Löparsummering 2009 och Gott Nytt År!

Dags då att försöka mig på en första blogg-summering någonsin av ett löparår, nämligen 2009

Den korta summeringen blir: Säsongen då jag satte ett prydligt pers i mängd, 50 mil mer än förra året. Faktum är att jag aldrig tidigare sprungit så här "mycket" (och ändå lite i jämförelse med många andra volym-fantomer). Trots ökad mängd har förbättrad snabbhet ändå i stort sett uteblivit.

Bilden nedan beskriver i korthet min löpträning i km/månad 2007-2009. Någon form av progressivitet framgår ju ändå, framförallt ser staplarna jan-maj snygga ut tycker jag. Totalmängden 2007 var 750 km, 2008 1250 km och i år 1760 km.

Våren och marauppladdningen.
Jag tycker jag skötte min marauppladdning på ett bra sätt, 76 mil i benen var 26 mer än 2008. Antalet långpass var också OK med mina mått mätt, ett femtontal långpass varav 6 st över 30km från december, det längsta 38km i slutet av april. Sett i backspegeln borde jag kört några ytterligare långpass och lagt det sista riktigt långa passet närmare maran än mer än en månad innan loppet. Jag sprang dock några 21km-pass i maj så sista var 2v innan maran.

Mina få tävlingar:
Stockholm Marathon 3:23:38. Visst, jag förbättrade mig 18 minuter från 2008 men jag är ändå inte helt nöjd med hur jag genomförde andra varvet, Jag kände mig stark ända fram till Strandvägen men då jag plötsligt började gå i samband med en vätskekontroll var det sedan kört att mentalt hålla igång löpningen. Resten av andra varvet var tungt tungt mentalt. Vid Västerbron hade jag fortfarande chansen att fixa 3:15 genom att hänga på farthållaren som då kom ikapp men då orkade jag inte och jag tappade mycket mycket sista 7 km med mycket gång. Jag borde ändå vara nöjd med 3:23 på min begränsade mängd, men kan ändå inte låta bli att tycka att jag kan bli bättre mentalt när det tar emot. Mitt mål med Stockholm Marathon 2010 är att göra ett jämnare lopp och helst att faktiskt springa hela loppet (!) och därmed också förbättra min tid en del, hoppas ju fortfarande på att 3:15 ska vara nåbart.

Telge Stadslopp 5 km: 20:31 och ett misslyckande helt klart. Återigen gjorde ett svagt pannben att jag led mer än njöt av att tävla det här korta loppet. Kanske inte bästa uppladdningen att ladda med barnkalas och vaniljglass men det känns som en bortförklaring. Jag fixar ju 5 km sub20 på träning men den här tävlingen var det tungt, negativa tankar om hur jobbigt och tråkigt det var och allvarliga funderingar på att faktiskt kliva av och åka hem..

Stockholm halvmarathon: 1:32:15. Bra känsla och nöjd med min prestation även om jag misslyckades med att nå mitt mål sub90. Passerade 10km på 42:37 och känslan första halvan tar jag med mig. Sprang tillsammans med Tobias fram till 11 km när farthållaren för 1:30 kom ikapp och jag gav i princip upp tanken på att hänga på med tanke på att det var 10 km kvar. Lite tyngre sedan sista milen men jag klappade i alla fall inte igenom och började gå eller knappt ens sakta ner vilket jag också tar med mig.

Hösten.
Bra kontinuitet, ganska många halvlånga pass under hösten 15-18 km har varit bra för uthålligheten. En hel del bra fartpass har jag också genomfört under hösten. Regelbunden träning under luncherna 1-2 ggr/v har varit bra för familjen.

Mest nöjd med 2009
Kontinuiteten, inga långa avbrott p g a skador eller utebliven motivation. Jag har i stort sett tränat 3 ggr i veckan som jag lovat mig själv och jag har nog oftare kört 4 pass än bara 2/vecka, framförallt under hösten. Som ni ser nedan från min träningsdagbok på Jogg.se så har jag sprungit mer än 100km varje månad.

Jag kanske borde döpa om min blogg till 4:44-fart genom tillvaron...

Målen från början av året

• 5km - avklarat på träning (19:33 i sommar) men inte på tävling än, men det kommer
• 21,1 km sub 90. Inte avklarat, en halvmara i år, Stockholm halvmarathon 1:32:15.
• Marathon sub 3:30, avklarat, 3:23:38
• Springa 1500km löd målet från början, sedan reviderad till 1570 (Sveriges längd) sedan reviderat till 1600 och sist till 1750 km. Avklarat: Distans 2009: 1760 km.

En annan sak som bör komma med i den här summeringen är att jag började blogga i somras mest för att testa. Det ger mig dock så otroligt mycket inspiration, glädje, skratt, kunskap...o s v i en lång rad så nu är jag fast i beroendet... ;-)

Göra annorlunda 2010

• Mera backträning - Jag märker direkt när det går uppför, behöver förbättra min styrka uppför.
• Mer regelbunden fartträning - De rena intervallpassen är ganska få, inför 2010 ska varje vecka innehålla något fartinslag i form av intervaller, snabbdistans eller fartlek som ju är min favorit. Mer volym är uppenbarligen inte receptet för mig att bli snabbare, 2007 sprang jag halvmaran (min andra någonsin) på 1:32:59 med en årsvolym på 750 km och kan jag ligga kvar på en volym på ca 1500km 2010 men med mera fart så kanske det händer grejer...
• Försöka få in någon mera tävling. Med 3 barn varav två som idrottar och en fru som arbetar varannan helg låter det sig inte göras så lätt men några fler vill jag springa och framförallt vill jag testa ett millopp och mer än en halvmara 2010. Separat inlägg om önskelista på tävlingar kommer.
• Springa även något långpass under hösten, har inte sprungit 20km eller längre sedan i somras och det gör det tyngre att komma igång med marathon-träningen nu.

Imorgon blir det en lugn distansrunda på 10km, tradition sedan 2007 men det blir nog inte så utmärkande att det förttjänar ett speciellt inlägg. Mycket annat har naturligtvis hänt i mitt liv under året också men det tar vi någon annan gång. Jag passar redan nu på att önska alla ett

GOTT NYTT ÅR!!

Årsmål uppnått tack vare dagens progressiva fartlek

Åtta kilometer idag=uppnått årsmål 1750 km - Hurra!!! Nu blir det en ren bonusdistansmil på nyårsafton.

Rejält kallt ikväll, -11 grader vid start, -13,5 vid hemkomst och riktigt halt där det inte var sandat, tappade fästet rejält en gång utan att jag intog horisontalläge. Trots det var det härligt att springa ikväll! En planerad lugn distansrunda blev ett progressivt fartlekspass istället. Så här blev det:

Sträcka: 8 km, tid: 35:57
Toppfart/Snittfart: 3:12/4:29 min/km
Km-tider: 5:02, 4:43, 4:42, 4:30, 4:22, 4:22, 4:13, 3:55

Det var endast de två sista km jag höll hög, jämn fart, annars varvade jag snabb löpning med lite långsammare beroende på fäste och lust att springa fort. Bra känsla och OK andning i kylan men jag var rejält trött efter sista km.

Veckans träningsredskap

Dags att summera v.52 som varit en bra löpvecka för mig.

Måndag: 11,8km proggressivt med snittfart 4:41 min/km, avslutande km på 4:15, @172 bpm
Tisdag: vila
Onsdag: lunchpass i snömodden 15km, 5:24 min/km @169 bpm
Torsdag: julafton, träning av matsmältningsmuskulaturen...
Fredag: 11,8 km med tröskelinslag med snittfart 4:42 min/km
Lördag: vila
Söndag: 9,5 km distans med snittfart 4:51 in/km @ 175 bpm

Totalt 48 km löpning fördelat på fyra pass.

Lägg till det otaliga backintervaller med Snowracer under julhelgen. Full fart nerför backen och sedan full fart uppför backar av varierande längd och lutning med last bestående av barn mellan 17 och 30 kg. Roligt för vuxna och barn och grymt jobbig och bra träning...

Den här veckan blir lugnare ur löpsynpunkt, bara 8 km kvar nu till nya årsmålet 1750 km. Blir nog en runda imorgon och en traditionsenligt på nyårsafton. Hoppas dessutom kunna lufta längdskidorna nu i dagarna.

God Fortsättning!

Juldagspass med tröskelinslag

Jag kan inte hålla mig från bloggen tydligen! Idag efter festande i dagarna två var det otroligt skönt med ett pass. Det blev härliga 11,8 km i 4:42 min/km med tröskelinslag med fart ner mot 4:15 med bra och pigg känsla. Pulsklockan stördes av diverse ledningar och järnväg så jag stängde till slut av den för att slippa irriteras av att den inte visade korrekta data.

Snöfall, +2 och hård vind och jag mot väderelementen och ändå var det underbart att springa ikväll framförallt där det var medvind.

God fortsättning!

Sista lunchpasset 2009 med förhinder - God Jul!

Löpning med förhinder, notera den härligt

ungefärliga tidpunkten när bygget är klart, ca 2010!

Så här vackert var det i skogen idag igen, men det var jobbigt för fötterna...

Sådärja, nästan ensam kvar på jobbet har jag nu kört sista lunchpasset 2009. Det blev 15 km snöpulsande. Jobbigt, javisst men jag anpassade farten därefter, 5:24 min/km @169 bpm.

Stundvis var passet idag rena parodin på löpning med dåligt fäste och 5cm oplogad nysnö som förvandlats till djup slirig snömodd. Var det inte snömodd så var det stressade människor med paketpåsar jag fick kryssa emellan. Något som var härligt med dagens pass var att jag hade laddad IPoden med ett gammalt album jag lyssnade mycket på när jag var student i Uppsala för femton år sedan och det gav samma positiva vibbar än idag.

Nu loggar jag ut ett par dagar för att fira jul. Jag kommer säkert att titta in någon gång mellan skinkmackorna och glöggen men några nya inlägg blir det inte på några dagar.

Jag är ledig ända fram till den 11/1 - Hurra!! Min arbetsplats stänger alltid i mellandagarna då vi arbetar in de dagarna under resten av året. Jag återkommer i mellandagarna med någon form av summering av löparåret 2009 och eventuellt också någon prematur plan för 2010. Tills dess önskar jag alla besökare en riktigt

God Jul och ett Gott Nytt År!!

"Jag ska blir stjärna" - Idioter!

Igår fastnade jag framför ett TV-program med titeln "Jag ska bli stjärna" eller något liknande. Programmet handlade till största delen om idrottande barn och deras föräldrar och idrottsledare.

Personer som känner mig vet att jag sällan blir arg men igår blev jag upprörd över dessa idioter till föräldrar som låter sina nioåriga barn köra 3 träningspass i tennis om dagen inkl "fyspass" och som har "agent" som bestämmer vad flickstackarn ska ha på sig för kläder.

En fotbollstränare som skäller ut tjejerna efter noter efter att matchen slutat 1-1 när de släppt in ett mål i slutminuterna. De vann till slut hela cupen som inkluderade elitlag från Tyskland...

En lallande idiot till pappa som sitter på utvecklingssamtal med sonen i skolan och som när läraren påpekar att nn är lite trött och inte verkar orka med skolan och hans fru uttrycker att hon tycker att nn tränar lite för mycket, säger: "Jag tycker han tränar för lite, vi testar att ge honom lite omega-3" - Fy fan vilka idioter det finns.

Jag tycker absolut att man som förälder ska uppmuntra sitt barn om han/hon vill idrotta mycket, absolut, men någonstans har jag för mig att föräldrarollen också innebär att sätta gränser och att inte ta ut sina egna misslyckanden/drömmar/ouppnådda ambitioner på sina barn? Föräldrakörkort, kan det bli en valfråga 2010, snälla, något parti?

Nu har jag skrivit av mig, nu är det snart jul ingen irritation här längre :-)

Löpsug, att springa på känsla, tågbekymmer, poletten som ramlade ner och andra virriga funderingar

Läsare känsliga för långa inlägg är härmed varnade, för idag var jag löpsugen och nu är jag skrivsugen! Här följer ett försök att redogöra för diverse ostrukturerade tankar som virrade runt innanför pannbenet under dagens runda.

Efter söndagens diverse aktiviteter var jag inte ett dugg sugen på att ge mig ut på en runda i tolv minusgrader. Med helgpass har jag märkt att det är bäst att inte spara dem till sent på kvällen, då riskerar de att inte bli av. Det blev ett core-pass istället.

1. Löpsug
Det första jag märkte var hur otroligt löpsugen jag var idag, en helt annan känsla än igår. Kl 17.00 hade jag lämnat av dottern för 60 minuters innebandyträning och jag var påpälsad (underställ, tights, långärmad funktionströja med "fluff" på insidan och polokrage, jacka, mössa, vantar och extra strumpor) och redo för lite löpning.

2. Uppvärmning?
Det andra jag funderade på var om man kan kalla det uppvärmning när man springer i tio minusgrader eller handlar det mer om att inte bli nedkyld?

3. Fördelen med löparkläder vs vanliga kläder.
När jag kom hem från jobbet, huttrade jag i mina jobbkläder innan jag kom innanför dörren, nu sprang jag och tyckte det var helt underbart i min löparmundering, tänk om man kunde ha tights och funktionskläder på kontoret...här märker ni väl hur förvirrat det var idag...

4. Tågbekymmer.
Nej, jag har inte råkat ut för försenade tåg idag. Öppnade första 5 km lugnt omkring 5 min/km +/- 5 sek och det kändes bra. På den sjätte km började min pulsklocka larma om att den tappat kontakten med fotpooden och att den inte hittade någon puls. Plötsligt tänker jag; detta har hänt förut just här. Med hjälp av tåget från Stockholm som är på väg att bromsa in för att stanna vid Nykvarns station på sin väg mot Strängnäs/Eskilstuna trillar den berömda poletten ner: Det är kraftledningen som stör överföringen, det har jag ju läst om i massor av diskussionsforum...aha-upplevelse.

5. Att springa på känsla.
Efter 7 km ville jag mer än att lunka på i 5 min/km så jag tänkte: Jag höjer farten till 4:30 men springer enbart på känsla utan att kolla på klockan. Km 8-10 gick på 4:30, 4:32, 4:27 vilket jag tycker är godkänt! Sista kilometern, kände mig fortfarande ruskigt pigg och bestämde mig för önskad halvmarafart dvs 4:15 och kilometern landades på...just det, exakt 4:15 min/km utan att fuska genom att kolla på klockan!

6. Hur snabbt man börjar frysa efter löpningen när temperaturen är tio minusgrader.
Efter löpningen gick jag in i den varma idrottshallen för att hämta dottern, men jag frös något otroligt under den korta bilfärden hem!

Efter duschen väntade ett lass med nygräddade pannkakor med sylt och glass, mums! Det var min eftermiddag och kväll så här långt, fortfarande endorfinrusig men med skrivklådan något lindrad.

Passet i siffror: 11,8km, 55,14 min, 4:41 min/km i snitt @172 bpm, lägre puls än på ett tag också, bidrar till en bra känsla! Härligt pigg hela passet!

För er som antagligen är utmattade av att läsa så här långt, hur har er dag varit?

När löpningen är som bäst!

Tillbaka igen redo för eftermiddagsjobb!

Stilla, tyst och frifullt

Snötyngda grenar, tystnad i skogen...


Ensam i vinterlandskapet

Vilken vinterdag för löpning!! Fredag lunch och en gnistrande fin vinterdag med 5 grader kallt, vindstilla och soligt och inte speciellt halt trots senaste dagarnas snökaos. Gav mig ut på en lugn lunchrunda med den enda ambitionen att njuta av att vara ute och röra på mig!

Det blev ett lugnt lunchpass över 8 km i beskedliga snittfarten 5:15 min/km, bitvis fick fotlederna träning på oplogade skogsvägar. Inspirerad av Snorkfrökens besök i snödrivorna klev jag också välvilligt ut i snödrivorna för lite off-pist löpning för att släppa förbi både hundägare och hästar med tillhörande ryttare. Jag fick åtminstone ett glatt tack-för-besväret tillbaka.

Tillbaka på jobbet igen 42 minuter senare med en härlig känsla i kroppen och knoppen. Inga känningar av löparknä alls längre - skönt!! Nu helg som rymmer lilla julafton imorgon och glöggfika med kompisar på söndag. Förhoppningen är också att klämma in en skön vintrig löprunda på söndag.

Trevlig helg!

Hä springs int myck int...

Inte mycket löpning att rapportera om just nu. Vädret med vind på 18 sekundmeter, ymnigt snöfall i sidled och oplogade vägar med isbark under har inte direkt hjälpt till. Idag ställde Storstockholms lokaltrafik in all busstrafik bara sådär och min sätt att ta sig till jobbet och även hem från dito förvann därmed. Tack vare en vänlig arbetskamrat som åkte en rejäl extrasväng med bilen kunde jag ändå hämta på dagis.

Veckan har hittills bara innehållit 8km löpband på tisdagen, varav 4km progressivt från 5:32 min/km till 3:50 min/km. Som vanligt när det gäller mig och löpband stelt och onaturligt, extra jobbigt (snittpuls 184 trots att snittfarten över passet bara var 4:56, fullkomligt obegripligt) och alldeles fantastiskt tråkigt. Jag passade i alla fall på att inviga mina nya Brooks och känslan var fin och lätt men jag väntar med recension tills jag får möjlighet att springa ute med dem.

Familjens katt har också varit borta i 1,5 dygn i midvinterstormen och det har oroat oss och gjort att fokus hamnat på annat än egen träning. Hon brukar inte vara ute långa stunder i dåligt väder. Vi har varit ute och letat i kylan och den iskalla vinden och tänkt att hon antingen har blivit instängd eller påkörd. Ikväll efter 40 timmar kom hon in och undrade: "Vad är det för uppståndelse? Ro hit lite käk" på typiskt kattvis.

Eventuellt kanske det kan bli lite löpning imorgon och så hoppas jag på en härlig vintrig runda på söndag när blåsten försvinner. Hur går det för er att träna i vårt nyarktiska klimat? Global warming...tjena.

Din blogg=årets träningsblogg?

Såg någonstans att man kan rösta på årets träningsblogg och vinnaren får förutom äran träningskläder för en massa pengar från Reebok. Synd bara att de inte har så bra löparprylar... :-)Hur som helst, om jag skulle få tummen ur och nominera någon blogg så vill jag att den bloggen ska:

1. Ge mig inspiration och dessutom orsaka ett leende ibland när jag läser, 2. Göra att jag känner igen mig och kunna relatera till det som bloggaren skriver om, 3. Vara välskriven.

Det finns många bloggar här till höger på sidan som möter dessa kriterier, men om jag tvingas välja några stycken (för välja bara en känns för svårt) jag gillar lite extra så blir mina val: Daniel, Joel, Anna, Tobias, Ellinor och Snorkfröken eftersom Ni alla ganska ofta orsakar just ett igenkännande leende när jag läser era inlägg.

I jämlikhetens namn upptäcker jag nu att jag valt ut 3 löpare av varje kön, lagom och svenskt på alla sätt! Ni andra inspirerar mig såklart också, tro inte annat så inga sura miner please!

Vecka 50

Måndag: vila och mycket ITB-stretch
Tisdag: 6,2km fartlek @ 4:40 min/km
Onsdag: 45 min Friskis & Svettis-DVD "kondition"
Torsdag: vila och mycket stretch av ITB
Fredag: tröskel/snabbdistans 10km @ 4:24 min/km
Lördag: distans 16 km @4:48 min/km
Söndag: vila och traditionsenligt trevligt julpyssel i Västerås. Tack för det Maria och Henrik!!

Totalt 32,6 km löpning och fyra träningstillfällen. Helt OK men inget speciellt. Övrigt från veckan; vattkoppor på yngsta sonen och mycket hemmaarbete, första snön, luciafirande och utebliven inspiration att skriva ihop årets julspex på jobbet.

Det bästa med veckan ur löparsynpunkt; Att känningen av löparknä verkar ha försvunnit till slut! Nu kanske det kan bli ett riktigt långpass i december trots allt.

Löparknä, Friskis & Svettis-träning och dagens slitsamma lunchlöpning

Det har varit lugnt på bloggfronten ett par dagar. På födelsedagen (tack igen för alla gratulationer) gav jag mig själv en känna-på-runda på 6 km i present och knät är tyvärr inte riktigt bra, men inte sämre heller. Jag försöker stretcha ITB men det känns som om jag inte riktigt kommer åt den trots alla övningar jag kan efter att ha haft löparknä för flera år sedan och blivit av med det med just dessa övningar.

I onsdags körde jag och hustrun 45 min Friskis&Svettis DVD "Kondition" inkl styrka och det är ju också bra träning, intressant att notera att pulsen låg väsentligt lägre (snitt 107) jämfört med löpning.

Idag blev det i alla fall ett lunchpass. Planen idag var lite snabbare löpning - 4:30-fart i snitt - men det blev något snabbare. Usch vad det var slitsamt idag, jag fick kämpa nästan hela tiden med stolpiga ben och jobbig andning, framförallt första halvan. Det syns också på den höga pulsen. Efter 4-5km infann sig lite bättre flyt trots högre fart. Det var skönt att få lämna de leriga skogsvägarna och komma ut på asfalten. Jag märkte tydligt idag att jag blir lite stelare i axlarna med ytligare andning vid högre ansträngning när farten ligger neråt 4 min/km och jag måste öva på att slappna av, andas djupare och ha samma fina fall framåt och fotisättning som jag tycker jag har när det går i 4:30-4:40-fart.

Tid: 44:05. Sträcka 10,0 km
Fart snitt/max: 4:24/3:45 min/km
Km: 4:55, 4:48, 4:31, 4:23, 4:14, 4:09, 4:14, 4:15, 4:21, 4:11
Snittpuls/maxpuls: 184/194

38 idag

Ett år äldre idag! Trots det planerar jag för att 2010 ska bli mitt bästa och roligaste löparår hittills. Sedvanlig uppvaktning imorse, efter jobbet i eftermiddag en kort löparrunda i present till mig själv och sedan mysig fika med familjen!

Som det heter i reklamen: "jag är fortfarande mycket närmare studenten än pensionen..."

Ha en bra dag alla läsare!!

Om skor kunde prata

Om jag lyssnar riktigt noga kan jag höra mina nya skor prata inifrån garderoben. Det låter ungefär så här:

"Hallå där. Ja, just du! Vad sysslar du med? Nu har det gått flera veckor sedan du valde just MIG i affären i Stockholm och jag jublande glad fick följa med dig hem i min kartong. Vårt förhållande började lovande när jag första kvällen fick springa runt lite på ditt fina hallgolv. Men sedan då? Nu har jag legat här i min kartong i flera veckor och lyssnat på dina gamla sunkiga Adidas Supernova som nostalgiskt och lite övergivet bittert berättar om era upplevelser tillsammans. Vi känner oss båda ratade av de där Asics-skorna du verkar föredra nu! Ta mig ut på en runda, jag vill ju visa vad jag kan!"

Vad svarar man på det? Jo något sånt här: "Lugn din tid kommer. Jag ser vår relation långsiktigt och jag ser fram emot många snabba pass med dig i vår, men jag vill inte ta ut dig på ditt första pass nu i regnet och leran. Du får åtminstone vänta tills det fryser ute, OK?".

Till svar: tystnad, surmulen acceptans...

Dagens pass: känna efter-löpning

Blir man verkligen smartare av löpning? Jag tvivlar! Jag fick ju en tydlig känning av löparknä i vänster knä under torsdagens intervallpass. Naturligtvis skulle jag avbrutit direkt men inte gjorde jag det. Under fredagen var det inte alls bra så jag tog i alla fall det smarta beslutet att ställa in den planerade lunchrundan och körde istället extra stretch och lite benstyrka. Lördag ägnades också stretch, vila samt en bedrövlig ishockeymatch som Södertälje Sportklubb förlorade hemma mot Brynäs IF med 1-2 - rena sömnpillret.

Idag blev det i alla fall lite känna efter-löpning, 10,3km @5:17 min/km med lite fartlek på slutet eftersom det faktiskt kändes helt OK. I början stramade knät och jag stannade och stretchade några gånger. Funderade på att avbryta men körde ändå på försiktigt. Löparknä är lurigt för det kan kännas helt OK under passet för att sedan bli värre och göra grymt ont efteråt.

De sista två km gick på 4:38 och 4:44 och det kändes fortfarande bra. Det är då osmartheten kommer i form av följande tanke: "om jag springer 12 km idag så får jag i alla fall ihop 30km den här veckan". Jag menar, hur stor roll spelar det om jag springer 28,3 eller 30,0 km en vecka???

Sonen skulle hämtas på sin innebandyträning och jag ville hinna stretcha rejält också så jag lyckades besegra de osmarta tankarna och inte förlänga rundan ytterligare.

Ikväll efter rundan känns knäet (knät?) faktiskt bra. Hoppas nu inte att det blossar upp igen!

Dagens lunchpass - roligt till tusen

Dagens lunchpass summeras ovan. 7x1000m inkl 2km uppjogg och 1 km nerjogg. Planen var snabb fart med kontroll men absolut inte max och jag tycker jag lyckades bra med det.

Vilan idag blev gångvila tills pulsen gick under 150, tog väl drygt en minut. När jag intervalltränar brukar jag ställa in klockan på autolap på den sträckan jag vill springa och sedan pausa klockan när den piper men på det sättet kan jag inte sätta vilan till en specifik tid eftersom klockan är just pausad under vilan. Hur gör ni med era Garmin eller Polar när ni kör intervaller? Jag vill ju inte ha in vilan i löptiden på nästa intervall?

Hur som helst ett bra pass idag. Bra löpteknik och kadens på 91-92. Totala löptiden blev 42:29 och snittpulsen omkring 178 (uppskattning eftersom det var dålig kontakt i början, snittpulsen på intervallerna låg på 174-183) Näst sista innehåller vanliga backen på 400m så där tog jag det medvetet lite lugnare. Även om det kändes bra var jag riktigt trött efter den sjunde tusingen. Dessvärre fick jag lite känningar av löparknä i vänster knä under passet, det var riktigt länge sedan, men efter lite stretchning av ITB-bandet verkar det nu bättre. Kanske ska prova någon av Petras övningar, om jag bara fattar hur man gör?

En härlig flashback och lunchpass

På hemväg från jobbet i fredags satt jag och lyssnade på Lars Winnerbäck i iPoden och fick en sådan härlig flashback av låten "Stockholms-kyss".

"Ingen glittrar som dig Stockholm

Ingen har lockat mig som du

Du var sval när jag kom hit

och du är svalare nu.

Men jag har känt hur mina steg

har fått en gata här att gå

i ditt regn fick jag den kraft jag

skulle få".

De raderna tog mig tillbaka till Skeppsbron och andra varvet på Stockholm Marathon i våras när jag behövde musiken för att få krafter. Att de var på uphällningen syns tydligt på bilden ovan. Tankens kraft är stor, behöver jag säga att jag klev av bussen med ett stort leende på läpparna?

Idag blev det för övrigt lunchpass igen, 8,2 km @4:27 min/km (äntligen ett pass som hänvisar till bloggens titel) med progressivitet från 5:30 till 4:10-4:05 ungefär och känslan var lätt, lätt och återigen skäl till ett leende.