Träffade Åsa och Christoffer från Jogg och joggade upp några varv runt parken med Christoffer, avslutade med några stegringar och noterade att benen kändes ganska sega. En sista kisspaus och in i fållan med tre minuter till start men det var glest och gick lätt att komma längst fram. Starten gick kl. 11:30 och vi lämnade stan och sprang norrut i kraftig motvind, hade pluggat på banprofilen och läst att första 5 km var uppför och det stämde inklusive en rejäl backe efter ett par km. I övrigt var det lättsprunget på cykelbanor. Det glesnade ganska snabbt när vi lämnat stan och kom upp till sportarenorna i Rocklunda, jag hade ca 10-12 löpare utspridda inom synhåll framför mig varav 7-8 st i en gles klunga 20 m framför mig där också Christoffer sprang. Det kändes ganska motigt i början och benen kändes inte speciellt fräscha, flåsmässigt var det inga problem och farten var ändå sub 4 min/km i vinden. Chipet satt i nummerlappen och vid flera tillfällen fick jag hålla för nummerlappen i blåsten av rädsla för att den skulle blåsa sönder eller lossna. Jag valde att gå ifatt klungan med lite högre ansträngning men fick inte direkt något vindskydd då fältet spreds ut och de jag passerade droppade av och jag sprang offensivt nog att gå om när jag tyckte det gick för långsamt. Vi fortsatte på cykelbanor längs trafikleder fortfarande mest med motvind innan vi vände söderut och kom ner i en dalgång längs Svartån där vi sprang på hårt packat grus i kraftig medvind längs med en kyrkogård och genom ett koloniområdet där känslan var väldigt lätt i medvinden. Nu hade jag sprungit några kilometer ihop med en ung kille från Eskilstuna Friidrott med ett väldigt lätt och fint löpsteg, ibland uppför var jag några steg framför men utför sprang han om mig igen och han sprang väldigt jämnt och jag bestämde mig för att haka på honom.
Vi kom tillbaka ner till stan och här passerades milen på 39:10 med en väldigt stabil känsla av att springa på autopilot och det var gott om peppande publik nere i stan. Vi vände västerut i ett industriområdet, fick motvind igen innan det vände ner mot Mälaren och ett härligt parti längs en strandpromenad med bryggor, båthamnar, utomhusbad och små broar. En vacker del av banan, tyvärr friskade vinden i och gjorde att farten sjönk och det gick lite tyngre men känslan av autopilot och stabilitet höll i sig och jag höll ihop det bra trots små avvikelser i kilometertiderna. Närmade mig en tröttnande Christoffer och sprang om honom vid 16 km när vi kommit in bland nybyggda hus och fått lite lä. Vid ca 17 km hände det som inte får hända, en flaggvakt var inte på sin vakt utan stod vänd bort från oss, jag sprang först med Eskilstunalöparen och en löpare till i rygg, jag såg en flaggvakt till vänster och svängde vänster mot honom men han markerade en korsning några km senare efter vändning och vi skulle istället rakt fram, det blev kanske 15-20 m extra bara inklusive en tvär vändning och Eskilstunalöparen fick en lucka men jag jobbade mig ikapp igen. Strax därefter vände vi tillbaka mot mål och fick motvind. Nu blev jag ganska snabbt tröttare men tempot var detsamma då jag hade bestämt för att inte släppa Eskilstunalöparens rygg och jag höll det trots snabbt ökande trötthet.
Kilometrarna rullade på snabbt. omgivningarna var återigen rätt trista de sista kilometrarna i ett industriområde men jag fokuserade bara på att hålla ryggen på min "Eskilstunahare" samtidigt som jag försökte räkna på sluttid och insåg att mitt nästpers på 1:23:32 från 2011 var inom räckhåll och Susannes fina tid 1:23:08 från Örebro halvmaraton den gångna veckan blev också ett inspirerande mål. Vi passerade två tröttnande löpare till, in på den sista kilometern blir jag automatiskt alltid tröttare oavsett fart men jag höjde farten där en funktionär ropade "500 m kvar" och klockan registrerade 3:43 min/km på den sista hela kilometern. Eskilstunalöparen ropade 1:23 över axeln men jag insåg att sub 1:23 var inom räckhåll och tog ut det jag hade kvar, närmade mig målet och med 100m kvar maxade jag in på torget och målgången och klockan registrerade 3:13-fart, jag sprang om Eskilstunalöparen som dock svarade med ett grymt ryck och jag hade inte en suck att hänga på, vi fick samma sluttid på 1:22:44 men han var några meter före i mål.
 |
| Någonstans längs banan i lördags... Foto: Caroline Odd, Odd Foto. Med tillstånd |
Direkt efter målgång var jag väldigt trött och också ganska illamående i någon minut innan det försvann. Jag tackade min hare för hjälp med farthållningen och han - Behre Kidane efter en titt i resultatlistan - berättade att han tävlade främst på 400 och 800m, och försåg mig av den generösa påsen med energi efter att ha fått en medalj runt halsen av en funktionär och jag passade på att berömma flera funktionärer för ett mycket bra arrangemang när jag piggnat på mig lite.
På grund av den kalla blåsten blev det bara kort eftersnack och dricka innan det blev tåg tillbaka till Enköping med Christoffer som noterade på PB på 1:23. I kylan tog jag aldrig vätska eller energi under loppet. Hade två geler med mig men glömde dem kvar i väskan. Hade druckit bra på morgonen och kissat flera gången innan start, kände aldrig behov av dricka i kylan och aldrig någon energimässig dipp och jag ville inte avbryta flytet i löpningen men någon mugg med sportdryck hade nog inte varit fel. Jag var törstig i mål.
Jag är väldigt nöjd med resultatet, med känslan av stabilitet och autopilot och utan blåst och den lilla felspringningen hade jag kanske kunnat springa 30-40 sekunder snabbare ändå, kanske kanske t o m kunnat utmana om sub 1:22. Jag tror att mängdveckan med efterföljande vila gav den här fina formen, jag är nöjd med jämnheten i fart trots väldigt ojämna löpförhållanden med mot-och medvind och den väldigt stabila känslan från 6-7 km som höll i sig hela vägen in i mål!
Ett videoinslag från loppet med undertecknad ensam in i bild efter ca 1:37 finns här. Här tycker jag att jag sprang en snabb halvmara och vad ser jag i reportaget? En stel farbror som långsamt joggar förbi :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar