Det finns egentligen inte så mycket att säga om dagens långpass men...
Hur fort man springer sina långpass diskuteras i en tråd på Jogg.se. Jag har förstått att jag tillhör falangen som springer dem lite snabbare då det finns löpare på forumet med liknande kapacitet som jag som springer sina långpass så långsamt som 5:30-6:00 min/km. Dock är det löpare som ligger på mycket större mängd än jag och som kanske måste springa så långsamt för att inte bli slitna. Så långsamt kan jag i ärlighetens namn inte springa och jag kan definitivt inte behålla ett naturligt löpsteg i så låg hastighet och det är något som också förespråkas - att man ska springa i en naturlig takt och inte ligga och bromsa med ett onaturligt löpsteg.
Ledig halvdag idag just med tanken att springa långpass. Iväg efter ett par timmars morgonjobb utan tanke på tuffare tempo eller någon fatökning utan jag dolde klockan under den tunna jackan och sprang i ett lugnt och behagligt tempo som kändes naturligt, jag varken forcerade tempot eller låg och bromsade.
 |
| Redo? OK, då drar vi! |
Lite dricka igen vid 26km när jag började känna mig lite seg annars hade jag ingen speciell dipp. I slutet gick det förmodligen lite fortare, benen får liksom lite hemlängtan efter två timmar ute och de sista fem km på den här rundan bjuder på ganska tuff kupering då många höjdmeter ska hämtas hem och då drog pulsen iväg och jag blev rätt trött ändå. Väl hemma kände jag mig inte speciellt sliten och nu efter dusch och lunch modell större med pytt-i-panna, bacon och ägg så känner jag mig inte alls så sänkt som jag brukar göra efter de här långa passen!
Farten då? Det gick ändå så snabbt som 4:44 min/km över 33,1km och pulsen snittade 165 vilket borde vara 81% av min egentestade HRmax men då syns det tydligt hur pulsen drog iväg de sista 5km. Känslan var ändå riktigt lätt hela vägen med undantag för de sista fem kilometrarna.
Det fanns ju inte så mycket att skriva om dagens långpass och ändå har jag skrivit en hel del. Om jag varit författare hade jag nog enbart skrivit ohyggligt detaljerade, tjocka böcker!
 |
| Tack för sällskapet! |
Härligt!
SvaraRaderaWow - respekt! Rejäl distans och framförallt att det verkade gå så "lätt". Just den där känslan att bara "mata på" km på km. Du verkar vara inne i ett bra stim nu. Hoppas jag får samma känsla imorgon - då ska jag ut på långpass på em/kvällen har jag tänkt.
SvaraRaderaGrymt tempo, det där tempot klarar jag i ungefär 3km, haha!
SvaraRaderaVilket härligt långpass och snygga skor! :)
SvaraRaderaLurigt det där med tempo på långpassen. Jag har själv gått över lite från att räkna kilometer till tid istället när det gäller långpassen. Känns som tiden är det viktigaste och som någon en gång sa (kanske MarathonMia?)..... På långpassen bygger man motorvägar som man sedan ska köra fort på.
Stämmer bra tycker jag! :)
Ja, det var härlig vardagslyx Eva!
SvaraRaderaJa, det gick verkligen lätt Tobias så det var ett skönt besked och ja, det har rullat på bra i mars och blir ett nytt PB vad gäller mängd! Lycka till på passet!
Tack Krille :-)
Taci Daniel, Kinvaran är skön att rulla distans i, kanske inte helt olik dina Newtons, lätta (218g), mjuka och med bara 4mm drop, till kvalitétspassen vill jag dock ha lite mera markkontakt och väljer andra skor.
Problemet med mig är att jag brukar bli uttråkad av de långsamma långpassen och därför brukar vilja höja farten.
Imponerande och inspirerande!
SvaraRaderaApropå tempo på långpass - dessa bygger ju grunden för tävlingen och det jag funderar på inför min första mara är hur jag ska disponera mina krafter. Jag vill ju hitta ett tempo som jag kan hålla; alltså inte gå ut för hårt men heller inte för långsamt. Vad är lagom, helt enkelt?
Eller är det bäst att se första maran som test och sedan öka något från gång till gång? Hur gjorde du? Och har du fler nybörjartips på allt från uppladdning till genomförande så tas de tacksamt emot i ett framtida inlägg :-)
//Långeman
Långeman, hoppas till att börja med att du läst de tre inläggen till höger på bloggen som handlar om Stockholm marathon?
SvaraRaderaFör en förstagångslöpare tycker jag att långpassen ska springas med fokus på "tid ute" snarare än tempo och hur man ska disponera krafterna, ja, det är så mycket som kan spela in, väder etc. Jag har skrivit förut att jag gjorde misstaget att sätta upp ett tidsmål (3:30) på min första mara 2008, klarade inte det. För dåliga förberedelser och varmt på tävlingsdagen gjorde att jag fick ett mentalt jobbigt lopp sista 90 minutrarna och gick i mål lite besviken över ett missat mål istället för att vara glad att premiärmaran var fixad! Andra loppet blev också en besvikelse att jag inte orkade hela distansen utan först på tredje försöket hade jag en positiv upplevelse hela vägen. Alltså gick jag ut för hårt första och andra gången givet min kapacitet.
Det ska nog hellre kännas lite för långsamt och löjligt lugnt där i början på första maran istället för ansträngande, hellre då vara stark hela vägen in i mål!
Nej, dessa inlägg hade jag missat - tack för tipset! Kvällen är räddad.
SvaraRaderaJa, det lutar åt att jag går ut "lugnt" och tar lite höjd. Målet är ju först och främst att ta sig i mål, och då gärna springandes. Sen har man något att slå, så att säga.
//Långeman
Drygt 80 procent av maxpuls, med lätt känsla.Jag tror du vant kroppen vid en hög ansträngningsnivå. :-)
SvaraRaderaTempo och ansträngningsnivå på långpass kan helt klart diskuteras i evinnerlighet. Precis som frågan om man ska ha keps eller inte... Om din fart på långpassen inte sliter för mycket och inte påverkar dina övriga kvalitetspass är det väl inget problem?
Ja, kanske men pulsen låg för det mest tio slag lägre och drog iväg i backarna sista halvtimman. Visst är det en evig diskussionsfråga. Lustigt det där med keps, jag var en ivrigt kepsförespråkare tidigare på tävling och på sommaren men nu verkar jag ha glömt bort det...
SvaraRadera33 km i 4.44 min/km är riktigt bra.
SvaraRaderaJag springer nästan alltid mina långpass i grupp och då brukar tempot hamna mellan 5.20 - 5.40
När det kryper upp mot 5.40 tycker jag som du att det blir svårt med ett naturligt löpsteg och att det går för sakta.
På hemvägen, när jag springer själv, kan jag öka tempot och ligga på 4.30 mellan 25 - 30 km.
Senaste långpasset över 25 km var den 3:e september.
Så det var ett tag sen. Brukar oftast bli mellan 20-25 km på långpass
Ja, jag har ju sällan sällskap om när jag har det är det av en kompis som är ganska lika mig i kapacitet så det brukar bli ett tempo på strax över 5 min/km även då.
SvaraRaderaGissar att det är ett bra recept att springa med andra om man vill hålla ner farten men huvudsaken är att man inte blir så sliten att det påverkar veckans övriga träning! Visst kommer du inte springa maran i Stockholm i år?