Första fartpasset sedan maran - efter regn kommer solsken (och lite regn igen)

Jag kom ut på mitt fartpass när förmiddagens Oktoberväder övergått i solsken! Fast passet bjöd ändå på omväxlande väderlek - efter uppjoggen kom en rejäl skur på första kortintervallserien och passet avslutades i solsken med vattenånga som steg från den våta asfalten.

Det var lite spännande att igen springa ett fartpass, det första efter Stockholm marathon. Nu har jag tagit det väldigt lugnt i veckan och det senaste passet var en kort och lugn lunchjogg i torsdags så det var inga problem och benen kändes pigga och löpsugna. Jag tänkte inte trycka på speciellt hårt utan vill mest bara smaka på lite snabbare löpning igen men de första tusingarna gick ganska lätt och passet blev rätt hårt och med hög kvalité ändå.

Upplägget liknade det jag körde med Malin Ewerlöf, att de avslutande tusingarna skulle kännas ganska lätta efter den snabbare löpningen på de kortare intervallerna. Nu blev det inte riktigt så då jag var riktigt trött och benen syratunga på de två sista tusingarna fast å andra sidan blev farten överraskande hög också. Överlag fick jag den progression och de besked jag ville ha, att återhämtningen efter maran är över och att formen verkar riktigt bra. Nu blir det nog två dagars vila eller möjligen bara en kortkort jogg på tisdag för på onsdag ska det förhoppningsvis springas snabbt igen!