tisdag 30 april 2013

Verkligen inget grispass - inte ett svin i sikte

Återhämtningsjogg på motionärsnivå är jag lite skeptisk till. Tror jag får bättre återhämtning av att vila helt. Igår efter söndagens korta långpass med fartökning var benen lite stela och jag frågade därför sonen om han ville springa en kort sväng i skogen med mig på kvällen. Jag försöker ibland få med mig de äldsta barnen utan att tjata alltför mycket på dem och det brukar vara väldigt trevligt att springa ihop. Så också igår.

Tre varv väldigt lugn löpning på en drygt kilometerlång skogsstig jag har nära hemmet, över rötter och stenar, runt lite pölar och över ett nedfallet träd. Sonen tyckte det räckte med ett varv den här gången och då var det så. Inte tjata som sagt!

Typisk miljö från första delen av min vanliga terrängrunda.
Bild från annat tillfälle.

Jag fortsatte två varv till och tog en liten avstickare längre bort längs min vanliga terrängrunda på sista varvet. Ner till "knarrande trädet" som är en tall som fallit och fastnat i en grenklyka på tallen bredvid och nu står de där, likt ett gammalt strävsamt par och knarrar i vinden. Var tvungen att stanna där mitt i skogen och bara lyssna. Lyssna på...ingenting alls förutom vindens sus i trädkronorna...och en knarrande tall då. Högt ovanför mig kunde jag ana ett flygplan på väg mot Bromma och om jag verkligen spetsade öronen så anade jag trafiken från E20 några kilometer bort, i övrigt...tystnad. Ganska läckert faktiskt!

Sprang hem på lätta ben med ett leende på läpparna, löpning när det är som bäst och så långt ifrån ett grispass som det går att komma även om det på flera platser längs stigen fanns spår efter den vildsvinsflock som lär ha slagit sig ner här. Som tur var inte ett svin i sikte! De är rätt stora och jag vill helst inte möta dem när jag är ute och springer!

Kanske får jag omvärdera det där med återhämtningsjoggar trots allt?

Typiska, fina hällmarker längre in i skogen.
Bild från annat tillfälle

11 kommentarer:

  1. Åh, det kändes som om jag var där i skogen med dig! Det knarrande paret, underbart!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt Eva! Ja, det var fint, du skulle gilla den min terrängrunda, det är jag helt övertygad om, blandad terräng där det ibland går att trycka på rätt fort ibland är det nästan helt obanat. Första gången jag hörde knarrandet när jag sprang förbi undrade jag vad det var frågan om innnan jag förstod var det kom ifrån :)

      Radera
  2. Tack för en intressant och bra blogg, har följt den ett tag. Läste detta ang. återhämtningspass igår och tänkte att det kunde vara intressant för dig. Kort sammanfattat så påstår artikelförfattaren att syftet egentligen inte är återhämtning. Men att springa lätt dagen efter ett hårt pass ändå har ganska bra träningseffekt eftersom man springer på redan trötta ben.

    http://www.active.com/running/Articles/A_fresh_perspective_on_recovery_runs

    Jag själv kör aldrig återhämtningspass men funderar på att börja testa det efter att ha läst artikeln.

    SvaraRadera
  3. För mig fungerar återhämtningspass bra. Dagen efter ett återhämtningspass brukar det kännas kanon :-)!

    Tycker också att det är skönt att få stretcha igenom kroppen ordentligt efter ett återhämtningspass.

    Det där med träningseffekten som Rille nämner ovan var en bra bonus :-).

    SvaraRadera
  4. Är lite inne på ditt spår Staffan och tror knappast att återämtningsjogg har någon större vits för motionärer. Kroppsligt vill säga - mentalt däremot kan det vara hur härligt som helst!

    SvaraRadera
  5. Tack för att du kommenterar Rille och tack för länk, intressant läsning!

    Ja, stretcha kanske jag borde göra mer Lennart, fuskar nog alltför mycket med det nuförtiden...

    Visst är det så Sofia, om återhämtningsjoggen förläggs i annan miljö än de vanliga passen i alla fall...

    SvaraRadera
  6. Är helt inne på Rilles spår. Samma med lång nedjogg efter hårt pass. Du "tvingar" då kroppen att jobba trots trötthet och det i sig ger en träningseffekt.
    Sen ska man inte glömma att det kan vara väldigt skönt för skallen att ha dessa "low-key" pass också. När man hinner kolla på träd och lukta på blommorna. :-)

    SvaraRadera
  7. Vi har vildsvin i våra trakter också. Jag har varit rätt EN gång, när jag var ute och sprang. Vet inte om jag inbillade mig, men tyckte det "kändes" som om de var i närheten just den gången.
    Säger som dig. Möta en ilsken galt, eller en sugga med kultingar nu på vårkanten. NEJ TACK! :-O

    SvaraRadera
  8. Jag kör i princip alltid ett återhämtningspass, om inget annat kommer i vägen. Just för att härda de redan trötta benen, samtidigt som jag vill få igång blodcirkulationen. Dessutom passar sådana pass väldigt bra att försöka locka ut sambon eller någon kompis på, och det är ju aldrig fel! :)

    SvaraRadera
  9. Jag har inte tänkt i de banorna Ingmarie, utan mera i de klassiska "rensa bort slaggprodukter" vilket jag ju egentligen att det inte finns några kvar i musklerna dagen efter. Sedan att det kan vara skönt för skallen är såklart rätt, bara intensitet är tillräckligt låg, vilket tar ett tag att lära sig också!

    Nej usch nej, helst inga svin på våra springstigar i skogen Malin!

    Sant Elin, jag har en duktig löparkompis som jag är jämn med men frun eller barnen kan hänga med på dessa trevliga, lugna och korta passen!

    SvaraRadera
  10. Det finns ännu fler fördelar men nedjogg än att få bort slaggprodukter. Bl.a för att sänka "stresspåslaget" som det blir av hård träning samt för att få upp antalet vita blodkroppar igen som sjunker direkt efter hårt pass. :-)

    SvaraRadera