Dubbelpass, tacksamhet och ett försök att förklara känslan i benen

Tio ganska kuperade och hyggligt snabba (4:29'/km i snitt) och progressiva kilometer på lunchpasset i fredags. Igår ensam hemma med barnen hela dagen så jag kopplade av helt från löpningen, rensade altanen som sett ut som ett skrotupplag hela vintern och åkte till återvinningen med en fullpackad bil, gick en promenad med barnen (och katten...) i skogen och jag blev riktigt sugen på att springa där trots snön och isen. Lovar gott! Det var ganska sträv och mjuk is och inte speciellt halt så snart är det nog springbart även där!

Snöläget alldeles i början av min springnära skog 6/4

Igår fick jag också joggpost som gjorde mig glad. Jag är inte van vid att det tar emot i löpningen, att motivationen inte riktigt finns där och att resultaten inte går min väg utan tvärtom van vid att det fungerar och att jag presterar. Nu när så inte är fallet riktigt blev jag påmind om att min lilla blogg är ganska stor vid det här laget och det är många många som följer mig och många som bryr sig och engagerar sig och som dessutom inspireras av mig! Jag är såklart väldigt väldigt tacksam för det, så tack Mikael, Eva, Magnus, Marcus, Karin och många många fler därute! Marcus bloggpost i helgen kändes också som om den var personligt riktad till mig och den hjälpte mig få lite perspektiv!

Fick en fråga från David om 30km i lugnt tempo i morse. Jag behöver ett par långpass i benen innan Kungsholmen Runt men jag behöver också vara rädd om mina ben som fortfarande spökar. Jag gissar att mina besvär är muskulära. Trots att jag har lagt in lite mer vila mellan passen nu så känns de av mest hela tiden i övre delen av låren, både fram och baksida, det pirrar och småvärker, även när jag ligger och vilar och känns som om de är svullna eller t o m inflammerade och de blir trötta fort. Det är väldigt konstigt alltihop och jag har ingen bra förklaring eller plan för hur jag ska komma tillrätta med det. Jag hoppas slippa tjata om det mera men det påverkar min löpning starkt för tillfället och får därmed en del utrymme här. Funderar på om en sjukgymnast skulle kunna hjälpa mig med vad problemet kan vara?

Några 30 km var jag inte riktigt redo för idag men två varv på en lantlig och trevlig ny 12 km-runda blev i alla fall. När David drog iväg på ett tredje (!) varv så höjde jag farten lite till ca 4:20-fart sista dryga kilometern och kunde nöjd summera 25 km i lugn pratfart, 5:03 min/km med låg puls, 154 bpm, ca 75%, Soligt och fint och mycket trevligt på alla sätt! Nu råkade det också bli dubbelpass idag då dottern skulle springa och äldsta sonen ville testa sina nya löparskor (Adizero Ace, ja, pappa är lite "skyldig" till valet) så det blev 3km återhämtningjogg några timmar senare med ett par stegringar och lite löpskolning på sonens initiativ, mycket trevligt även det!

Och vet ni vad? Benen är tysta och klagar inte ikväll! Jag fattar ingenting men är glad ändå!