söndag 28 februari 2010

Edit: Dagens långpass och helgen i övrigt

Fortfarande mosig efter dagens tungsprungna 23,3 km i snömodd i Bureborn-land. Planen var bara att springa 14,3km idag för att landa februari på 162km. Efter 23,3 och långpass nr fem i år (bra för att vara jag!) landade februari istället på 171km.

Orkade med två snabbare kilometrar på hela passet, nr 14 gick på 4:30 och 23 gick på 4:33. I övrigt blev snittfarten 5:08 idag vilket egentligen kvittar eftersom det kändes som en seger att överhuvudtaget ge sig ut och springa så långt i väglaget som var idag. Det var tungt både vad gäller känslan i benen och väglaget. Det enda som förtjänar att nämnas här är mina strategier för att tala om min närvaro. Det var nämligen "motionsbingo" längs med Mälaren, vilket innebar pensionärer i tredubbla led på cykelvägen. Jag provade följande:
  1. Att springa snabbt förbi utan att förvarna om min närvaro. En subtil känsla sade mig att det var ingen bra strategi.
  2. Att harkla mig lite diskret gav samma resultat och känsla som 1. Hörapparaterna var väl inte på...
  3. Att högt ropa, "Håll till höger tack" gav följande resultat: Falsett-skrikande damer som höjde armarna i skyn och höll på att tappa balansen och förmodligen var nära en hjärtinfarkt också...hur gör ni när ni vill passera någon framför er?
Det har varit en helg med många beståndsdelar. Först förklarade Sofie krig. Det måste vara första gången sedan jag bråkade med någon i sandlådan som någon förklarade krig mot mig! :) Ett stort leende och ett asgarv framkallade hennes inlägg i alla fall!! Tack för det! Hon lackade ur på min taktik att först erkänna mig besegrad i vår snygg-sko-diskussion för att sedan komma tillbaka med ytterligare en motattack! Hur som helt så hissade jag vit flagg och lade snabbt fram ett fredsförslag vilket accepterades. Och nej, Sofie, jag lurar inte på något nytt, även om jag fortfarande tycker att...nä, skojar bara.

På väg mot ett långt inlägg igen? Tydligen. Summerar därför resten av helgen så här: Sonens innebandyträning-Trevlig samvaro och god mat hos kompisar i Uppsala-Ännu mera god mat och samvaro hos svärföräldrarna i Enköping-Melodifestival (minns ni någon av refrängerna nu då så här dagen efter?)-Damernas 30km i skidor-OS-brons i slalom-Sömn-Frukost-Ovan nämnda långpass-Lunch-Pingis med barnen och svärföräldrarna-Hemfärd-Middag-Comalikt tillstånd i soffan...

Kan nu glatt konstatera att jag haft två bra löparmånader januari-februari och sprungit 50km mer än motsvarande period 2009 trots vargavintern. Få se nu om jag kan hålla i resten av våren lika bra som jag gjorde förra året så ska nog Stockholm Marathon blir en rolig tillställning

Hur har er helg varit?

12 kommentarer:

  1. Jag tycker du fick till fin fart! Härligt jobbat!

    SvaraRadera
  2. Snömodd är inte kul, inte ens om man springer till bussen.

    SvaraRadera
  3. Moddlöpning kan man gärna avstå. Till och med snöpulsning är roligare. Bra kämpat!

    SvaraRadera
  4. Buhuu för ert skitväder. Kom ner till södern vettja! Solen som skiner och torra fina gångvägar. Ibland ska man bara vara glad att man tar sig ut och springer man dessutom 23k i snöslask ska man klappa sig på axeln och vara skitnöjd. BRA jobbat!

    SvaraRadera
  5. Jag instämmer samtliga föregående "talare"; starkt jobbat att springa så långt i detta väder och med detta underlag. Jag valde spinning i stället.
    /Marie

    SvaraRadera
  6. *viskar* Angående kriget så håller jag med dig Staffan, den nya Noosan är inte jättesnygg... ;-)

    SvaraRadera
  7. Nej men inte Tobias också... Jag har sovit med ett öga öppet hela helgen i väntan på attacker trots att vi ju har slutit fred :)

    Intressanta komma-förbi strategier; det är knepigt nu med snövallarna då man inte kan runda förbi folk. Väldigt bra fart hade du ändå trots att det ju inte var bästa greppet.

    SvaraRadera
  8. Ja, du vet ju nu att jag känner igen mig. Våra helgpass verkar ganska lika varandra, bortsett från att ditt gick snabbare.

    För övrigt har det varit en trevlig helt som innehållit såväl träning, bloggande, slappande och chipsgoffande vid melodifestivalen.

    SvaraRadera
  9. Jag har med försökt alla de där "kommaförbi-strategierna, plus att ropa "häpp häpp" men jag vet inte vad det är för folk blir ju skiträdda! Så nu kutar (läs trängs) jag bara förbi. men jag tar det säkra före det osäkra och vänder mig aldrig om för att kolla om jag frammanat en hjärtattack.;-)

    SvaraRadera
  10. Haha! Friluftfrämjandets motionsbingo verkar vara populärt. Du skulla ha huggit dig en talong, och vunnit ett paket kaffe.
    Jag brukar tassa upp bakom och väsa "jag skämmer dig väl inte nu, men jag vill gärna komma förbi". Då kastar sig skräckslagna brandmän ut i skogen. Det är jätteroligt!
    Jag springer oftas rätt solo på de vägar jag nyttjar, undantaget "motionspåret" i Veckholm. En stig brett, som jag delar med deltidsbrandkåren och stavgångsdamerna.

    SvaraRadera
  11. Petra, tack
    Tobias, instämmer helt!
    Oliver Sture, tack
    Anna, tack! Nu har jag hört via Daniel att det inte är så vårlikt i Malmö heller men eventuellt ska jag ner till svågern senare i vår och då springer vi några varv runt Pildammarna...
    Marie, tack!

    SvaraRadera
  12. Tobias, he he ;)skönt med en "allierad" trots att Sofie och jag grävt ner stridsyxan!

    Sofie...se nu till att sova ordentligt med båda ögonen stängda! Bureborn bjuder ju på ett roligt tips nedan, men visst är det svårt att komma förbi!

    Roadrunner, jag har sett att vi ibland springer liknande pass. "Chipsgoffande"...ett bra och talande ord, ska jag lägga på minnet :)

    Ingmarie, det var vågat :) provar häpp häpp nästa gång för att se om det händer något!

    Bureborn, attans att jag inte tänkte på det :)
    Underbart tips, kan se det hela framför mig!

    SvaraRadera