Att variera var ni springer, hur bra är ni på det? Att ta med löparskorna och springa t ex på semester är alltid trevligt då det per definition blir både lite av att äventyr och att man får se mer av stället man semestrar på. Men variation i vardagen hur är det med den? De allra flesta bedriver nog sin träning i det breda området mellan ytterligheterna att kuta exakt samma sträcka några gånger i veckan till att varje gång ge sig ut på nya spännande rundor i ny miljö.
Jag bor i Nykvarn för den som missat det, en tätort och egen kommun med drygt 10 000 invånare 5 mil eller 28 minuter med tåget från Stockholm. Tätorten innehåller gott om springvänliga cykelbanor, smågator och stigar och runtomkring finns vacker natur med närhet till skog och vatten, ett stort utbud av fina grusvägar, mindre landsvägar samt gott om vandringsleder och springvänliga skogsstigar väl lämpliga för löpning.
Springer jag i tätortens utkanter i dagljus kan jag få ihop en runda på ca 12-14 km lite beroende på om jag ska springa runt precis alla områden eller gena lite. Skulle jag på en karta markera alla gator jag sprungit på i Nykvarn gissar jag att ca 98% skulle vara avklarade redan. Jag har avverkat många hundra mil på gatorna här och kan dem väldigt väl! Vill jag springa t ex 15km kan jag i förväg tänka ut en runda som ofta stämmer ganska exakt med den sträcka jag vill springa.
Jag har några standardrundor som kan förkortas/förlängas eller varieras i det oändliga men jag varierar mig ändå inte speciellt mycket till vardags. Ett exempel är min milrunda på asfalterad cykelväg som jag sprang väldigt mycket med vagn när jag var föräldraledig och jag springer den ofta nu också. Den är ganska flack men kan göras tuffare och mera kuperad med några enkla, ändrade vägval. Jag använder den både till lugna distanspass och på kvalitétspass då det är skönt att slippa fundera på vägval.
 |
| Från min vanliga 12km-runda som bjuder på en del löpning på skogsstigar. Foto från söndagen löprunda. Sprang där idag också och kunde inte låta bli att kasta lite löv upp i luften och springa igenom. |
Nu när mörkret är här blir det ännu tydligare hur svårt det är att varierar sig då jag som löpare boendes på en mindre ort får hålla mig till belysta gator så länge jag inte investerar i pannlampa och där är jag inte än. Jag gissar att läsare som också bor på mindre ställen eller på landet känner igen sig? Vill jag springa längre än standardrundan kanske jag springer samma runda 1,5-2 varv. Eller ett varv på standardrundan och ett varv på en annan betydligt kortare runda.
Samma sak är det med långpassen. Jag har några fasta rundor att välja på och håller mig oftast till dem och ger mig sällan ut på helt nya vägar, en halvmararunda på grusväg i skogen, eller någon av mina 3-4 olika marathonlångpass där jag får ihop 25-35km beroende på vägval.
Därmed inte sagt att jag inte kan uppleva variation ändå, jag upplever årstidernas växlingar när jag springer mina invanda rundor och jag tar små avstickare, någon extrabacke, byter håll på rundorna o s v. Många gånger är det skönt att slippa just fokusera på vägvalet utan bara mala på. Jag har några skogsrundor som går mer eller mindre obanat men där upplever jag att det går åt ganska mycket fokus på att bara hålla reda på var jag är någonstans så att jag inte springer vilse.
 |
| Slutet på samma runda som ovan, foto från annat tillfälle. Foto: Agnes Dahlgren |
Idag har jag jobbat hemma under eftermiddagen och utnyttjat flexmöjligheten till att springa en dryg timma eller 15km distans i härligt dagsljus, lugnt och skönt utan forcering men ändå med 4:37 min/km i snittfart.
Hur mycket varierar Du dina rundor?
Haha - alldeles för lite. Jag tycker det är ganska skönt att på förhand veta hur lång en runda är och då blir det ju gärna så att man håller sig till dem man känner till. Men ibland är det ju jätteroligt att testa något nytt! Nu i november kommer det bli mycket transportlöpning för mig, men även där går det ju att variera sig. Springer jag hem från jobbet i dagsljus springer jag helst längs vattnet. Det är lite längre, men mycket vackrare. Är det dock mörkt får jag allt hålla mig på asfalten.
SvaraRaderaJag har ett par 3-4 standardrundor kring jobbet som jag använder beroende på typ av träningspass och ett par 4-5 standardrundor med vissa kombinationer/varianter som jag har kring huset. Tycker att det räcker för att uppnå variation ur perspektivet träningseffekt, där jag är helt övertygad om att man inte utvecklas på samma sätt om man alltid kör samma runda (och framför allt i samma tempo, viket jag sett ofta är fallet).
SvaraRaderaDu får dock ta tag i att köpa en pannlampa, rekommenderas varmt! Blir en nytt och roligt sätt att springa på och öppnar dessutom för mer flexibilitet. Jag har inget val då jag bor utanför Norrköping och inte skulle ha möjligheten att träna på kvällstid annars.
Känner igen det där sättet att resonera Louise, att veta längden på rundan på förhand!
SvaraRaderaPannlampa kanske vore något, men det verkar omständigt och obekvämt fast jag kan också tänka mig att det ger löpningen en ny dimension Filip, att springa i en mörk skog i bara ljusstrålens sken!
Jag trodde också det, men lampan jag köpt, med batteri i sladd som man kan ha i byxan, märks inte att jag har på huvudet och jag skulle tvärtom säga att det blir mindre omständigt med löpningen, då man numer kan sticka ut var som och när som.
SvaraRaderaBor man som jag längre ut på landet krymper antalet möjliga vägval, även om Trögden där jag bor är tämligen vägrikt. Långpassen är betydligt lättare att variera än de kortare rundorna. I skogen springer jag härs och tvärs = oändig variation. Men vintertid spelar vägvalet noll roll. I pannlampans sken är alla vägar lika. :-)
SvaraRaderaKanske får testa det där med lampa då någon gång Sofia! Men jag kan tänka mig att terrängen inte får vara alltför teknisk om det ska vara ofarligt och njutbart att springa i skogen i mörker!?
SvaraRaderaInte helt fel att prassla i höstlöven på sin skogstur. Det finns något med varje årstid, när man är ute och springer.
SvaraRaderaVisst är det så Andreas! Den tidiga hösten är fin, en riktig höjdare att springa i, nu går vi mot en lite kämpigare, kallare, mörkare säsong men det har sin tjusning också när man blivit van vid det!
SvaraRadera