måndag 18 april 2011

10km snabbdistans på 39:30 med skuggan som sällskap och nytt världsrekord på maran.

Förra veckans 3x3km i sub 4 min/km-fart gav ett visst självförtroende och idag körde jag den snabbdistans jag skulle kört igår om disciplinen varit lite bättre.

Ren snabbdistans kör jag ganska sällan eftersom jag är ganska dålig på det, startar oftast för tufft i intervallfart och så orkar jag inte riktigt hålla i passet. Efter tisdagens långa intervaller var jag lite förväntansfull på hur känslan skulle vara idag.

Det kändes omgående bra i mina röda racerskor och första fem gick stabilt och väldigt kontrollerat på 19:36 efter kilometertiderna 3:57, 3:52, 3:52, 3:54, 4:01. På den sjätte kilometerna började GPS'en visa klart lägre fart uppåt 4:15-4:20 min/km när det enda jag gjort var att sakta ner en kort bit för att ta mig över en korsning. GPS är ju inte bra på att visa momentan fart men jag upplevde att jag fick jobba lite hårdare för att ta mig tillbaka till fyrafart men det sjätte kilometern landades på 3:56. Resten av passet sprang jag med lite högre ansträngningsgrad i den ganska blygsamma motvinden på tillbakavägen.

Istället för att tänka på att jag började jag bli trött fokuserade jag på löptekniken. Jag tyckte själv att jag sprang "högt och snyggt" men min egen skugga älgade på ganska fult alldeles bredvid mig så jag fick rätta till hållningen och kadensen så skuggan kunde göra likadant.

Höll ändå i det skapligt med kilometertiderna 3:58, 3:57, 4:01, 3:59 även om benen var ganska stumma på sista kilometern. Inte blev det bättre att jag här tvingades till två nästintill nittiogradiga sidoförflyttningar i hög fart när två barn som höll på att lära sig cyklade vinglade emot mig med blicken nere på tramporna. Klockade till slut 10km på 39:30 (3:57 min/km) med en snittpuls på 188 bpm (93% av max)

Till sist ser jag att de två första manliga löparna på Boston Marathon gick under det gällande världsrekordet på 2:03:59 från Berlin men tiden kan inte gälla som officiellt världsrekord eftersom banan i Boston är lättlöpt och går punkt-till-punkt och då kan man t ex råka ha medvind hela vägen! En vinnartid på 2:03:02 innebär ett snittempo över 42,2km på 2:55 min/km, dit är det en bit kvar....hahaha - vad kan man säga? Helt enkelt makalöst!!

15 kommentarer:

  1. Jag misstänkte att du skulle springa ett snabbdistanspass bra. Det måste kännas riktigt skönt inför Påsksmällen. Hur var det? Skulle du springa där eller är det ändrat? Hmmm, nu blen jag fundersam....

    Nu vet du dock var du står. Jag tror att en tid mot 39 min på tävling är helt realistiskt att satsa på.... Eller varför inte pers.... :-)

    Angående världsrekordet på maran så är det helt obegripligt att de kan hålla 2:55-tempo över 4.2 mil. Tänk att det är 1 min snabbare per km än vad du sprang idag i 4.2 mil.....!?!?!

    MVH

    SvaraRadera
  2. Gratulerar till den fina tiden!

    Det är inte så konstigt att Boston inte kan räknas för en världsrekordtid: loppet startar högre upp än det slutar, vilket förstås inte är fallet i de lopp som börjar och slutar på samma ställe.

    SvaraRadera
  3. Vilket bra pass! Bra jobbat!
    Och de där tiderna från Boston, helt otroligt. Känner en kille som är elit och när han kör sina kortare snabbdistanspass är det i ett tempo som jag kör på mina 220:ingar, hahaha. Men alla drivs mot samma mål: att bli snabbare och slå oss själva, eller hur?

    SvaraRadera
  4. Men det blev väl världsrekord? I alla fall rapporterar nyheterna det.

    SvaraRadera
  5. Oj vilket skönt kvitto på att formen är på plats! Snyggt jobbat och grattis! Det är inte alla med två ben som levererar sub40 på träning :-)
    Nu blir vi förväntansfulla kring vad du hittar på om en vecka!

    SvaraRadera
  6. Jag tycker det du åstadkommer är tillräckligt imponerande - sub40 på träning!

    SvaraRadera
  7. Skitbra jobbat!(Ursäkta språket...hehe)
    Och den där Bostonvinnarna och hans kompisar har inte heltidsjobb och en hoper ungar att pressa in i dags-schemat. ;-)

    SvaraRadera
  8. Vet inte ens om det går att kommentera för det är helt sinnessjukt vad fort det gått på Boston Marathon :)

    Vilket fint snabbdistans pass du kört.
    Såna pass är väldigt avskräckande eftersom 10 km egentligen bara är en ren plåga.

    På fredag blir det 3x3 km för min del.

    SvaraRadera
  9. Bra pass! Själv har jag svårt att motivera mig till snabbdistans. Det är ju så jobbigt! Vad gäller "världsrekordet" på marathon så övergår det mitt förstånd. Helt ofattbart!

    SvaraRadera
  10. Kanonpass Staffan! Alltid fint att göra sub40 på träning och bra att du fokuserade på tekniken på slutet. Känner igen det där med att forsöka tänka på tekniken när det blir jobbigt. Viktigt att inte glömma bort hållningen hur jävligt det än känns! ;)

    SvaraRadera
  11. Lennart, tack! Jovisst ska jag springa Påsksmällen på måndag, det ska bli kul! Maratiden motsvarar ju också 35sek på 200m och då får jag jobba lite…

    Anonym, tack! Det är ju helt logiskt egentligen!

    Eva, tack! Visst tävlar man mot sig själv men det är häftigt att se resultat som ligger på en helt annan nivå än en själv, precis som en total nybörjare kan inspireras av den nivå som du och jag håller.

    Johanna, nej inte officiellt världsrekord, så här säger reglerna:

    28. For World Records in Road Running Events:
    (a) The course must be measured by an “A” or “B” grade
    IAAF/AIMS approved measurer as defined in Rule 117.
    (b) The start and finish points of a course, measured along a
    theoretical straight line between them, shall not be further apart
    than 50% of the race distance.
    (c) The overall decrease in elevation between the start and finish
    shall not exceed 1:1000, i.e. 1m per km.

    Boston-banan faller på punkt B och C

    Thomas, tack! Känns bra!! Men skriv inte sådär nu blir jag ju nervös :-) Jag kommer vara nöjd med allt under 40min, det känns som om det fortfarande fattas en bit till 38:46 i dagsläget.

    Annelie, tack!

    Ingmarie, he he :-) så sant sant, långdistanslöpning är ju deras jobb, ändå otroligt imponerande.

    Mikael, håller med dig att snabbdistans är plågsamt men nu körde jag långa intervaller vecka före, 3x3km och det gav självförtroende och igår kändes det inte så jobbigt mentalt.

    Lisa, tack! Sådär fungerar jag också eftersom jag ofta springer för snabbt och sedan inte orkar men igår var det kontrollerat hela vägen.

    SvaraRadera
  12. Tack Daniel, ja, jag behöver ständigt påminna mig om att luta mig lite framåt när tröttheten sätter in!

    SvaraRadera
  13. Härligt att se att formen är kassaskåpssäker! En del av dina inlägg under våren har ju signalerat lite 'löpartrötthet'.

    SvaraRadera
  14. Instämmer med övriga kommentatorer. Verkligen bra jobbat

    SvaraRadera
  15. Lars, tackar! Jodå, det har varit lite trötthet nu ett tag, inte så mycket löpartrötthet kanske men tungt på jobbet och mycket diskussioner om jobb och bostadsort så lusten att träna hårt har inte alltid funnits där, men löpningen har då fungerat som en ventil istället.

    Johan, tack!

    SvaraRadera