvinner (nästan borta nu)! Tack!

      Radera