Gästinlägg inför premiär-maran: Magnus Sjöberg

Förutom kontakten med er läsare på bloggen så får jag en del mail och har en hel del kontakt med löpare på Jogg.se där jag reggar min träning. Kontakter som ökar såväl motivation, inspiration och löparglädje och ger en hel del tips och infallsvinklar! En sådan löpare är Magnus som jag har mycket gemensamt med. Vi är båda fyrabarnspappor och utvandrade smålänningar med stort intresse för att löpning trots begränsat med tid! Magnus ska springa sitt första marathon i Köpenhamn den 20/5 och jag passade på att ställa några frågor till honom med anledning av det.


Magnus springer halvmaran Sydkustloppet. Foto: Sofie Erman

Hur länge har du löptränat och vilken typ av träningspass gillar du bäst?

"Sedan juli 2009, då jag återupptog löpning efter att kroppen i princip legat i träda i 15 år. Bäst gillar jag pass som innebär något nytt och en utmaning. Det kan vara ett långpass man aldrig gjort förut eller intervallpass där man springer längre eller fler repetitioner än förut. Jag är svag för intervallpass med kort vila (30-60 sek). Minst gillar jag lugna distanspass just pga bristen på utmaning".

Vilka är dina styrkor respektive svagheter som löpare?

"Hmm, en uppenbar svaghet är att jag bara springer. Regelbunden styrka hade jag mått bra av, men jag tror inte jag får ihop mer än en kvart i plankan per år… Om jag har en styrka är det nog kontinuiteten. Jag har i princip sprungit tre gånger/v året runt sen jag började springa".

Du uppnådde fina resultat på milen och halvmaran förra säsongen hur kom det sig att du nu bestämde dig för att springa marathon?

"Bra fråga. Med fyra barn mellan ett till åtta år har jag egentligen aldrig haft sämre förutsättningar för löpträning än nu. Jag ville ha en rejäl utmaning för att motivera mig till vinterträningen. Ifjol hade jag inte det och då var det ibland svårare att ta sig ut. Sen känns det ju bra att ha sprungit ett maraton. Men jag tror inte jag kommer bli någon regelbunden maratonlöpare, det kostar för mycket tid".

Du gick med i en löparklubb – IFK Trelleborg – för ett tag sedan, på vilket sätt har det hjälpt din utveckling som löpare?

"Inte alls skulle jag vilja säga. Tvärtom tränar jag ofta hårdare på egen hand. Däremot är det mycket roligare att springa tillsammans med andra. Så på sätt och vis kan man väl säga att det har gett mig löpglädje och motivation".

Hur gör du för att kombinera maraträning med stor familj, vilka är dina bästa tips? Just långpassen tar ju en hel del tid i anspråk.

"Min lösning är struktur. Jag springer bara tre gånger/v och har fasta tider för alla pass. En gång i veckan springer jag på en tid som är lite mer besvärlig för familjen, men då försöker jag förbereda middagen innan och hinna hem till läggningen. En kväll i veckan springer jag efter barnens läggning och på lördag morgon kl 07 springer jag långpass. Mitt bästa tips är dock att satsa på andra sträckor än maraton. Milen och halvmaran kräver inte så många långa tidskrävande pass. Efter maran i Köpenhamn ska jag själv försöka följa det tipset i minst ett år…"

Du har varit flitig med de långa långpassen och kommer väl förberedd till ditt första maraton, det måste ge självförtroende eller hur tänker du kring det?

"Jag har sprungit ett tiotal pass över 30km sedan oktober. Det är jag riktigt nöjd med. Tyvärr finns det ingen mara som är 30km. Jag har mycket stor respekt för den sista milen och som maratondebutant är det svårt att ha stort självförtroende. Jag försöker att bara vara ödmjuk och inte sätta målet för högt".

Hur tänker du kring själva loppet när det gäller sluttid och upplägg?

"Upplägget är enkelt. Jag kommer sikta på ett så jämnt lopp som möjligt och intalar mig själv att jag kommer vara mycket disciplinerad med att inte öppna för hårt. Sluttiden bestämmer jag först när det närmar sig. 3.30 känns inte som tillräckligt stor utmaning medan 3.10 är för högt. Nånstans där emellan hoppas jag".

Som förstagångslöpare är det lätt att bli förvirrad av alla, ibland motstridiga råd, kring kost-och vätskeuppladdning, träning sista veckan och inte minst vilken utrustning man ska springa i. Hur tänker du kring de sista veckorna och vilka skor kommer du springa maran i?

"Eftersom jag tänker mer på löpning (bloggar, böcker, jogg.se mm) än vad jag faktiskt tränar har jag såklart funderat mycket kring detta och kommit fram till ungefär följande: Jag kommer träna på som vanligt fram till sista långpasset som blir ca 30km två veckor innan. Då drar jag ner träningen radikalt men fortsätter med några få pass i marafart. Det blir också en halvmara tre veckor innan maran, som jag tänkt springa i marafart. Jag kommer äta en del mer men inte tokladda med mat. I Köpenhamn serverar de Powerade sportdryck vilken smakar riktigt illa, men den funkar för min mage så det ska nog gå bra. Skorna är mitt största bekymmer. Jag har ett par Asics Tarther som jag älskar och planerar att springa i. Jag är dock lite osäker på om de är för tunna för mig på den långa distansen."

Målgång på halvmaran Sydkustloppet. Foto. Sofie Erman.

Tack för att du ställde upp på den här ”intervjun” Magnus och stort lycka till på Köpenhamn marathon den tjugonde maj!