torsdag 1 mars 2012

"Har du varit skadad någon gång?"

Idag skulle jag skrivit ett inlägg om intressanta löpartävlingar i år, men utkastet "försvann" på något sätt, det var i alla fall tomt när jag öppnade för att redigera det...orkar inte skriva om det just nu men har en anteckning på jobbet någonstans om vilka loppen var så jag återkommer när jag är åter på jobbet nästa vecka (sorry Tobias!).

Anatomisk skiss över Iliotibialbandet som i högsta grad är inblandat i löparknä. Från Runnings Writings

Frågan i rubriken fick jag av ett tag sedan av en läsare, och svaret är "Ja" men det börjar bli ett länge sedan nu. Jag har sprungit i perioder under många år men räknar en löprunda på nyårsafton 2006/2007 som starten för den mer regelbundna och mer fokuserade löpträning jag bedrivit sedan dess. De första två åren hade jag ett par episoder av löparknä och mer eller mindre ömma benhinnor hela tiden. Ibland hade jag rejäl smärta från benhinnorna och att råka gå in i ett vasst hörn (diskmaskinsluckan någon?) fick mig att både hoppa och skrika högt av smärta! Löparknäet blev jag av med genom regelbunden stretch (övning nr två i den utmärkta artikeln jag länkat till i bildtexten ovan), tillfällig vila och byte av skor. Benhinnorna höll jag i schack genom att kyla benen i duschen, genom punktmassage och stretch.

Under 2009 arbetade jag regelbundet med löpskolning och fokuserade på min hållning och på att springa med en högre kadens (frekvens). Jag började också köra lite tåvhävningar, t ex i trappa för att bygga styrka i vaderna. Det finns mycket att slipa på fortfarande löptekniskt men min kadens brukar ligga på ca 174-174 steg/minut nu, landning sker på mittfoten och jag känner verkligen hur vaderna jobbar när jag springer istället för att låta knä och höft ta hårda smällar från en hård hälisättning.

Bilden börjar bli gammal nu men löpsteget ser ändå bra ut!
Att skriva detta är väl att be om problem men sedan jag jobbade om löpsteget har skador och skadekänningar helt lyst med sin frånvaro och jag är övertygad om att det har ett samband! Jag minns inte när jag fick ställa in ett löppass p g a en löparrelaterad skada senast, det är i alla fall flera år sedan och jag får gå tillbaka till oktober 2008 i träningsdagboken för att hitta en månad när jag kunnat springa mindre än 100km, en svit jag inte hoppas behöva bryta på länge! En kontinuitet jag tror jag varit viktig för min utveckling som löpare hittills!

10 kommentarer:

  1. Skönt att du har klarat dig från skador. Hoppas att det fortsätter så!

    Det där strulet med "det uppdaterade användargränssnittet" har jag också hart. Det tog ett tag innan jag "hittade ut" :-).

    SvaraRadera
  2. Inspirerande Staffan. Att träna så pass effektivt utan skador under så lång tid. Känner igen det där med att jobba med hållning, löpskolning och styrka. Kadensen har jag inte kommit till än... Steget på bilden ser bra ut, lutar mig framåt lite för mkt så jag får ont i ryggslutet. MKt övning krävs!

    SvaraRadera
  3. Jag höll på en del med löpskolning när jag sprang i klubb (Studenterna) för drygt 10 år sen men sen dess har det varit skralt. Jag tänker dock mycket på det (alltid något :-)

    Jag får ge mig till tåls när det gäller din tävlingskalenderartikel (långt ord...).

    SvaraRadera
  4. Det hoppas jag såklart också Lennart! Ja, jag känner mig mera hemma i den gamla Blogger-miljön!

    Mathias, återigen, det verkar heltokigt att INTE börja med kadensen, många av de andra sakerna rättar "automatiskt" till sig, t ex fotens ladningsvinkel" bara man får upp stegfrekvensen! Att ha en framåtlutad hållning och samtidigt för låg frekvens med hällandning, det borde ge någon slags effekt att man springer så här: > med kroppen och det mår nog inte ryggen bra av, sök en 2nd opinion!!

    Tobias, jag gör det väl inte heller lika ofta längre, men är fortfarande övertygad om nyttan med det! Tankens kraft är stor :-) Inlägg kommer!

    SvaraRadera
  5. Jag tror på det du skriver! :) Har också sen jag bytte skor och löpsteg sluppit löparknät och benhinneinflammation!

    SvaraRadera
  6. Trevligt att läsa, och inte minst inspirerande (för en som varit/är småskadad från och till de senaste 1½ åren (bara att fortsätta bygga upp och "skynda långsamt som det heter :)).

    SvaraRadera
  7. SuperSHEro härligt!! Välkommen hit till bloggen förresten!

    Muffinsmannen, ett bra tips förutom att jobba med hållning och frekvens är att istället för att fokusera på fotens landning så fokusera på att dra upp foten i luften så snart som möjligt efter markkontakt, då kommer du springa lätt och skonsamt! Bra teknik, kontinuitet och att lyssna på kroppen är nog ett bra recept för skadefrihet!

    SvaraRadera
  8. Efter förra lördagens långpass fick jag riktigt ont i foten. Inte bra än ... Tid hos sjukgymnast inbokad på onsdag.
    Det var på utsida vänster fot under fotknölen som smärtan dök upp. Nåt ledband kanske eller inflammation :/

    SvaraRadera
  9. Diskmaskinluckor tycks vara löparnas stora gissel!

    Jag hoppade på nya Blogger redan från start utan att blicka tillbaka. Det enda som irriterar mig nu är den felaktiga tidsangivelsen på kommentarerna.

    SvaraRadera
  10. Skumt ställe att få ont på Mikael. Plantarfasciit är väl det vanliga vid smärta på fotens undersida men jag är verkligen ingen expert! Hoppas det ger med sig!

    Morgan, ja det gör fördj..la ont att gå in i det där hörnet med ömma benhinnor! Jag har bytt tillbaka till gamla gränssnittet som jag trivs bättre med men jag har också noterat det där med kommentarerna och tiden!

    SvaraRadera