Det blev bloggpaus över helgen, en helg som varit minst sagt intensiv. Hunnit träna har jag ändå hunnit göra.
Det har klickats en del på "Gäsp-knappen" på de senaste inläggen och då jag valt att ha reaktioner på inläggen på bloggen får jag finna mig i att läsare tycker det jag skriver är ointressant. Jag låter mig inte nedslås utan fortsätter med ambitionen att skriva varierat om min löpträning. Jag är inget robot och mitt liv och min träning inget löpande band där samma händelse upprepas med exakthet utan det går upp och det går ner och just nu har jag inga tuffa intervallpass eller nya personbästan att skriva om och vill man läsa om det går det säkert att hitta någon annanstans.
I fredags var jag på kurs hela dagen. Kursen slutade tidigare och jag hann ut på en knapp 40 minuter långsam jogg i skogen, skönt men jag var märkligt trött efteråt. I lördags eftermiddag kände jag för att springa lite snabbare igen efter att bara ha sprungit lugna pass sedan början på veckan och jag ville gärna bevisa för mig själv att jag fortfarande fixar milen sub 40 på träning, ett pass som i vanliga fall är ganska tufft men kontrollerat. Det var att ta mig vatten över huvudet för det gick inte! Det kändes fint i knappt två kilometer sedan allt motigare trots att pulsen inte kommit upp i nivån den ska ligga i. Efter 2,5km avbröt jag, fortsatte springa men med några kilometer i marafart innan jag igen tog en paus, fundersam och lite nedslagen. Med hjälp av lite snabbare löpning i slutet fick jag ändå ihop 10k på 41:21 (4:08 min/km) och totalt 15km löpning, inte så illa men jag är väldigt fundersam över varför all löpning snabbare än marafart känns så motig just nu? Det har inte kommit plötsligt utan känslan fanns redan innan Stockholm halvmarathon, dvs redan i början av september.
Jag har tagit en rejäl paus från mina järntabletter då det inte känts som jag behövt dem på länge nu men kanske är mitt Hb-värde inte det bästa? Jag har en lång historia av dåliga blodvärden vilket jag skrivit om tidigare på bloggen. Att jag inte får upp pulsen och att den ligger normalt eller t o m lägre än normalt på passen talar dock emot det. Jag har också funderat på överträning, jag springer ju inte speciellt mycket men känner mig nu ofta seg på passen och det är mycket annat i tillvaron också men överträning tror jag inte heller på. Jag tror snarare att det är något mentalt och har med motivationen att göra vilket jag också skrivit om tidigare. Säsongen har varit lång med mycket målinriktad träning men den här känslan är ny för mig då jag inte känt så här på hösten tidigare säsonger.
Det här ger tankar inför nästa säsong, tankar som just nu handlar en del om att skippa en del rena utfyllnadspass som jag kört i år. Helt enkelt springa lite mindre och hoppas på ett piggare känsla, före, under och efter passen! Det är långt till nästa säsong så jag får anledning att återkomma. Lite löpvila har jag också planerat men lite senare, i januari 2013.
Om förra inlägget gick i dur så går det här i moll. För att återgå till dur så har det tävlats i helgen och jag vill speciellt lyfta fram några prestationer som gladde mig lite extra. Olov och Tobias bestämde, via en dialog i kommentarsfältet i min blogg, en gemensam satsning mot sub 3 på Göteborgs marathon, och båda klarade det tuffa målet i lördags! Stort grattis! Även på Hässelbylloppet sprangs det bra! Lennart satte ett snygg personbästa, fenomenet Morgan kan behålla snabbheten på ett minimum av löpträning och slutligen Erik, som kör ett ganska strikt FIRST-upplägg och inte springer så många mil i veckan men som slog till med finfina tiden 36:46 - inspirerande! Det är bara på marathonsträckan som jag fortfarande har det bästa PB't av oss två, men jag gissar att jag efter NYC Marathon är distanserad även där!? Grattis alla, riktigt fint sprunget!
Livet går upp och ner och så även träningen. Vem vill läsa hurtiga och positiva inlägg hela tiden? Inte jag i alla fall. För mig kommer du alltid vara en förebild vad gäller bloggskrivande och jag läste länge länge innan jag vågade kommentera. Jag fortsätter att läsa vad du än skriver om!
SvaraRaderaTror du mår bra av lite kravlös löpning ett tag. Dock vill jag bara påminna om att känslan toligtvis bara sitter i huvudet. Rent fyskiskt är du lika bra nu som för en månad sen.
SvaraRaderaJag ska själv ta det lite lugnt ett tag nu och försöka vila lite. Jag känner att jag också börjar bli lite trött psykiskt.
En sak även en man bör kolla upp om man dras med långa perioder av trötthet som är lite oförklarliga är sköldkörtoelfunktionen, men du känner såklart din kropp bäst och det måste inte alltid vara något "fel" för att inte lusten finns där HELA tiden.
SvaraRaderaHåller med ovan vem vill läsa om en robot? Inte jag i alla fall.
Tack Staffan, fint att bli omnämnd i så förnämt sällskap.
SvaraRaderaSkulle dina inlägg bara vara varvtider från intervallpass eller liknande så hade jag snabbt tappat intresset. Jag uppskattar variationen!
Har inte så mycket att tillägga - de ovan har redan sagt det klokt och det instämmer jag i. Även om jag tycker de roligaste inläggen rör själva passen och inte minst tänktet kring dina pass så uppskattar jag variationen. Tack! Precis som Eva säger - livet går upp och ned och så även träningen och det är inspirerande att följa din resa för den ger mig insikter om min resa!
SvaraRaderaJag är fortfarande kvar på mitt sköna, fluffiga sub3-moln. En underbar känsla att nå ett sådant mål efter så lång tid och så många pass. Tack för all pepp som du gett det här året!
Tack snälla Eva, visst går det upp och ner! Det känns nästan absurt att nu läsa att du länge länge läste min blogg innan du VÅGADE kommentera, när vi nu följts varandras bloggar ganska länge och det känns som jag känner dig väl trots att vi aldrig träffats!!
SvaraRaderaSå känner jag med! Och någon gång kommer vi att träffas IRL!
RaderaSå är det Lennart, nu är dessutom en bra tid för lite kravlös löpning, fint ute och långt till nästa säsong men enbart i huvudet sitter det inte riktigt och jag är inte i samma form som jag var i under vår och tidig sommar!
SvaraRaderaSkit i att det inte går fort just nu! Slappna av bara och spring så som känns rätt för stunden!
SvaraRadera...och du! Jag kommer aldrig gäspa över dina inlägg! Du är KINGEN!!! \../
Karin, tack för din kommentar! Sköldkörtelfunktion har kollats i samband med blodvärdesprovtagningar, även om det nu var ett tag sedan och TSH/T3/T4 har alltid legat normalt. Jag är egentligen inte trött utan upplever det bara motigt att just nu springa i högre tempo.
SvaraRaderaTack Morgan!
Tack själv Tobias, it works both ways, du har inspirerat mig massor i år med de fina resultat du gjort!
Ska försöka Daniel men blir lätt lite uttråkad av enbart lugn löpning men att köra lite spontanfart då och då räcker gott nu! Härligt, Daniel, tack!!
Har under något år kollat in din blogg och imponerats av dina resultat med en förhållandevis modest träningsmängd. Respekt! Din pulsutveckling intresserar mig dock. Naturligtvis är ju din goda kondition kanske tillräcklig för att kunna förklara lägre puls vid ett bestämt arbete, men att kontrollera Hb och thyroidea som du redan gjort hör ju också till det grundläggande. Hos en del kan dock sinusknutan i hjärtat svara sämre vid ökad ansträngning, dvs inte öka hjärtfrekvensen som förväntat under arbete (s k kronotrop insufficiens). Troligen har du inte heller det med det lilla du skrev om pulsen, och det är ju enkelt att testa genom att köra ett pass och se till att man kommer över 85% av sin maxpuls.
SvaraRaderaTack för din kommentar Johan!! Att jag inte fått upp pulsen just nu på några lite hårdare pass är nog mera av ett bifynd och det handlar nog framförallt om mentala aspekter. Jag har hört talas om kronotrop insufficiens från fysiologin någonstans långt tillbaka men det är nog inget problem för mig. Jag har vid två tillfällen, även om det är ett par år sedan nu testat fram min maxpuls genom progressiv backlöpning och kommit upp i 203 bpm båda gångerna, sanningen kanske ligger ytterligare något slag högre men där någonstans ligger det. 85% av 203 är 173 och det är en bekväm pulsnivå för mig, när jag kör tröskelpass som det här misslyckade snabbdistanspasset "vill" jag få upp min puls i 180 vilket blir ca 90%. Sedan är det också såklart temperaturberoende. Jag har sprungit halvmara förra året med en snittpuls på 187 i värme och jag har brukar snitta över 190 på millopp. Tack igen för din kommentar!
SvaraRadera