söndag 2 oktober 2011

För stor plats?

Tar löpträningen (och kanske bloggandet) för stor plats i min tillvaro? Frågan är berättigad efter en vecka där jag pusslat med träningen och fokuserat på att springa lite mer än vanligt men också en vecka där jag glömt att höra av mig på min pappas födelsedag, där jag tappat saker när jag varit ute och sprungit med joggingvagnen och sedan inte hittat de hemma och till sist också glömt bort att jag inte hittat dem här hemma så att jag fick ge mig ut på MTB'n i morse bara för att hitta grejerna efter 45 minuters cykling. Inte alls bra och inte sådan som jag vill vara!

Prioriterar jag rätt?
Jag sköter mycket av markservicen som det kallas i jämställdhetsdebatten, nu när jag är föräldraledig och det är klart att det kan bli ganska många punkter att fixa under en vecka i en stor familj men så vill jag också ha det! Min fru jobbar ofta ganska sent och då vill jag hellre umgås och prata med henne när hon kommer hem istället för att hon ska springa runt och fixa en massa saker. Jag har dock varit ganska glömsk en längre tid, ofta handlar det om småsaker men av många småsaker blir det till slut något ganska stort och det irriterar mig! Jag kräver mer än så här av mig själv! Punkt! Jag borde inte kunna skylla på stress nu när jag är ledig i alla fall...

Min löpträning brukar jag dock inte glömma, tvärtom funderar jag en hel del på löpning, förmodligen alltför mycket. Det är ju inte så att min långsiktiga plan är att försvara nationens färger i OS i Rio 2016...Samtidigt tycker jag både löpningen och bloggandet är så otroligt roligt och det ger mig energi, men visst blir det ibland lite för mycket sittande vid datorn, tid jag kan använda till annat! Det får bli lite skärpning, jag hänger nog med i bloggvärlden i alla fall!!

Nu har jag visst suttit här en stund igen och skrivit första delen av den här texten medan dottern sovit förmiddag. På kvällen kompletterar jag nu med att det blev ett lättare intervallpass idag också, 4 x 1500m (1 min vila) där jag ville hitta flytfart och inte köra så hårt som på tusingarna i fredags eftersom jag blivit lite småförkyld. Dottern fick feber i fredags och följde inte med de stora  barnen till mormor och morfar i helgen. Löpningen gick ganska tungt och det där flytet infann sig inte riktigt, det är väl helt enkelt så att benen är tunga just nu efter ganska många kilometer den gångna veckan. 5:46, 5:42, 5:42 och 5:39 över 1500m ger i alla fall 3:51, 3:48, 3:50 och 3:46 min/km utan att på något sätt gå på max och totalt 11,4km med upp-och nerjogg och andra intervallpasset den här veckan avklarat. Ytterligare ett par stycken ska väl hinnas med innan det blir dags för mer vila och förhoppningsvis superkompensation innan Hässelby!

6 kommentarer:

  1. Men Staffan! Du är väl inte "ledig"???!!! Nu tycker jag du nedvärderar både dig själv och miljontals kvinnor som gjort det du gör nu.(ev minus löpningen...)
    Tycker du verkar ruggigt vass trots tunga ben. :-)

    SvaraRadera
  2. Att du glömmer saker tror jag beror på att du just slappnat av i din hemmapappa-roll, och det utan att vara riktigt autopilot-van - kan det vara så?

    SvaraRadera
  3. Hehe, det är viktigt att syssla med det man tycker om, så fortsätt blogga så bra som du gör, och spring som en gud. Men allt handlar så klart om balans ;)

    SvaraRadera
  4. Jag känner igen mig själv från min senaste pappaledighet. Jag undrar om det inte har att göra med "nedvarvningen" från jobbet. Den första tiden tyckte jag jobbet låg kvar och gnagde och snodde "processorkraft" från det jag skulle fokusera på hemma. Löpningen tror jag faktiskt bara har en positiv effekt på hur mycket man orkar och kan hantera.

    Kör på!

    /Liljeros

    SvaraRadera
  5. Nya rutiner. Säkert bara nyttigt. Bara du håller ordning på alla barn så. Det där är ju den bästa tiden. Nästan så man önskade sig en sladdis, fast man kanske har glömt/förträngt hur slitsamt det var också:)

    SvaraRadera
  6. Ingmarie, nej inte är jag "ledig" som jag råkade skriva men glömsk är jag och det irriterar mig!
    Jodå, fart i benen finns där ändå!

    Kanske Anneli, men glömskan fanns innan på jobbet också men du kan ha en poäng!

    Henke, tack för din kommentar!

    Liljeros, processorkraft minsann! Det kan vara så som sagt och hade jag inte haft löpningen så hade jag säkert varit ännu mera irriterad på mig själv!

    Johan, hoppas du har rätt! Hoppas jag håller ordning på barnen, det första slitiga året, ur sömnsynpunkt är gjort nu, så nu blir det bättre på den fronten!

    SvaraRadera