Rejält långpass med fartökning som avstämning

Jag valde bort fyrahundringarna till förmån för långpass idag. Jag valde också att tuffa till det genom att göra en fartökning ner till marafart, det första långpasset i år av den typen. Till sist så valde jag också att se dagens långpass som en avstämning av formen efter vinterns träning nu när jag ska fokusera lite mera på fart med ca tolv veckors träning kvar till maran.

Med avstämning menar jag inte att jag ställde några krav på mig själv att hålla en viss snittfart (förutom under fartdelen som jag skulle springa i 4:15 min/km) utan jag ville mera stämma av känslan! Känslan av att springa långt och också ganska snabbt. Hur kändes det och hur långt ifrån känslan jag vill ha när jag ställer mig på Lidingövägen den andra juni var jag idag?

Precis klar efter 34 löpning!

Den första milen kändes ganska seg men som vanligt infann sig flytet efter ca 40-45 minuter. Efter 16km i 4:42-tempo tryckte jag på lap och drog igång fartökningen. Jag hade under "uppjoggen" bestämt mig för att tuffa till den och springa hela 16km i marafart vilket jag inte gjort tidigare på träning och under de två-tre första kilometrarna var det ren löpglädje och skönt att sträcka ut! Det kändes stabilt men halvvägs genom fartökningen fick jag börja jobba lite. Flåsmässigt var det absolut inga problem idag men benen började kännas sega. Jag kunde ändå räkna ner kilometrarna ganska snabbt mot slutet och tvivlade aldrig på att jag skulle orka genomföra hela fartökningen men jag var rejält trött efter fartdelen och 32km löpning, när jag igen tryckte på lap utanför en ICA-affär och raglade in för att köpa dricka. Jag hade nämligen, fullt medvetet, inte med mig någon energi idag utan sprang två timmar efter en rejäl frukost. Hade jag fyllt på med energi längs vägen hade det säkert känts ännu bättre än det gjorde! Tonårstjejerna i entrén gjorde stora ögon inför den svettiga tönten som i deras ögon joggat några kilometer, ruschat 50m, tryckt på sin klocka och nu klippte en läsk och en Gainomax på stående fot och sedan joggade vidare väldigt långsamt :-D. 

Jag avslutade med två km nerjogg @ 5:12 min/km och det var en riktigt trött men otroligt nöjd Staffan som klev innanför dörren hos svärföräldrarna efter drygt 2,5 timmar. Totalt 34km @ 4:31 min/km varav 16km @ 4:14 min/km med 170 i snittpuls (179 under fartdelen). 

2010 sprang jag 36km i 4:37-fart tror jag men jag värdesätter nog dagens pass högre och därmed som det bästa långpass jag någonsin genomfört! Även om jag ska springa 26km längre i den här farten andra juni hade jag en bra känsla idag och fortsätter vårens träning gå bra kan jag nog se fram med tillförsikt mot marastarten!