Midsommarskoj familjelöpning

Jag vet att jag lovade ett blogginlägg om varför jag förbättrat mig på maraton i år men jag har inte haft tid, inte prioriterat att skriva det sista. Istället har jag firat Valborg...nej just det Midsommar. Temperaturmässigt var de misstänkt lika varandra i år...

Midsommarhelgen tillbringades hos svärföräldrarna och det var lugnt och skönt. Vi åkte ut till landet och skaffade björkris. Gjorde en ministång, åt gott, spelade kubb, Mölkky, kubbstafett, fotboll och satt ute sent trots kylan.

På midsommardagen blev det dans på tartan. Joggade med äldsta sonen till Enavallen där det pågick någon slags lydnadsträning med stora schäferhundar på innerplan. Hundarna sprang en bana och rundade några skärmar. Bakom en eller två av dessa gömde sig en instruktör och då skulle hunden tydligen stanna och skälla. Sedan började instruktören slå (!!) hunden, visserligen löst, med en svart plastkäpp varav hunden då bet instruktören i armen (där det satt ett kraftigt skydd). Sedan sprang de mot varandra i olika varianter och hunden attackerade. Jag frågade vad det hette och fick en förkortning till svar där tydligen lydnad och spårning ingick och att det var VM i Malmö i september. Olika världar!

Trots att det såg aggressivt ut verkade hundarna glada och lät mig och sonen vara helt ifred där vi först körde lite löpskolning. Innan start var hundarna dock uppspelta så ibland väntade jag tills hunden startat sin löpning för att undvika att bli villebråd själv! Sonen sprang hundrametersruscher och lite blandad jogg och fartökningar medans jag körde 6x1000m. Jag var lite nervös inför passet då det var första riktiga fartpasset på länge. Farten hamnade på mellan 3:35-3:40 på tusingarna men det var mer slitsamt än det brukar och sex repetitioner fick räcka!

Jag fick många nyfikna frågor från hundmänniskorna;

De: -"Vad har du i puls"
Jag: -"Ca 185-190 på intervallerna"
De: "Oj, det var högt, ska inte pulsen vara så låg som möjligt?"

Detta och mycket annat spännande om hur ofta jag tränar, målsättningar och motivation avhandlades vilket gjorde att vilan ibland blev för lång och att de ibland var i vägen på bana 1 men vi tog överlag hänsyn till varandra och det är då det brukar bli bäst och att vilan blev lite lång ibland på mitt pass spelar ingen större roll. Det verkade för övrigt finnas många paralleller mellan löpning och hundträning vad gäller motivation och målsättningar!

Efter tusingarna fick jag ett infall att köra fyrahundringar i lite högre fart och det gjorde jag, ca 1:17-1:22 på dem och så en sista avslutande på 1:28 där jag ville springa i milfart och det kändes då riktigt lätt.
Totalt 6x1000m+5x400m, 14km. Hemjogg med sonen som också var riktigt nöjd och glad efter passet - så himla roligt att springa tillsammans!



På söndagen skulle min fru springa. Hon springer regelbundet, 1-2 gånger i veckan men tränar hellre RPM (spinning), bodypump eller step på vårt lokala gym. Nu ska hon springa Tjejmilen i september och jag frågade om hon ville prova att springa 8 km och jag följde med i hennes takt och det var trevligt och gick väldigt bra. När vi sprungit 8 km gjorde jag en luring. Jag frågade om hon inte ville springa en mil när vi ändå var ute? Efter några sekunders tystnad sa hon "Vi kör en mil". Sagt och gjort och det gick också jättebra och vi t o m ökade farten sista kilometern. Hennes glädje och stolthet efter längsta löprundan sedan Tjejmilen 1997 gick inte att ta miste på! Så himla roligt igen att få vara ute och springa tillsammans med familjen!