fredag 19 oktober 2012

Variation (1)

Jag ger mig själv godkänt när det gäller att variera min träning.

Just nu är det mest distans men sett över en hel säsong springer jag långa intervaller, korta intervaller, tröskelpass både som snabbdistans och som långa intervaller, lugna distanspass och långpass även om andelen halvsnabba "mellanmjölkspass" säkert är lite för stor även i min träning liksom i många andras. LG Skoog  uttryckte det bra i sin blogg på Runners World nyligen: "Om man vill springa tävlingar och förbättra sina tider anser jag att man behöver: Överfart, tävlingsfart, tröskelfart, distansfart samt lite genomblödningsfart i sitt träningsprogram. Många löpare har bara distansfart i "mittemellanfart".

Utsikt från Ragnhildsborgsbacken
Igår sprang jag just ett genomblödningspass i form av ett überlugnt distanspass, 7km i 5:20-fart vilket är riktigt långsamt för att vara jag, puls på låga 155. Syftet var att bli av med träningsvärken efter passet med Malin Ewerlöf och det kändes precis så lugnt som det var tänkt, på gränsen till onaturligt lugnt. Jag tror det är bra att springa lugnt ibland såklart men jag tror också alla löpare har ett fartspann där personens löpteknik kommer bäst till sin rätt och vid väldigt långsam löpning kan det hända att det känns onaturligt.

Idag lunchpass med David, jag hade inte så mycket tid så några backintervaller i Södertäljes slalombacke vid Ragnhildsborg lät tidseffektivt! Drygt 3km uppjogg i pratfart och sedan tre "intervaller" i backen. Att backen bara tog en dryg minut att forcera talar om att det inte är en pist för den alpina världscupen direkt men den är riktigt brant hela vägen och underlaget var blött, geggigt gräs som släppte hela tiden. Syran var påtaglig vid toppen av backen efter de tre repetitioner vi körde vilket räckte alldeles utmärkt! De sista 10 metrarna blev det nästan gång uppför på på riktigt trötta ben på de två sista "intervallerna" som förresten gick i den hisnande farten mellan 7:12-7:58 min/km. Förmodligen de långsammaste intervallerna någonsin i min träningsdagbok :)

Nerjogg tillbaka och tidseffektiv träning på drygt 30 minuter in på kontot!

Att se äventyret skrev Annie om i veckan, och att variera var jag springer är jag sämre på än att variera vad jag springer men det blir ämnet för ett inlägg nästa vecka vilket ettan i rubriken syftar på! Trevlig helg!

5 kommentarer:

  1. LG-Skoog är bra!

    Roligt att du skriver om honom, och det han nyligen skrev om på sin blogg just idag när jag också skriver om LG-Skoog och hans träningstips :-).

    SvaraRadera
  2. Ja, roligt sammanträffande Lennart! Det enda jag undrar över vad gäller honom är varför han hängt upp sig så och vänder sig emot användandet av svarta löparstrumpor, han tjatar ofta om det!

    SvaraRadera
  3. Tror verkligen på det där att ett naturligt steg bara går att få till i ett visst fart-intervall. Man får träna upp sig på att hålla steget när det går fort, men när det går för längsamt... Jag har ju liksom du rätt hög arbetspuls. Höll på att bryta ihop när naprapaten skulle ha mig springa med 135 i puls. Kändes inte alls som löpning. Steget tungt och lufsigt.

    SvaraRadera
  4. Det känns som ett riktigt märkligt råd att komma från en naprapat Annelie, jag menar puls och träningsfysiologi är liksom inte i fokus där? Syftet var nog att få dig att springa lugnt men naprapaten om någon borde ju verkligen uppmana till löpning i en fart som känns naturlig för dig och hellre då uppmana dig att springa kortare istället!

    SvaraRadera
  5. Bra jobbat, du kör hårt som vanligt du! Visst blir det roligare när man varierar träningen? Det tycker jag!

    SvaraRadera