Säsongen 2011 - Ännu ett skadefritt och roligt löparår med fortsatt utveckling!

Hur ska man sammanfatta ett helt år av träning? I korthet har jag kunnat springa kontinuerligt utan att behöva ställa in ett enda löppass p g a skada eller skadekänning och har kunnat köra minst två pass varje vecka. Jag har känt en stor löpglädje från våren och framåt med mitt upplägg med två pass med kvalitétsinslag varje vecka, ett upplägg som gjort att jag kan kalla 2011 för ytterligare ett år av fortsatt utveckling trots att årets träning i siffror är ganska lika fjolårets (siffrorna för 2010 inom parentes):

Löpta kilometer: 1950 km (1888)

Antal träningstimmar (inkl lite alternativträning): 164 tim 10 min (163 tim.)
Snittfart totalt över alla pass: 4:41 min/km (4:47)
Km per pass i genomsnitt: 9,5 km (10,3)

Antal pass per vecka i snitt: 3,5 (har inte räknat på det för 2010)

Antal kilometer per vecka i snitt: 37,5 (36,15)

Två nya PB'n på milen (37:43 på bana, 37:54 på stadslopp) och två gånger sub 38 minuter, pers med över tre minuter på halvmaran (1:23:32) och en vinst i ett lopp (Stallarholmsloppet 5km) är en annan kort sammanfattning av säsongen 2011. 

Jag satte ett mål att i år köra två kvalitétspass varav ett intervallpass och ett ytterligare kvalitétspass, antingen fartlek, snabbdistans eller backe varje vecka. Några förkylningsperioder, slappare semesterträning i somras och lite lägre intensitet nu i slutet av året har gjort att jag inte uppnått drygt etthundra kvalitétspass men jag har ändå sprungit 39 intervallpass och 34 snabbdistanser enligt min enkla papperslogg vilket gett mig en helt ny stabilitet i lite högre fart! Tidigare år har jag sprungit kvalitétspass mycket mera sporadiskt. Det här upplägget har också gjort att jag börjat uppskatta fartpassen på ett helt nytt sätt och de är nu de passen jag tycker är allra roligast att springa. Förra säsongen sprang jag sub40 (38:46) på milen på Hässelbyloppet  i oktober. Nu har jag en helt annat stabilitet i fart under 4 min/km och kan köra 10km i sub4-fart som snabbdistans.

Vintern och vårvinterns träning är inte mycket att säga om, en vinter som aldrig verkade ta slut, en liten tjej hemma som var ganska missnöjd första halvåret, stundvis rörigt hemma med pågående renovering gjorde att motivationen väl inte var på topp men lagom tilll vårljuset börja få övertaget mot vintermörkret samlades några bloggare ett par gånger för att springa intervaller ihop i Sätrahallen, en välkommen motivationsboost!

Thomas och Morgan i Sätrahallen

April bjöd på några bra kvalitétspass i form av långa intervaller och snabbdistans och tävlingspremiär på Påsksmällen 10km där jag överraskades av hur kuperad banan var, öppnade för hårt och hade ett tufft andra varv på tvåvarvsbanan men ändå kämpade mig i mål på 39:33.

Målgång Påsksmällen 10km.

Maj bjöd på fortsatt bra träning och kröntes med att jag tog med sonen upp och socialiserade på Östermalms IP, shoppade nya skor (Asics Tarther) på mässan och sedan tittade på Stockholm marathon från trottoarkanten. Kul att heja på alla bekanta, fick till och med kommentarer från publiken bredvid mig att jag verkade känna väldigt många löpare :-)...men inte lika kul som att springa själv naturligtvis.

Juni bjöd på bra volym (190km) en del transportlöpning till jobbet, långpass på nationaldagen, Olgor och några bra kvalitétspass inför det som skulle bli en av årets två höjdpunkter, den nervösa banpremiären på 10 000m på Enhörna Challenge där jag inte riktigt visste vad som väntade. Skulle jag komma i mål (hade känt mig lite risig i veckan innan)? Skulle jag komma sist? Visst kom jag i mål och inte kom jag sist heller utan Thomas och jag exekverade vår gemensamma sub38-plan och jag gick i mål stolt som en tupp på nya perset 37:43 med Thomas halvsekunden efter mig. Dubbel löparglädje!

Tre stolta löpare med nysatta PB'n på milen, Thomas, jag och Robert

Juli och augusti förflöt sedan med lite mindre volym. Jag tror alltid att jag ska träna mera när jag är ledig men det blir inte sällan tvärtom! "Missade" Enhörna Challenge över 5km efter en dag på badstranden när jag prioriterade en kall öl vid grillen istället. Cypernresa med bara några några lätta distanspass i värmen och sedan låg motivation att ge mig iväg och springa Telge Stadslopp dagen efter hemkomst, ångrade mig och hittade Stallarholmsloppet 5km helgen efter som jag vann på 19:10 trots att jag inte gjorde ett speciellt bra lopp på den kuperade banan.

September blev en bra månad på många sätt. Föräldraledig och med hög träningsmotivation. Jag var i lokaltidningen i löparskor, all-time high vad gäller volym, 210km, och en bra uppladdning med bl a långa intervaller i bra fart inför årets andra höjdpunkt, Stockholm halvmarathon där jag satt upp, vad jag tyckte var ett tufft mål, att springa på 1:25:xx, i bästa fall sub 1:25. Sprang ett otroligt jämnt lopp och låg hela tiden före min plan och trots att jag tappade 20 sekunder på den tuffa sista femman så insåg jag redan vid 15km att jag skulle fixa mitt mål lätt och att t o m sub 1:24 var inom räckhåll med en spurt i slutet. 1:23:32 och en 174:e plats och nytt pers över över tre minuter och ett av de mest lästa och kommenterade inläggen här på bloggen i år. Jag hade många som följde mig under loppet, längs banan och framför datorn, vilket enbart kändes väldigt kul och stimulerande, tack för det!!

Jämna fina tider...

Målgång Stockholm halvmarathon

Oktober och fortfarande vackert höstväder och jag fortsatte med kvalitétspassen efter att ha knipit en av de allra sista platserna till Hässelbyloppet. Kanske trodde att jag var lite bättre än jag faktiskt var och kanske var jag också också lite "mätt" efter halvmaran för när tävlingsdagen kom lyckades jag inte tagga till riktigt och jag tyckte inte Hässelbyloppet var lika roligt i år som förra året men jag nådde ändå mitt mål med sub38 (37:54) och sprang 52s snabbare än förra året men som sagt, någonstans hade jag nog förhoppningar om en ännu bättre tid. Det roligaste med Hässelbyloppet i år var istället alla bekanta, både bloggare och andra som jag träffade!

I säsongens elfte timma har jag fortsatt lägga en bra grund, sprungit en hel del mil med joggingvagnen och också sprungit några långpass. I november blev det återigen över 20 mil i träningsdagboken för att nu i december avsluta med en lite lugnare månad för att kroppen signalerar att den vill det. Kvalitétspassen har jag också tagit det lugnt med i december av samma anledning. Även om jag just nu springer i dubbade skor och har bra fäste så gör ändå halkan och kylan att det känns naturligt att springa i lite lugnare tempo ett tag nu. Tidigare år har volymen alltid dalat något på hösten men i år har jag legat kvar på en riktigt bra volym hela året ut, mycket tack vare att jag varit föräldraledig naturligtvis.

Jag ser nu fram emot säsongen 2012 där jag kommer att köra på ungefär med samma upplägg som i år, och krydda med vad nu Malin Everlöv-Krepp tycker jag ska förändra i min träning när vi kommer att träna ihop under fyra tillfällen. Några mål för 2012 har jag ännu inte satt upp och det återkommer jag till i ett annat inlägg.

Bloggen var välbesökt redan förra säsongen efter utvecklingen jag hade och de milstolpar jag uppnådde då, t ex sub40 på milen och sub1:30 på halvmaran och så har det fortsatt i år. Besöksräknaren tickar troget på en takt av ungefär tvåtusen besök i veckan vilket gör mig ganska ödmjuk och 100 000 besökare passerades i somras. Jag har en trogen läsarskara som hängt med från början. Några andra verkar ha dragit vidare eller i alla fall slutat kommententera medans många andra läsare tillkommit och det är väl naturligt. Jag har tävlat i samma blygsamma omfattning som förra året och tävlingsrapporterna är alltid vällästa och får många kommentarer och det verkar som om min träning och mina resultat inspirerar, från gärdsgårdsnivå till subelit som Ulf uttryckte det för ett år sedan, vilket givetvis är otroligt roligt!

Tillvaron utanför löpträningen under året har gått upp-och ner, vintern var rätt så tuff då lilla Nora var ganska missnöjd första halvåret, under vår och sommar vände det och hon är nu en underbar liten tjej, med ett häftigt temperament...Det tar tid att anpassa sig till ytterligare en familjemedlem, en resa som fortfarande pågår kan jag ibland uppleva, samtidigt som det är så otroligt häftigt att ha en stor familj och se barnen tillsammans. Andra halvan av året har varit riktigt bra, från semestern i juli och framåt så har jag ju varit föräldraledig och det har varit otroligt skönt och en välbehövlig paus från ett jobb som varit ganska tufft ett bra tag nu, min fru har fått ett nytt jobb och första februari börjar jag också jobba igen, jag hade gärna varit hemma ett tag till men nu har vi fått vår dagisplats och jag har redan skjutit på inskolningen en gång så nu får jag mentalt börja ställa om till work-mode igen och det kommer säkert bli bra det också så småningom.

Jag slutar med ett Tack till alla er läsare, vare sig ni har hängt med från början eller hittat hit under året. Tack för pepp och för inspirerande och positiva kommentarer, utan dem vore det inte alls lika roligt att blogga! Tack också för alla inspirerande möten med er, med halvnervöst babbel med en nummerlapp på bröstet i någon startfålla eller eftersnack efter att ha korsat en mållinje någonstans!

Jag hoppas vi ses på någon startlinje 2012!