Varje år samma sak. Fantastiskt att springa några höstdagar med sol och vackra färger innan man upptäcker vad hösten egentligen handlar om. Regn och rusk och idag blev det premiär för långa tights.
Idag blev det en s k "Staffanmil" på lunchen. Ett pass jag hittat på själv men som Lars namngivit. Inget konstigt utan ett distanspass med regelbunden fartökning. Mina Staffanmilar brukar vara 12km (!) och då springer jag km 3,6,9 och 12 i ett tempo ca 30-45 sekunder snabbare per kilometer jämfört med distansfarten. Om jag springer 10km lägger jag in tre snabbare kilometer (3,6,9). Fartväxlingen kan varieras till önskad intensitet, 30sek/km blir en ganska lätt växling, 1 min/km gör att det blir ett ganska hårt pass.
Ett omväxlande pass, roligare och mera krävande än vanlig distanslunk men inte alls så hårt som ett intervallpass eller längre tröskelpass. Dessutom upplever jag att det är effektiv träning att växla tempo sent i passen! Idag nöjde jag mig med 3 snabba kilometrar men höll bra fart, totalt 13,4km i 4:29 tempo med de snabba kilometrarna på 4:08, 4:08 och sista på 4:06 i ett tungt långt motlut där pulsen trummade upp i 190 bpm). Blött och blåsigt men ändå stabilt genomfört och väldigt skönt att rensa skallen!
Det har känts lite uppför sista veckan. Det är mörkt, kallt, på jobbet har det varit trista besked och mycket negativ energi på sistone samtidigt som jag har jättemycket att göra. Hemma har vi en liten bebis som är ganska missnöjd och skrikig och vi gnäller både på varandra och på våra fantastiska barn för löjliga småsaker. Vi har bra stunder också såklart i familjen men just nu är det mera gnäll än vanligt. Det handlar väl om att inse att det är en begränsad period och att försöka sänka kraven, vilket inte alltid är så lätt. Har man fyra barn så funkar det liksom inte att inte tömma diskmaskinen eller låtsas som om tvättstugan inte existerar! Samma sak med städning.
Det är just i sådana här lägen som löpningen behövs som mest som ventil och kan åstadkomma den största mentala förändringen på kortast tid vilket dagens pass bevisade. Eller är det bara fysiologi, dvs endorfiner som luras?
Får snart ta och testa Staffanmilen! Låter som ett bra pass som dessutom kan skruvas om till ett riktigt tungt pass genom stora fartökningar.
SvaraRaderaTrist med all negativ energi! Är det tungt både hemma och på jobbet förstår jag att du behöver träningen för att balansera upp tillvaron.
Vi har fått sänka kraven på mycket (städning, socialt mm) och vi har bara två barn! Det är som du skriver bara en begränsad period oavsett hur jobbigt det är att inse det mitt i nuet ibland.
Skönt att ha en ventil att släppa ut det negativa igenom. Måste också testa att springa Staffan-milar under vintern för att variera distanspassen. Tror också på att lägga in fartökningar en bit in eller i slutet av passen.
SvaraRaderaStaffanmil låter löjligt kul! Det måste jag bara prova! Hoppas att dina bekymmer har lagt sig och att allt ordnar upp sig. Vad det gäller diskmaskinen så föredrar jag att tömma den direkt. Givetvis förstår jag att det kan bli lite stressigt med fyra barn, men hade du valt att "tömma" i en behållare tillverkad av latex så hade du med all säkerhet sluppit tömma diskmaskinen lika ofta :D.
SvaraRaderaBeen there, done that! Hösten ger liksom en "negativ kick" på en gång. Jag har "bara" tre barn hemma, men det räcker :-) Jag inbillar mig att det är mörkret som "tär". Hoppas det släpper snart, för det är så träligt när det är uppför!
SvaraRaderaFartökningar är intressant, även progressiva pass verkar roligt att testa. Jag gissar att det skulle kunna vara bra för personer som jag som har en tendens att gå ut hårt och sedan inte riktigt klarar att hålla utgångsfarten hela vägen in i mål.
SvaraRaderaDet där med löpningens psykologiska effekt är verkligen sant. Det där lugnet i kroppen och huvudet efter ett bra pass (eller nästan vilket pass som helst) är verkligen användbart. Jag har en tendens att komma ut för sent (kring 23) när jag ska springa på vardagarna, men jag känner att även om jag får offra lite sömn så är jag nästan lika utvilad nästa morgon som om jag inte sprungit. Jag tycker inte att det blir riktigt samma effekt av t.ex. gymträning.
Thomas, ja, prova! Sena fartväxlingar som sagt kör jag en hel del och tycker det är bra!! Jo, träningen är viktig i dessa tider men att sänka kraven tycker jag som sagt är svårt.
SvaraRaderaOdda, ja, jag gillar det här upplägget, brukar ofta tappa tålamodet under lugna distansrundor och då är det perfekt att ta till!
John, prova! Håller med dig om diskmaskinen. Din sista kommentar förstår jag inte alls :D
Det är ju självvalt och alldeles underbart med många barn så jag borde verkligen inte beklaga mig!
Magnus, det som fascinerar mig är att höstdippen kommer så tidigt, jag tycker fortfarande vi borde ha energi kvar från sommaren och semestern!
Roger, både fartökningar och progressiva pass är jättebra. Kvalitétspass kan ju vara så mycket mera än intervaller. Springa kl.23...det är på tok för sent för mig och definitivt just nu med en liten i huset, efter kl.21 ger jag mig inte gärna iväg.
Detta skall jag prova. Har problem att motivera mig till att köra rena intervallpass, känns som att det blir lättare att lägga in 3 eller 4 km i högre fart i ett vanligt distanspass. Lite som en strukturerad fartlek.
SvaraRaderaVilket bra tips! Jag har kört liknande men inte haft namn på det. Nu har jag det! :-)
SvaraRaderaSlaentbjörn, detta är ett jättebra lite softare alternativ till intervaller - testa, med fartlek kommer man långt!!
SvaraRaderaIngmarie, jag kan ju inte ta patent på passet så det är klart att det inte är nytt, men lite kul att det i lilla bloggvärlden kommit att kallas Staffanmil är det ju :-)