Race Report Vintermarathon 2014 - 2:55:52 15:e plats och VDM-silver

Dags då att summera årets sista tävling, Vintermarathon, där en intensiv sista vecka inkl en lättare förkylningskänning  och lite ryggont (vilket jag hade innan Stockholm också!) gjorde mig tveksam till start ända till kvällen före loppet. Att min vapendragare David kastade in näsduken kvällen före p g a förkylning gjorde det inte bättre. På tävlingsdagen vaknade jag och det kändes bra i kroppen med bara lite lätt snuva så jag åt en stadig frukost innan jag trampade till tåget där jag fick sällskap av en annan Nykvarnslöpare i den arla och kyliga morgonstunden. Efteranmälde mig smidigt och pratade lite med klubbkamrat Eva innan det var dags att traska bort till starten som i år låg där målet var förra året. Det var kallt och rått men jag klädde mig helt rätt i shorts (de flesta hade långa tights), calf sleeves för värmen, en tunn Craft-underställströja, klubblinnet, buff, handskar och keps och på fötterna mina tävlingsskor senaste året - Asics DS Racer 10 som jag är väldigt nöjd med även om sulan börjar bli riktigt sliten. Jag var lite rädd att det skulle vara halt med den slitna sulan då banan innehåller en del nittiograderssvängar - en oro som var obefogad.

Lämnade överdragskläderna, klämde i mig ett par energigeler och träffade nyblivna tvillingpappan Spårvägen-Jonas som skulle springa Vinterloppet som ett träningspass och vi joggade upp lugnt ett par kilometer längs extraslingan på första varvet. Känslan var bra, benen pigga. Jag hälsade på flera bekanta t ex Jonas från Varberg som också bloggar och som jag inte träffat förut, tog plats längst fram i starten mellan Anders Östlund Västerås och Jonas Buud och kom iväg precis som jag ville helt utan trängsel.

Ut på första långa varvet efter start. Foto: Gabriel Littson Enning.

På första varvet i sällskap med löpare med röd nummerlapp som sprang Vinterloppet, ett varv på 8,9 km. Foto: Gabriel Littson Enning.

Foto: Carina Borén

Jag hade innan bestämt mig för att åtminstone prova PB-fart 4 min/km och det gick ungefär i den farten första milen, 39:56 på egen klocka men då pep den en bra bit före skylten och så fortsatte det en bra stund. Jag hade dock inte så bra känsla, det kändes motigt förutom korta partier, hade negativa tankar om varför jag gör detta, letade t o m anledningar att kliva av och jag tyckte backarna på varvet kändes tunga redan från start. Efterhand kände jag att det inte skulle gå att kämpa mig i mål på något nytt personbästa när en del kilometertider hamnade en bit över 4 min/km och jag slutade då att pressa mig det där lilla extra då det ännu var tidigt i loppet och sprang istället på ett mera kontrollerat sätt med jämnare ansträngning och lät farten bli vad den blev.

En gel i vardera hand och alltså tidigt i loppet, Hade några löpare framför mig men fick tidigt en lucka till löpare bakom mig. Foto: Carina Borén

Jag passerade löpare och blev passerad av någon enstaka, en rödklädd kille, nr 89 på bilden nedan, som sakta gled ifrån mig på andra varvet. En IK Akele-löpare i början på tredje varvet (tror jag) och så kom en löpare från Västerås LK och lade sig framför mig och vi gjorde sällskap något varv. Jag passerade halvmaran på låga 1:26 och nu kändes det bättre än i början och tankegångarna var mer positiva. Jag hade sedan länge börjat varva löpare och en del av dem peppade och hejade. Såg att Jakob höll jämn fart för sub3 bakom mig när jag mötte honom på Bergiusvägen varje varv. Jag tyckte det var mer löpare på banan i år trots marginellt fler anmälda. Jag hade med mig IPoden och hade haft tankar på att för första gången springa med musik på tävling ifall det blev tråkigt men den fick stanna kvar i shortsfickan hela loppet. Fjärde varvet hände inget speciellt vad jag minns, det var skönt att börja räkna ner backarna även om kilometertiderna nu snarare låg kring 4:10 min/km eller t o m något långsammare ibland.

Foto: Gabriel Littson Enning

Foto: Gabriel Littson Enning

Foto: Gabriel Littson Enning

Foto: Gabriel Littson Enning

På näst sista varvet tröttade Västeråslöparen i långa backen upp mot Naturhistoriska och jag lämnade honom bakom mig och även Akele-löparen hade tröttnat framför mig och någon kilometer senare passerade jag även honom vid vätskekontrollen nedanför Lappkärrsberget. En bit innan jag gick ut på sista varvet passerade jag även den rödklädda löparen som passerade mig tidigt i loppet och jag var hade därmed plockat några placeringar efter att ha fått speakerrapport vid varvningarna om att jag låg på 17-18:e plats. Vissa löpare som jag lade märke till p g a klädsel eller löpsteg varvade jag för andra och en löpare t o m för tredje gången! En bit innan jag gick ut på sista varvet hörde jag ledarcyklistens ringklocka bana väg för ledande Jonas Buud men jag hann ut på det sista varvet innan hans målgång och slapp därmed bli varvad i år! Ansträngningen var högre nu såklart, benen tröttare, framförallt baksida lår och rumpa protesterade och stramade även om de inte krampade.Jag började räkna på tider och insåg att det skulle sluta någonstans runt 2:55 men ett tag var jag ändå lite orolig att jag inte skulle rå på min egen tid från 2013 2:57:02. Jag fortsatte springa igenom loppet på ett kontrollerat sätt trots de allt tröttare benen. Med bara 1 km kvar kom en ung kille och sprang om mig och peppade mig att hänga på sista biten men jag höll min kontrollerade fart då jag redan beslutat mig för att inte maxa sista biten som jag gjorde 2013, Lite tidsjakt på tiden från 2013 blev det ändå. Jag ökade farten marginellt i slutet men inte förrän jag passerade starten för sista gången höjde jag farten markant de sista 300 m mot målet och det var skönt att avsluta loppet i nedförsbacke innan jag kunde gå i mål nöjd med armarna uppsträckta i luften på sluttiden 2:55:52 (netto)/2:55:53 brutto vilket räckte till till DM-silver och en femtondeplats. Jag var trött såklart men väldigt glad att vara i mål!

Efteråt började jag frysa ganska omgående trots att jag snabbt bytte om till torra kläder. Med lite skakiga händer intogs cola, bulle, kaffe och banan medans jag pratade med Jakob, Eva och många andra. Efter en stund kände jag dock att det var dags att dra sig mot T-banan vilket jag gjorde under trevligt samspråk med flera andra löpare.

Jag är nöjd med mitt lopp, jag gjorde så gott jag kunde för dagen, försökte på PB som jag planerat trots att jag visste att det var att sätta målet väldigt högt. Trots att formen är bra så har jag varit småförkyld en del i höst och det har varit väldigt intensivt både hemma och på jobbet en period och jag är lite allmänt "nerkörd" och springer ändå relativt kontrollerat en bit under tre timmar på min sjunde mara (den fjärde sub3) och tar dessutom ett DM-silver (guldet var jag chanslös på, Daniel Nilsson, FK Studenterna 2:42) och det var ganska känslosamt att gå i mål och "stänga" den här fantastiska säsongen!

Många hejade på mig, okända löpare som var ute och tränade motsolsvarv, Lennart och Gabriel från Jogg som var ute och fotade och flera kom fram och berömde mitt sätt att skriva både här på bloggen och i forumet på Jogg.se och det är allt lika trevligt och det betyder mycket att jag kan inspirera andra!

Tävlingssäsongen började i mars med 5000m inomhus och efter åtta tävlingar i år och en fantastisk säsong känner jag väldigt mycket att jag nu vill ta en paus från tävlandet, prestationerna, ambitionerna och mysjogga sköna distanspass resten av året. Tack för att ni läst ända hit - årets sista race rapport - och tack igen för alla trevliga möten under dagen! Det sociala i samband med löpartävlingar när jag nu kommit att bli en så pass "offentlig person" genom den här bloggen betyder mycket för mig!