"Det är något jag längtar till. Jag längtar inte till milen. Till trösklar. Jag längtar till timtal av egentid i en bubbla där jag blir starkare för varje steg".
Det fick mig att fundera på vad jag längtar efter. Jag känner allt starkare att det är den snabba löpningen jag längtar efter. Så här års med mest distans, kyla och alla lager kläder känner jag det än starkare. De lugna distanspassen och långpassen är sköna och välbehövliga men de är inte det första jag tänker på eller längtar efter.
Jag längtar efter att hoppa i ett par lättviktare och springa till Södertälje IP på lunchen, kliva in på tartanen och de blandade känslorna av att nu kommer det gå fort och bli jobbigt. Jag längtar efter att stabilt lägga kilometer efter kilometer bakom mig på ett tröskelpass där hållningen är stolt, stegfrekvensen hög och min känsla är att jag har klipp i löpsteget och springer "snyggt". Jag längtar faktiskt efter att få pressa mig på den där sista kilometern, få närma mig mållinjen på ett 10 km-lopp och stanna klockan på en tid under 37:30, eller efter tillfällen som när jag vände på Sofias stege i höstas eller när jag maxade den där halvmilen hemma en kväll i somras. Längtar efter pass som inte är ett i mängden!
När löpningen känns i varje cell och i varje muskelfiber, när inga andra tankar finns än här och nu. När jag känner att jag har kontroll och är stark och så släpper den där kontrollen och tar ut det sista jag har på kontot under de sista hundratalet metrarna på ett progressivt pass och efteråt sjunker ihop och pustar ut helt slut för en kort kort stund innan jag leende joggar hem den sista biten. Det är vid sådana tillfällen jag känner som intensivast för löpningen. Känner mig levande, ung, stark, glad och leendet på mina läppar är som störst när jag kliver innanför dörren efter passet.
 |
| Just ett sådant tillfälle från i somras, 3x2000m progressivt från halvmara till milfart. Endorfiner! |
Vad längtar du efter?
Härligt! Jag längtar till att komma igång igen efter diverse skador och sjukdomar... Men snart så!
SvaraRaderaOch löpning med mindre kläder är så mycket roligare.
sv: Jag har lagt in några inlägg om min fotografering, tänkte fortsätta med några till :)
Att springa långt är vackert men att springa snabbt är fan så mycket roligare.
SvaraRaderaHaha- det är bra att vi är olika för då kan vi inspireras (el avskräckas? :) av varandra).
SvaraRaderaMackan och Staffan- ni är espressolöpare. Jag är latte! Båda smakar gott och gör gott! :) kram på er!
Håller helt med både dig och maramackan - att springa fort är sååå skoj! Jag hade tänkt göra premiär som ultralöpare i Karlstad 6-timmars om några veckor men kom fram till att det är så mycket roligare att springa fort än långt så jag har avanmält mig...
SvaraRaderaJag längtar till asfalt, utan snö, utan grus och alla snabba pass jag ska springa då. Spelar inte så stor roll om det är långa intervaller, tröskelpass eller halvmara-pass - så länge det går fort :-)
Hej Katarina, hoppas du kommer igång snart igen och visst går det lättare när värmen och ljuset är här igen, har läst ditt inlägg, tack! ISO-inställningar var inget som "fanns" när jag var en duktigare hobbyfotograf än jag är nu så det måste jag lära mig mer om, vill ju åt mera kontrast när jag fotar svartvit, likt dina bilder i inlägget. Sedan är det klart att jag fotar ju mycket ögonblicksbilder på barnen och är då inte tillräckligt flink och snabb för att hålla på och ändra alla inställningar manuellt. Sedan kanske det är svårt att jämföra din Rolls Royce-kamera med min enklare systemkamera, framförallt de billiga paketobjektiven jag har, 18-55mm f/3.5-5.6 och 75-300mm f/4-5.6 är inte mycket ljusstyrka att skryta med...
SvaraRaderaAmen, mackan!
SvaraRaderaVisst är det bra att man kan använda löpningen till mycket olika slags träning Annie!
Ja, det är roligt Tobias! Snart är vi där igen, med barmarksträning och korta tights, utomhus!!!
sv: Nej, det går inte att jämföra kameror. Min gamla D90 klarade inte av att leverera samma kontrastrika foton som denna.
SvaraRaderaEn annan viktig sak är dock efterbearbetningen av bilderna. Har du provat att fota i RAW och sedan jobba i photoshop? Camera RAW är väldigt enkelt och där kan du snabbt öka på kontraster och svart/vit-punkter.
Här är en bra länk om hur du kan öka kontrasterna. Det fungerar ungefär på samma sätt i photoshop. (Camera RAW)
http://player.vimeo.com/video/57914137?byline=0&badge=0
Objektiven är jätteviktiga också. Kolla på ex 50mm 1.8 som är relativt billigt och faktiskt riktigt bra.
Nog kan jag med visst nöje minnas den härliga känslan efter ett riktigt hårt pass. Men längtar? Nix. Jag längtar efter att springa över fjället med håret tilltrasslat av vinden.
SvaraRaderaProvat att fota i RAW har jag inte gjort Katarina, kanske ska prova det och testa att lära mig lite Photoshop någon gång, så lite tid, så mycket jag vill hinna ;-)
SvaraRaderaTack för tips om objektiv också!
Sofia, förstår dig, själv är jag för kortklippt för att kunna längta till just den scenen ;)
Jag längtar efter en massa grejer, särskilt sol och värme, men just nu är det ganska bra med nuet också. :-)
SvaraRaderaKan du maila mig? Har en, nej två, frågor. :-)
Spännande, Ingmarie, mailar dig imorgon förmiddaga, och ja, sol och värme längtar jag också efter! Så mycket att vi faktiskt ikväll bokat en resa :)
SvaraRaderaLängtar efter mina långpass! Tycker om det meditativa tillstånd man ofta befinner sig i under dessa pass. Sedan kan jag hålla med om att tröskelpass även är en riktigt härlig upplevelse när man är i fin form och har driv i steget. Däremot har jag sällan njutit under mina intervaller :)
SvaraRaderaJag tycker långpass KAN vara härliga men ofta blir jag lite stressad av tiden de tar och också lite uttråkad, att lägga in lite fartökningar brukar hjälpa mot det.
SvaraRaderaMitt uppe i ett intervallpass brukar jag inte heller gapskratta men trots ansträngningen finns där ändå en djup tillfredsställelse och efteråt är känsla oslagbar.