Idag blev det återseende med en av mina långpassrundor som jag sprungit många gånger innan mina tre maror. Egentligen en ganska trist sträckning med mycket landsväg men jag ville springa på vägar för att få så bra underlag som möjligt. Det gick sådär med den planen. Underlaget kan i bästa fall beskrivas som omväxlande. Närmare sanningen är djup snöslask på cykelvägarna i början varvat med vattenpölar och en ojämn isskorpa med rännilar av fruset smältvatten där plogbilen åkt förbi.
Det mesta var precis som vanligt när jag springer långpass på morgonen. Upp vid halv sju för frukost, två stora glas vatten och det obligatoriska kaffet och sedan iväg runt halv åtta när frukosten sjunkit undan lite. Den första halvtimman var bara, som vanligt, att arbeta sig igenom med frukosten kluckade strax under struplocket och försöka glömma tankar som "vad håller jag på med, jag tycker ju inte det här är roligt".
Fart runt 5 min/km +/- 10 sekunder i början med bättre humör och känsla allt eftersom. Sista tredjedelen bjöd på lite bättre underlag och jag höjde farten försiktigt till måttliga 4:45 min/km i sex kilometer följt av en avslutande kilometer i 4:26-fart.
Ganska nöjd ändå när jag klev innanför dörren efter knappt två timmar, 24,2km med en snittfart på 4:57 min/km @ 169 bpm, den ganska höga pulsen förmodligen p g a underlaget. Direkt efter passet blev det dusch i 180 knyck, ett glas resorb, en banan och iväg till sonens innebandy och vid lunch var jag rejält hungrig och i behov av energi!
Tänk den som ändå fick springa långpass i slask! Tänk vad man kan längta när man inte kan/får. Tänk vad man glömmer att underlaget kan vara så vidrigt så här års.
SvaraRaderaGissar att det kändes extra bra ändå efter en sådan, inte helt "av sig själv" runda. Trodde först att frukosten bestod av två glas vatten och kaffe, men så var det ju inte ;)
SvaraRaderaSamma läge här. 23.11 km på norra Djurgården på ett löjligt slaskigt underlag. Löpning medelst vadning, typ. Dock inte i lika snabbt tempo som du ;-)
SvaraRaderaJa idag var det inte direkt de roligaste förutsättningarna för löpning i vår del av Sverige... Tung och lite seg start men sen så verkade ben och huvud glömma bort slask, små-sjöar, isfläckar och annat trist så jag fick ihop 16 km i 4.32-fart till slut. Kändes bra även om jag längtar till barmark!
SvaraRaderaJa, tänk att det kan vara något att längta efter Anneli, långpass i slask! Lycka till med rehabandet!
SvaraRaderaSofie, helt riktigt, när jag hade tid att känna efter :) Syftningsfel, ser jag, inte så vanligt vad gäller mig, nej frukosten bestod också av fil/müsli och en ostmacka.
Staffan, bra jobbat till alla oss som var ute och slirade runt med blöta strumpor igår!!
Tobias, sant! bra längd och imponerande bra fart med tanke på förutsättningarna!
Harligt! ja, alltsa inte underlaget :) Men nu blev jag sugen pa ett langpass jag med...
SvaraRaderaKul att kunna inspirera Petra, även i de stunder det är som trist att springa här i Sverige :)
SvaraRaderaKaffe innan långpass? Hur fungerar det?
SvaraRaderaFungerar super (för mig) Mathias! Ihop med det obligatoriska efterföljande toabesöket om du ursäktar skitsnacket, så är min mage redo för långpass och jag har vaknat till lite. Har provat utan också och det var segare och magen var mera missnöjd under löpningen.
SvaraRaderaÖnskar jag också orkade springa långpass på morgonen. Skulle kännas mindre som om man snodde kvalitetstid från familjen. Men jag fixar det helt enkelt inte! Måste varva upp kroppen tills framåt elva innan den är löpbar. Så olika den biologiska klockan kan ticka.
SvaraRaderaDet är inte min favorit heller men ju ljusare det blir på morgonen desto lättare blir det Bureborn. Alternativet att springa ett par timmar mitt på dagen känns svårare ur familjesynpunkt. Jag kommer aldrig att bli den löpare som uppskattar marathonsträckan mest och efter i år kanske det får vara färdigsprunget i Stockholm...
SvaraRadera