måndag 22 april 2013

Tankar under en snabbdistans

Möter hustrun i dörren som kommer hem från sin träning. Knyter mina gamla trotjänare Brooks ST4 Racer inköpta december 2009 (!) medans Garmin letar sattelliter. Start och  två km uppjogg:

"Vilken fantastisk kväll"
"Det borde finnas gott om energi nu, gick ju åt en hel liter vispgrädde till köttgrytan och glasyren på kladdkakan till gästerna..."
"Tänk att de här gamla utslitna skorna fortfarande är så sköna att springa i"
"Benen känns pigga och protesterar inte alls"
"Går det inte lite väl fort för att vara uppjogg?"

Stannar klockan efter 2 km och töjer lite hamstrings. Startar Garmin och drar igång snabbdistansen.

"Jag kör min vanliga milrunda"
"Jag siktar på 10 km, till att börja med (vem försöker jag lura, 12 km snabbt vill jag springa ikväll)"
"Vad lätt det går" "3:55-fart, perfekt"
"(Efter 2 km) "3:50-fart ,lite onödigt snabbt nu kanske, dessutom uppför här"
"Hur f-n kan det blåsa så mycket och inte synas alls på träden?"
"Det känns inte lika lätt längre och långt kvar är det också"
"Tappa inte fart i backen, tryck på"
"Kom igen nu, snart hälften gjord, eller ja, egentligen är det ju 7 km kvar, kom igen nu det är bara 28 minuter"
"Snubbla inte på den där kanten nu" "Koncentrera dig"
"Du med Rotweilern i långa kopplet, vilken sida vill du att jag passerar på?"
"Hör hunden mig?"
"Det går bra nu"
"Alltid motvind här, kom igen nu"
"Ja, jag är trött tjejer"
"Vänster där uppe sedan blir det 800m lätt utför med vinden i ryggen"
"Slappna av utför nu", klampa inte, tappa inte stegfrekvensen"
"Oups, den där kanten såg jag inte"
"3:58-fart nu, jobba ner det till 3:57-fart nu när det är lätt utför" "Yes, där slog klockan om"


"Jag kör det här extravarvet en gång till, då borde jag få ihop 12 km lagom tills jag är hemma"
"8 km, jobba, kom igen nu, upp med höften, sänk axlarna" "hjälp till med armföringen"
"F-n nu är jag trött", "kom igen nu"

"Vänster där uppe sedan blir det 800m lätt utför med vinden i ryggen"
"Slappna av utför nu", tappa inte stegfrekvensen"
"3:58-fart igen, jobba ner det till 3:57-fart nu när det är lätt utför"
"Hej, bra jobbat" (sagt till löpare jag passerade)
"Jag är stark, det går bra" "kontrollerat, pulsen perfekt på 90%"
"Yes, 10 km med 3:57 i snitt"
"Kom igen nu, två motlut kvar nu, nu kör vi näst sista, jobba med armarna"
"1500m, det är ingenting" "1200m kvar nu bara, jobba"
"En tusing, det har jag ju gjort så många gånger förut, kom igen"
"Sista sega backen, jobba hela vägen, kom igen"
"500m kvar, det är inte ens två minuter" "300m kvar, öka!" "Jobba"
"Yes, klockan slog om till 3:56-tempo"
"200m kvar nu" "håll i, yes imål", fortsätt jogga en bit, fortsätt jogga en bit!"

Stannar, pustar ut, otroligt nöjd efter 12 km snabbdistans på 47:20 (snitt 3:56 min/km). Två km nerjogg på ganska trötta ben men med ett leende på läpparna.

Ja, ungefär så gick tankarna igår kväll när jag sprang snabbdistans i mina gamla skor. Ett av de bättre passen på mycket mycket länge, Inga protester från benen heller! Behöver jag skriva att jag var glad och uppe i varv när jag kom hem? Totalt 16km @ 4:12 min/km varav 12 km @ 3: 56 min/km.

Gammal kärlek rostar aldrig! 

Magen var inte så glad däremot efter passet däremot vilket störde nattsömnen något...

14 kommentarer:

  1. Hahahaha. Känner igen den där dialogen, brukar ha en liknande med mig själv ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänkte nog det Eva, längre snabbdistans är ett pass som kräver en del dialog med sig själv ;-)

      Radera
  2. Grymt bra kutat! Du blir farlig på Kungsholmen runt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Tove, med tanke på hur det har känts på sistone så känns det naturligtvis bra!! Nu ser jag positivare på Kungsholmen Runt, för någon vecka sedan var jag inte ens säker på att kunna fullfölja!

      Radera
  3. Härligt inlägg! Nu blev till och med jag sugen på att springa snabbt! :-)

    SvaraRadera
  4. Grymt kört. Känner igen magstrulet efter långa trösklar. Inte kul. Undrar om det kanske hjälper om man kör mer core, vad tror du?
    Mvh Magnus

    SvaraRadera
  5. Härligt styrkebesked!

    SvaraRadera
  6. Sweet Ulf, vågar nästan inte skriva det men det känns bra nu igen!

    Härligt Louise! Springa fort är roligt, mycket roligare än att springa långt ;) är man ovan är det dock bra med sällskap, det tar ett tag att lära sig pressa sig själv ensam!

    Tackar Magnus, jag tror inte det, magtarmkanalen har en massa nerver och är känslig och det blir lätt störningar vid tuffa ansträngningar, oberoende av hur tränad coremuskulaturen är, så tror jag!

    Tack Sofia, mystiskt det hela men känslan i benen är i princip borta nu!

    SvaraRadera
  7. Inte ett enda "varför gör jag det här"...

    SvaraRadera
  8. Wow, imponerande pass! Tänk vad man kan lura sin hjärna? :-)
    Och skitroligt att läsa tankarna. Undra om jag vågar skriva ner mina (galna/konstiga) tankar under ett pass. Haha! ;-D

    SvaraRadera
  9. Nej, faktiskt inte Anneli, så fort gick det inte och motivationen är det inget fel på nu när det varit så segt så länge!

    Tack Malin, Ja, ungefär så gick tankarna, kanske fanns det också mer galna tankar men de har jag som tur var föträngt :)

    SvaraRadera