torsdag 19 januari 2012

För sent, för kallt, för halt, för kul, för snabbt

Precis som för Olov så blev det aldrig någon löpning igår kväll. Klockan hann bli 20.30 innan hustrun kom hem från jobb och motivationen att sticka ut på ett lugnt distanspass fanns inte där, för mörkt, för ruggigt, för halt, för skönt att vara inne och för roligt att vara hemma eftersom vår katt igår morse nedkom med tre små kattungar. Det har hela tiden varit planen, att låta henne få en kull med ungar nu under föräldraledigheten (som det nu återstår två veckor av, allt går ju inte att planera...) innan vi kastrerar henne.

Tre små hjälplösa krabater som inte gör så mycket väsen av sig men redan om ett par veckor är det nog full fart här hemma och ni får ha överseende med om det dyker upp en och annan kattbild på den här löparbloggen, under närmaste veckorna.

Ikväll hann klockan inte bli riktigt lika mycket innan hustrun kom hem och efter två dagar utan löpning fanns suget där och jag tänkte mig ett lättare fartlekspass över 15 km men som så ofta efter två dagars löpvila gick det omgående ganska snabbt och det blev därför en progressiv uppvärmning från 4:45-tempo ner till min (önskade) M-pace, på löparnotation också skrivet som 42kp, dvs 4:15 min/km. Tänkte först nöja mig med 5 km snabbdistans men forsatte i fyra till även om jag var duktigt trött i slutet och totalt blev det 14km i 4:18 min/km, där de sista 200m gick i 3 min/km, bara för att jag ville och kunde. Avslutade med 1km långsam nerjogg.

Säkert alldeles för snabbt efter förkylningen jag tjatat om men kul var det och ett bra pass blev det!! Ett pass jag skattar högt både på Borg-skalan, löparglädje-skalan och välmående-skalan.

Ambitionen är två till pass den här veckan samt att fortsätta bygga lite löparstyrka hemma vilket jag tycker ger en riktigt bra effekt trots blygsam omfattning, jag känner mig redan stark i kroppen och kommer fortsätta köra lite armhävningar, knäböj, tåhävningar, och lite blandade core-övningar i princip varje dag, tidsåtgången är minimal och jag hoppas och tror att det gynnar min löpning när det senare i vår är dags att snäppa upp kvalitéten i träningen - oj vad jag längtar dit, långa tröskelintervaller, tusingar, stegar....mmmm!!!

4 kommentarer:

  1. Hej.
    Du som också har sub3 på maran som mål. Hur tycker du att det känns med tempot? 14 km är ju bra så här på träning men sen återstår ju ytterligare 28 km i samma tempo.
    Jag tycker att det känns lite som ett "mellantempo" att ligga på 4:15, lite för snabbt för att vara helt avslappnat. Men å andra sidan är ju känslan helt annorlunda på tävling.

    SvaraRadera
  2. Bra där med hemmastyrkan! Tror att det är (varit?) lika svårt för dig som för mig.

    SvaraRadera
  3. Härligt Staffan!
    Och det är det där lilla kontinuerliga i styrketräningen som är jättebra. Faktiskt bättre än bara järnet en gång i veckan. Är helt säker på att det kommer att ge dig bättre resultat och hålla dig skadefri!

    SvaraRadera
  4. Olov, jag har ännu inte formulerat det som ett mål faktiskt men känslan varierar väldigt mycket, på vissa pass känns det ganska lätt medans det på andra känns otroligt slitsamt och jag får verkligen jobba för att fixa 10km och 42km känns bara skrattretande långt. Dessutom tycker jag att farten är lite svår att "hitta", det vill gärna bli mellan 4:05-4:10 istället. Att hålla den här farten i tre timmar är något jag känner stor respekt för även om jag sprungit halvmaran snabbare än så här tre gånger nu.

    Det är fortfarande svårt Annelie men jag har upptäckt att väldigt lite( ca 10 minuter) varje dag är lättare att motivera sig till än två halvtimmespass i veckan.

    Tack Eva, hoppas du har rätt! Skadebenägen är jag ju inte, har inte haft en skada på flera år men man blir ju inte yngre och lite mer styrka kan nog både skydda kroppen och hjälpa mig utvecklas!

    SvaraRadera