Tävlingsplaner för resten av året

Det är högsommar och plötsligt håller vädret också med om det och normalt sett njuter jag av kravlös sommarlöpning, kortare pass och en del fart så här års men just nu njuter jag inte riktigt som jag brukar då en ganska stor trötthet har kommit över mig. Jag känner mig inte riktigt utvilad även när jag sovit bra och känner mig seg och blir ofta sittande utan att göra någonting. Kanske är det en reaktion på den intensiva vår jag varit igenom med flytt och allt annat jag, kanske är det något som inte är som det ska i kroppen. Har ni läst bloggen under lång tid känner ni till min historia med ganska allvarlig järnbristanemi för många år sedan, vilket idag inte är något som besvärar mig. De senaste gångerna jag kontrollerat mina värden har de varit helt OK, även om järndepåerna brukar ligga lite lågt och numera brukar jag varken äta järn speciellt regelbundet eller kontrollera mina järnvärden men nu har jag faktiskt bokat en tid för att ta nya prover för att se om något inte är som det ska, men jag har egentligen ingen anledning att misstänka det utan tror snarare att tröttheten är psykologisk efter den intensiva våren. 

Påverkar träningen gör den dock och jag tänker att jag motionerar mer än tränar just nu, ett tanketrick som har tjänat mig väl förut, då jag också vet vilken liten insats som faktiskt krävs för att bara bibehålla konditionen, om inte ambitionen för stunden är att utveckla den. Bara tanken på att springa långt gör mig rätt trött nu i värmen och det är ungefär som det brukar vara på sommaren. Distanslöpning i värme är helt enkelt extra jobbigt och därmed ganska tråkigt. Kortare intervaller däremot fungerar ganska bra även när det är varmt så jag springer en del tre-och fyrahundringar på cykelbanorna här hemma. Avslutar ibland med ett dopp innan jag joggar hemåt. 

Tankar om hur mycket man ska "satsa" eller bara nöja sig med att motionera känner jag igen från tidigare somrar och i den mån jag någon satsat så brukar fokuset eller ambitionen om att prestera något, återvända i takt med att kvicksilvret i termometern vänder neråt igen men tävlingssuget lyser med sin frånvaro just nu. Så här ser en preliminär planering ut för resten av året ut:

Juli - Ingen tävling

Augusti - Djurgårdsvarvet 10 km (anmäld)

September - Coop Eskilstuna Runt 10 km, Enhörna Challenge 5000m (anmäld), kanske Sommarspelen 5000m

Oktober - Täljemilen 10 km

November - Förmodligen ingen tävling

December - Ingen tävling.

Jag är bara anmäld till Djurgårdsvarvet och klubbens egen 5000m-tävling för närvarande och håller den nuvarande känslan i sig och jag känner att risken för att bli besviken på mig själv om jag springer dåligt är stor så kanske jag inte springer de loppen heller. Ni hittar heller inga halvmaror. Det är nu några år sedan jag sprang en halvmara jag var nöjd med och eftersom jag vill att både löpning och tävling ska ge istället för ta energi om jag blir besviken så väljer jag hellre att avstå. Stockholm halvmaraton som jag gillar står jag över och det är dessutom fulltecknat och förmodligen hoppas jag över även trevliga Strängnäs halvmaraton i år men känslan framåt får avgöra det. 

I den mån någon tävling är prioriterad under hösten så är det Täljemilen i oktober. Jag vill såklart tillbaka till under 40 minuter på milen men helst igen närma mig målet att springa under 39 minuter men som det är nu så är jag en bra bit ifrån det. 

Och nu då?

Mållinjen på årets sista tävling är passerad för länge sedan och jag hade en ganska klar idé hur jag ville träna resten av året och i början på nästa år. Där ingick ett block med veckovis backträning för att bygga lite styrka, tillsammans med två kontrollerade tröskelpass per vecka, något gymbesök också och då och då ett långpass. Av detta blev inget. 

Jag kände mig småförkyld redan före Strängnäs halvmaraton och december inleddes med åtta dagars löpvila då jag kände mig rejält hängig och hade ont i kroppen som vid influensa, dock utan feber. Tyvärr är jag fortfarande inte helt frisk och december ser alltmer ut som en förlorad månad vilket är synd då jag legat över 200km/månad hela året men inte kommer att nå dit i december. Min miniminivå på 100 km som jag hållit i 15 år förutom en enda månad känner jag mig dock trygg med att klara. Även om både ryggontet och hängigheten är borta så snorar jag lite och är irriterad i halsen och jag vågar inte träna något annat än lugnare distanslöpning, vilket är extra tråkigt då väder och väglag är oinspirerande och passen får springas med dubbade skor. Jag hade hoppats på att träna kvalitét på lördagar med klubben då vi kan träna inomhus tillsammans med orienterarna i Södertälje-Nykvarn orientering men det får vänta till jag känner mig helt frisk.

För att bryta av monotonin med vinterträning så anmälde jag redan i november till första loppet 2025, FK Studenternas Vinthundsvintern 3000m inomhus i Sollentuna i slutet av januari och hade jag varit frisk hade det varit en bra morot till fartträning men blir jag inte helt frisk och kan få till några specifika pass i högre farter kommer jag stryka min anmälan. Jag har inget intresse av att springa 3000m helt oförberedd och därmed dåligt.

Förutom Boston i april har jag i dagsläget inte planerat några lopp under 2025 utan det får komma senare. Ser inga längre utflykter framför mig utan förmodligen blir det de stads-och banlopp jag brukar springa, på främst fem och tio kilometer. Förhoppningsvis får jag in något nytt lopp också, Söder Runt 10 km vore t ex roligt att ha som huvudmål att springa snabbt på efter Boston men i dagsläget får detaljerade tävlingsplaner för 2025 vänta. Fördelen med att främst tävla på lite kortare distanser är att det tillåter lite mer spontanitet jämfört med att träna inför ett maraton.  Det kommer också att bli så att löpningen får ta en lite mindre roll än vanligt under första halvåret 2025. 

För att frångå löpning är det så att jag och hustrun har köpt ett hus och bestämt oss för att lämna det parhus där vi bott de senaste 23 (!) åren. Vi har trivts jättebra men det är ett område som passar perfekt för småbarnsfamiljer och vi har ett tag känt att vi är i en annan fas i livet och är lite klara med området, trots att vi bor väldigt billigt. Vi blir kvar i Nykvarn och efter att ha tittat på ganska många hus de senaste två åren, så hittade vi ett nyare enplanshus bara ett par kilometer härifrån som tickade väldigt mycket på vår gemensamma önskelista. Där vi inte bor med grannarna lika tätt inpå som vi gör nu och vi kände att vi kan få det väldigt bra där, både när barnen är utflugna vilket är några år bort fortfarande, och med tillräckligt plats att umgås när de kommer hem, då tomten/altanen är större t ex. Huset ligger bredvid vårt lokala motionsspår med utegym och naturen fortfarande inpå knuten, bara en sådan sak! 

Så saker som att ha visning för vårt hus och att börja röja i förråd och vind kommer stå på agendan under första kvartalet följt av nedpackning, flytt och uppackning. Efter 23 år i samma hus och fyra barn så kan ni tänka er att det finns lite att röja men förr eller senare måste vi och hellre nu än senare. Som om detta inte räckte så kommer yngsta dottern konfirmeras i maj och yngsta sonen ta studenten i juni, så jag kommer nog motionera mer än träna väldigt målmedvetet ett tag framöver. Bara jag blir frisk så har jag dock förhoppningen om att öka på kvaliteten i träningen lite på bekostnad av mängden.

En sommarrapport

Sommaren är inne på sista tredjedelen (jag vägrar skriva att hösten snart är här) och det har varit en bra sommar. Ett par veckor har vi varit på resande fot och även om jag varit lite semesterlat har jag tränat bättre än jag brukar när vi inte är hemma. Jag ska verkligen inte redogöra för träningen i detalj men jag kom upp i över 200 km löpning också i juli och har framförallt fått till några riktigt bra pass på bana i sommar, t ex: 

• 3000m tröskel + 15x200m + 3000m tröskel, tvåhundringarna i spikskor.
• 6x1000m (fyra tröskel, två snabbare).
• 2x5x800m varav hälften i spikskor
• Ett 11 km progressivt tempopass i Nederländerna från 4:40-3:55-fart
• 3x5x400m på bana, 45" vila och 90" serievila, i Skåne på hemväg från Nederländerna
• 5x1000m + 5x200m i spikskor.
• 2x5000m tröskel (19:40, 19:27) med ca 3 min vila mellan
• 22 km långpass (den första sedan Stockholm Maraton vilket såklart är för dåligt).
• 2x2 km, 2x800 m, 4x200 m i spikskor.

För tredje gången är jag anmäld till Sommarspelen 5000 m på Stockholm Stadion 27 augusti. Ett par gånger tidigare har jag varit anmäld men inte kommit till start p g a att jag dragit på mig en förkylning eller liknande men hoppas jag kunna klara att springa 5000 m på bana i spikskor vilket är anledningen till att jag använt det på flera pass den här sommaren. Det går snabbare än med vanliga skor och är roligt att springa i då steget blir lite annorlunda, men visst tar det lite extra på vaderna även om de nyare spikskorna faktiskt har lite mer dämpande mellansula, och det gäller att vara lyhörd för tecken på överansträngning. Jag ska också springa Stockholm Halvmaraton 7 september vilket också är veteran-SM, men kan tyvärr inte säga att jag tränat bra mot det, 11 augusti sprang jag det första långpasset sedan Stockholm Maraton och det är för dåligt. Jag har inte heller så många pass mellan 15-20 km, långa intervaller eller tempopass i dagboken så med de förberedelserna kan jag inte räkna med en topp-prestation. Att det är Veteran-SM är inte min främsta drivkraft utan drivkraften är mera att få till ett bra lopp efter den snöpliga DNF jag gjorde förra gången och jag tycker inte jag sprungit någon riktigt bra halvmara sedan 2019. 

I övrigt hoppas jag springa Enhörna Challenge 5000 m veckan efter Stockholm halvmaraton, Täljemilen 10 km i oktober (tyvärr inte DM-status i år) och eventuellt också Strängnäs halvmaraton som säsongsavslutning. Det skulle i så fall innebära att jag tävlat åtta gånger i år vilket är mer än på flera år. Jag fick också en startplats till Köpenhamn Halvmaraton veckan efter Stockholm via Top4Running men kommer inte nyttja den då jag inte planerat för det och två halvmaror på två helger tror jag inte jag klarar av och då känns jag mig för lat för att lägga en tid och pengar på att åka till Köpenhamn och inte springa bra.

Mot slutet av semestern har jag övervunnit lättjan och kommit in i lite träningsrutiner igen och det känns roligt att träna och formen är nog hygglig. Men medans mitt flöde på sociala medier är fullt av löpare som springer fjällmaraton, Ultravasan, Veteran-VM med mera så märker jag att motivationen för den där riktigt specifika, fokuserade och målinriktade träningen mot ett visst lopp saknas. Det är som det är och är nog heller inget konstigt efter nu ganska många år med ändå relativt fokuserad träning inriktad på att prestera på min nivå. Viljan att förbättra mig tillbaka till nivån jag höll för några år sedan finns men inte riktigt orken att omsätta den i praktiken.

Oavsett ambition så är sommarlöpning riktigt härligt!

Nu till något annat. Hemstaden Oskarshamn besöktes under några dagar på semestern samtidigt som den gigantiska orienteringstävlingen O-ringen gästade staden. Vilket arrangemang och vilken organisation! Självklart har jag hört talas om O-ringen innan men inte förstått storleken och vilken planering och logistik som krävs flera år i förväg när 20000 orienterare under en vecka besöker en kommun med 30000 invånare och orienterar på olika banor utspridda i kommunen varje dag. 

Under tävlingsdagarna såg jag många orienterare som också cyklade Mountainbike och det sådde ett frö i mig. Trogna läsare vet att jag köpte en begagnad racer 2015 när jag hade en skada i baksida lår och under de sex veckor jag inte kunde springa tränade jag cykling ganska flitigt men, jag fastnade inte för det alls på samma sätt som löpningen, och efter att jag kunde börja springa igen har antalet cykelpass per säsong kunnat räknats på ena handens fingrar och cykeln har blivit ett dåligt samvete ståendes i förrådet. Jag har tyckt att landsvägscykling varit långtråkig och ineffektiv träning, till viss del har jag också varit obekväm med farten man stundvis kommer upp i, trafiken och de smala däcken och det smala styret, rädd för att ramla och göra illa mig helt enkelt. 

Så, efter att vi kommit hem från Oskarshamn lade jag ut cykeln på annons och bara någon dag senare hade cykeln fått en ny ägare som siktade på Vätternrundan 2025. Jag såg i samma veva att Cykeltjänst i Södertälje reade ut vissa cyklar så jag åkte in och botaniserade och en 29" Mountainbike av märket Bergamont (tyskt märke ägt av Scott) Revox 4, nedsatt från 8995 kr till 4600 kr står nu här hemma istället. Jag har varit ute på några pass och cyklat grusväg, gräs och kortare sträckor på stig och det känns mycket roligare än att cykla landsväg! Tanken är att använda cykeln främst som alternativträningsredskap för att träna kondition och då ser jag mer grusvägscykling än teknisk stigcykling, men det är också roligt att träna detaljer och teknik i skogen så det kommer jag också göra ibland. Kanske kommer jag ersätta ett löppass med cykel, kanske kommer jag ibland ersätta en vilodag med en lättare cykelrunda. Det finns också ett Mountainbike-community där jag bor som cyklar tillsammans och förhoppningsvis kan jag få sällskap på något pass, och hoppas att de välkomnar en nybörjare. Det känns roligt med en Mountainbike och något som jag verkligen kommer använda till skillnad från landsvägscykeln, och roligt är ju det allt går ut på. 

Bergamont Revox 4 parkerad vid Södertälje IP efter första provturen

Jag har också under en period känt mig rätt kantig och stel i löpningen, vilket också fångats på film under sommaren men jag insåg en liten negativ konsekvens av en löpteknisk detalj för ett par veckor sedan och sedan jag experimenterat lite känns löpningen bättre och mer avslappnad, och ser också objektivt bättre ut på film. För att undvika att det här inlägget blir en roman så skriver jag mer om det i ett annat inlägg. Om jag startar i de tävlingar jag planerat blir det som vanligt rapporter från lopp här blandat med annat som jag får lust att skriva om.

På återhörande! 

Tävlingsplanering 2020

En sak jag inte var så nöjd med förra året var antalet tävlingar som slutade på bara fyra genomförda lopp och förhoppningen är att tävla lite mer i år. Två lopp på 3000 m är redan avklarade så jag är redan halvvägs mot att tävla lika mycket som 2019 men ambitionen är lite högre än så och ungefär så här tänker jag mig tävlingsåret 2020 och vilka prioritet loppen har.

April:
Påsksmällen Enhörna 10 km - Prio B

Maj:
Kungsholmen Runt 21,1 km - A

Juni:
Sthlm10 eller Söder runt 10 km - B eller C
Något mer lokalt lopp?
Enhörna halvmaraton 21, 1 km -  B

Juli/Aug:
Enhörna Challenge bana 5000/1000m om klubben arrangerar det i år - B
Eventuellt något mer/annat lokalt lopp.

September:
Stockholm halvmaraton 21,1 km - A

Oktober:
Chicago maraton - A

November:
Strängnäs halvmaraton - C

Som ni ser håller jag mig på hemmaplan förutom Chicago-resan i höst. Just nu med inställda lopp i Europa som en följd av Corona känns det bra och jag hoppas och tror att Coronasmittan har samma kalendariska förlopp som säsongsinfluensan och dör ut längre fram i vår och därmed inte hotar Chicago och andra lopp i höst. Håller den här planeringen kan det bli hela fyra halvmaror i år men jag vet av erfarenhet att en planering är just bara en planering och familj-och semesterplaner kan göra att det inte alls kommer se ut så här i träningsdagboken vid årets slut. Även om det blir ändringar så finns det många lopp att välja på vår-sommar-höst och då är det lätt att med kort varsel välja något annat lopp istället.

I korthet vill jag just nu springa så bra som möjligt på Kungsholmen runt i vår och på Chicago maraton i höst. Stockholm halvmaraton missar jag ogärna och i år ser jag det som en perfekt generalrepetition fyra veckor innan Chicago och vill därför ha ett bra formbesked där. Resten av loppen har lägre prioritet och blir av karaktären att det är kul att tävla och försöka göra ett så bra resultat som möjligt utifrån dagsform snarare än att försöka sikta på ett visst resultat på förhand.

Jag har inga formulerade tidsmål i dagsläget då det är tidigt på året och jag vill inte redan nu sätta höga målsättningar som leder till att jag gör det klassiska misstaget att träna för hårt och på en nivå jag vill vara på snarare än den nivå jag är på just nu.

Hoppas vi ses på något lopp framöver!