Passerar 5km stabilt i rygg på Tobias efter 18.40 men de negativa tankarna har malt i huvudet ett tag trots att ansträngningsgraden inte är så hög. Varvräknaren rapporterar om stabila 90s-varv när vi egentligen ska ligga på 88s-varv för att nå vårt mål.
Ett personbästa ska vi ju definitvt klara ikväll men varje varv känns så långt. Ett millopp ska vara jobbigt så här dags drygt halvvägs men jag har ingen motmedicin mot de negativa tankarna ikväll. Använder mitt mantra pch det känns tillfälligt bättre, vi varvar en del löpare som gått ut för hårt men jag får allt svårare att hålla Tobias rygg och när min tidtagare vid 7,2km säger att det är sju varv kvar så finns bara en tanke i mitt medvetande "Det här går inte" och jag kliver helt enkelt av, inte speciellt slutkörd, inte ens speciellt besviken trots att jag definitivt borde kunnat borra mig fast vid Tobias ryggtavla i ytterligare 2,8km och sätta ett nytt personbästa på milen! Tiden vid 7,2km var 26:57 (3:45 min/km).
Jag känner igen beteendet och tankarna under loppet från Hässelbyloppet 2011 när jag visserligen fullföljde men på en tid som var klart sämre (37:54) än jag tänkt mig. Då var jag nog både mätt och nöjd efter min fina halvmara i september och kanske var det samma sak nu efter Stockholm marathon då jag kanske inte lyckats varken ladda om eller tagga till.
Jag kan inte ens säga att jag lärt mig något av mitt livs första DNF. Jag klev helt enkelt bara av. Med ett personbästa inom räckhåll. Slutade springa. Tomt på tankar. Jaha.
En mera fullständig rapport kommer med tider och annat. Avslutar med att gratulera Tobias till finfina 37:19 ikväll!
Tror som du - din fantastiska mara lever nog kvar och skapar mättnad. Men det kan nog hända att du blir hungrig igen :-) Eller så är du nöjd så. För resten av livet. Vem vet var motivation till PBs kommer ifrån egentligen.
SvaraRaderaJag är irriterad på mig själv idag men samtidigt börjar jag nog förstå varför Anneli och det kommer jag skriva om i det längre inlägget. Hoppas jag kommer vara nöjd över min mara resten av livet men att jag ändå kommer vara sugen på nya mål snart igen!
RaderaDu kämpade bra och jag är fortfarande grymt imponerad av din mara! Ingen skugga att inte fullfölja så här kort efter den urladdningen.
SvaraRaderaTack för bra draghjälp idag - det hjälpte mig helt klart att göra pers idag! Det är ju så mycket roligare att springa ihop med någon.
Nej, jag kämpade verkligen inte bra idag Tobias, hade jag bara där runt 6km fokuserat på ett varv i taget så hade jag kanske orkat hänga på i ytterligare 3-4 varv och då hade vi varit så nära mål att jag inte hade brutit, det grämer mig idag! Men efter lite reflekterade och efter en vår full med målmedveten träning mot marathon så är det kanske inte så konstigt detta! Kul med sällskapet, du såg stark ut hela vägen, grattis till PB!
RaderaVisst kan det vara något undermedvetet som ligger kvar efter din mara. Det kan även vara andra saker som är svårare att förklara.
SvaraRaderaVilka var tankarna?
Ibland när jag är ute och tränar kan jag få den känslan att jag bara vill lägga ner. Det går varken fort eller är jobbigt men det kommer över nån känsla om att jag inte vill springa. Jättesvår att förklara. Händer dock inte så ofta ... Kanske en känsla av att jag undrar vad jag håller på med egentligen.
En plump i protokollet. Jag vet att, att döma av dina träningstider och andra resultat, du har tiderna i kroppen.
Jag vet inte riktigt hur tankarna gick Mikael, annat än att de var ganska negativa under en stor del av loppet Mikael! Ett misstag var också att sikta för högt, hade jag intalat mig själv att målet faktiskt var 37:30 hade jag kanske istället fått energi av att se att vi hela tiden låg på rätt sida om målet istället för att se att vi tappade lite varje varv.
RaderaBara att bryta ihop och komma igen, vilket jag vet att du kommer göra. Alltid svårt att ladda om efter maran. Du lyckades med ditt mål på maran vilket kan ge en viss nöjdhet. Själv misslyckades jag ju helt vilket gjort mig mer taggad istället till skillnad från andra år när jag nått mina mål.
SvaraRaderaJa maran tar inte bara fysiskt Fredrik och det verkligen en urladdning den här gången! Banloppet har jag redan nästan lagt bakom mig!
RaderaHm? Inte riktigt vad jag väntat mig att få läsa. Men någon gång ska man göra sin första DNF, och du kommer att ha lärt dig ngt. Garanterat! Du är ju redan är ngt på spåren. Inte tillräckligt hungrig just nu, parat med negativa tankar när varvtiderna inte rikigt nådde upp till ditt högt ställda mål.
SvaraRaderaKul att kunna överraska Bureborn för vill egentligen läsa om ständiga framsteg? Lärt mig något vet jag inte men i alla fall insett vad det berodde på!
RaderaOj då, du som verkade ha så pigga ben, och i så bra form dagarna innan loppet.
SvaraRaderaJa, ja. Är inte huvudet med så går det inte. Det bara är så. Du får komma igen Staffan.
Benen och formen är det inget fel på,Lennart men skallen ville inte vara med och verkligen kämpa i onsdags och det är helt OK faktiskt!
RaderaSynd, jag tror jag kan relatera till hur du kände dig. Efter en lyckad halvara tre veckor sedan gick det inte alls lika bra på milen förra helgen - jag var inte taggad helt enkelt. Nu tänker jag belöna min insats i halvmaran med ett par nya löparskor vilket genast kommer att återge moralen... Tror det kan bli Mizuno Ronin.
SvaraRaderaDu har nog förstått precis Olle! Nya skor kanske är en bra medicin och Ronin fick ju högt betyg i RW nyligen!
RaderaDet där händer även de bästa. :-) Det kommer fler chanser!
SvaraRaderaJag är övertygad om att du gjorde det rätta. Man brukar det även om det för stunden kan vara svårt att inse...
Visst kommer det fler chanser Ingmarie men just nu finns inte tävlingssuget där så det är ingen brådska!! Skallen var inte beredd att jobba hårt helt enkelt!
Radera