lördag 8 maj 2010

Kungsholmen Runt 2010 - Race Report - Tröttheten som aldrig kom

Varning - långt inlägg!

Efter att ha parkerat bilen där vi bodde förut vid Hägerstensåsen går tunnelbana och buss som på räls (ha ha) och jag är tidigt på plats vid Rålambshovsparken. Jag huttrar i kylan och väntar så länge som möjligt med att ta av överdragskläderna.

Pratar med Patrik som kommer fram och hälsar - trevligt! Flera för mig okända personer kommer fram och berättar att de läser min blogg - kul! Av med överdragskläderna till slut och iväg och värma upp med jogg och några stegringslopp. Jag är påtagligt nervös innan start och upptäcker snart att jag glömt min keps i väskan - katastrof eftersom jag hatar svett som rinner ner och svider i ögonen - springer snabbt tillbaka och får till slut hämta den efter lite tjat på motvilliga arrangörer.

Strax dags för start!

Efter kepsmissen är jag sen in i startfålllan och hamnar därför en bit bak. Det positiva med det är att jag upptäcker Petra precis bredvid mig och pratar med henne under ett par minuter innan start. Starten går och det är trångt trångt, blir lite stressad men ganska snart kan jag höja farten och landar första kilometern på 4:17 vilket får anses som en närmast idealisk öppning för en sluttid på 1:30.

Det fortsätter vara trångt första kilometrarna. Nervositeten är nu helt borta, jag springer avslappnat och kilometrarna rullar på i den fart jag vill utan att det är jobbigt. Daniel har ju gissat min tid till 1:27:45 och jag har en offensiv plan att springa varje kilometer i 4:10-fart, det ska visa sig att snitttiden blir en sekund långsammare per kilometer till slut...

Foto: Jens Eklundh. Bild lånad från Petras blogg. Jag med nummer 262 . Petra med nummer 2257.

Under bron över till S:t Eriksplan blir det bredare och det går att springa på bättre. Jag känner mig stark och pigg och väldigt avslappnad i löpningen. Jag konstaterar att 4:10-4:15-fart per kilometer egentligen är ganska långsamt för studerar jag några av mina medlöpare så är stilarna varierade och det ser ut som om flera är ute och joggar, ser det likadant ut när jag springer "fort"?

Uppe i nordvästa hörnet av Kungsholmen går det uppför vid Stadshagen och jag kortar in steget och fokuserar på hållningen, känner mig stark och springer förbi flera löpare uppför. Nu är banan lite knixigare och mera kuperad. I backen förbi Kristinebergs IP har jag plötsligt Morgan bredvid mig och vi konstaterar att det ju går bra detta innan jag i en nedförsbacke får fart och går ifrån.

Efter tunnelbanestationen i Kristineberg går banan på för mig okända gator och jag har inte full koll på var jag är eller hur långt det till varvning. Efter lite småbackar upp-och-ner står Ellinor som funktionär, hon hejar och jag tror t o m vi gör en high-five på första varvet!

In för varvning och där står Sofie och peppar, lite tungt mentalt att springa förbi målet men jag konstaterar att första 10 km sprungits på 41:45 vilket är nytt PB på sträckan. Efter lite kringelikrokar i parken ut på Norrmälarstrand igen för andra varvet och passage 11km på 45 minuter någonting, de högre intellektuella funktionerna går nu på sparlåga, men jag lyckas räkna ut att det således räcker att springa de resterande 10km på 45 minuter för att klara drömgränsen 1:30 och det känns helt lugnt. Lite mindre folk nu när 10km-löparna (ett varv) gått imål.

Lite blåsigt nu vid stadshuset men jag hittar en bra hög rygg att gömma mig bakom i någon kilometer innan jag pressar mig förbi. Tycker mig se Tobias gröna tröja en bit fram men det är alltför långt fram för att jag ska vara säker eller ens tänka tanken på att gå ikapp. Det går fortsatt lättare än vanligt, visst har jag lite svackor emellanåt men aldrig mina vanliga negativa tankar om hur jobbigt det är, att jag måste sakta ner eller stanna. Så fort det tar emot tar jag fram mitt mantra Snabb-Stark-Lätt och vips så är alla jobbiga tankar borta.

Har hittills inte druckit men tar nu en mugg sportdryck, tycker det är svårt att dricka i farten och trots att jag gör en pip av muggen hamnar hälften på tröjan och rytmen i andningen störs. Det tar mig ett tag att komma in i rytmen igen och jag beslutar att det är färdigdrucket!

Dags igen för backarna i Stadshagen och det går lätt lätt, jag plockar i princip varje rygg en efter en och blir inte omsprungen av någon, först plockar jag Hässelbytjejen framför mig sedan nästa och nästa igen. Jag tycker jag löper högt, snyggt och avslappnat, en snabb blick i ett skyltfönster på Lindhagensgatan visar att det inte är fullt så snyggt som jag tror och jag kortar in steget och lutar mig framåt och genast ser det bättre ut och fortare går det också.

Ser nästan inga kilometermarkeringar på andra varvet och de jag ser tycks stå väldigt fel om jag jämför med pulsklockan men precis när det börjar regna, blåsa kraftig motvind igen och lårmusklerna börjar protestera dyker 18km-skylten plötsligt upp. Kontrollerar klockan och ser att jag ligger bra till och att det nu närmast krävs ett fall med benbrott för att hindra mig från att gå under 1:30.

Springer på och plockar fortfarande löpare, speciellt i utförsbackarna går det väldigt fort nu.

Lite sliten i motvinden och jag frågar en funktionär hur långt det är kvar. "2,5 kilometer" är svaret, tittar på klockan och tänker "det kan inte vara sant" tror också att jag ropar "så fan heller" tillbaka, inte alls likt mig :-) ber här om ursäkt och tackar istället funktionärerna som gjorde ett kanonjobb i blåsten med att peppa alla löpare!!

En minut senare passerar jag igen Ellinor och blir peppad och får kraft att ta mig uppför sista knixen. Kilometer nr 20 går på 3:57 men klockan piper långt efter att skylten passerats. Trycker på lite extra i steget i någon form av spurt men upptäcker till min förvåning att den här kilometern är rekordlång eftersom jag återigen måste runt hela målområdet - det visar sig att 20km- skylten står nästan 500m för tidigt! River av km nr 21 på 4:02 så någon spurt är det inte längre och jag inser att 1:27:45 som jag länge trodde på rinner iväg för mig på denna extra långa sista kilometer! Tungt nu såklart, springer parallellt med målet och lätt uppför, högersväng, lätt utför, Sofie hejar på och jag svänger höger in på upploppet.

Spurtar förbi en gulklädd löpare, vrålar "Jaaaaa" och stänger av Garmin vid vad jag tror är mållinjen och sträcker armen i skyn. Min klocka visar 1:28:03 och jag har såklart en förhoppning att nettotiden ska vara under 1:28. Istället visar den sig vara 1:28:08 men jag kan ju inte vara missnöjd med det! I den trånga målfällan får jag sedan hoppa längd över en tjej som inte mår så bra innan jag kommer fram till Tobias, Espen och Tomas och det blir high-fives and ömsesidiga gratulationer eftersom alla kommit in en bra bit sub 90.


Bilder från www.granlof.se/bildgalleri. Jag, Tomas, Tobias och Espen.

Mina kilometertider från Garmin Connect. Det kändes som om jag sprang jämnare än vad tiderna visar.

Efter lite sportdryck, bulle och banan tilltar regnet och målområdet töms ganska fort på folk. Pratar ett tag med Sofie och hälsar på Staffan innan jag hämtar mina saker och beger mig hemåt. Halvmara är en grymt kul distans, tuff men inte med marans tendens till utmattning och fullständig soppatorsk och inte heller med kortare distansers mjölksyrastinna flåslöpning!!

27 kommentarer:

  1. Grattis till nya PB på mil och halvmara! Låter som du genomförde loppet enligt skolboken med positiva tankar och avslappnad löpning. Rapporten var lång, intressant och klart läsvärd hela vägen :-) Var din första mil snabbast? Och var det medvetet med en snabbare första än andra mil?

    SvaraRadera
  2. Riktigt bra sprunget! Grattis till perset!

    SvaraRadera
  3. Grattis Staffan till nya pb:t och en kanontid! Kul att snacka med dig före start :)

    SvaraRadera
  4. Härlig läsning Staffan!! Ska pinna på så jag kommer ut och bränner lite fett så jag kan haka på näta år. Ja på halvmaran vill säga =)

    SvaraRadera
  5. Hempa, det där måste jag räkna, preliminär huvudräkning från Garmin-tiderna visar att första 10 gick på 41:53 enligt klockan och andra på 41:36 faktiskt men jag ska kontrollräkna lite noggrannare!

    SvaraRadera
  6. Grymt bra jobbat! Grattis!!!

    SvaraRadera
  7. Jajemensan, vi hajfajvade :-) Du såg så pigg, glad och lycklig ut. Löparpropaganda!!!!

    SvaraRadera
  8. Tack för en underbar berättelse! Jag var minsann med hela vägen! Och vilket lopp! Helt galet bra! Du blir grym den 5/6!

    SvaraRadera
  9. Riktigt kul att läsa om ditt lopp. Tänk att vi båda krossade sub 1,30 :)Dessutom är det ju kul att jag fick vara med på bild också :)

    Tomas

    SvaraRadera
  10. Grattis igen, som sagt, och kul att träffas!

    Men nu blir det svårt att bestämma varvtiderna på Maran - hur går dina tankar, eller är det självklart med 4:30-tempo rakt igenom ;-)?

    Mvh/Patrik

    SvaraRadera
  11. Rosa Milton, tack!

    Petra, tack detsamma!

    Jesper, du är välkommen att haka på när du vill!

    Anders och Löparjanne, tack!!

    Ellinor, tack igen för pepp! Jag kände mig precis som du beskriver - helt underbart! Jag har aldrig varit missnöjd med en halvmara!

    Ingmarie, tack! Hoppas du har rätt!!

    Tomas, Ja, vi kan vara nöjda med våra lopp!

    Patrik, tack detsamma! jag har öppnat maran liiite för fort båda gångerna, tror på att öppna i 4:40-fart i 2-3km för att sedan lägga mig runt 4:35 istället för att som förra året snarare öppna runt 4:25 fart. Detta för att springa jämnare och orka bättre i slutet nu!

    SvaraRadera
  12. En helt fantastisk prestation! Kul att morsa på dig också - även om jag hade tankarna på det stundande Knatteloppet :)

    SvaraRadera
  13. Fantastiskt Staffan! Fin tid och väldisponerat lopp!
    Ska bli spännande att se din tid om 25 dagar!!

    Grattis igen!

    SvaraRadera
  14. Mia,tack!! och grattis igen till ditt PB också! Helt OK med fokus på knatteloppet, hoppas få mina barn med på någon tävling också, åttaåringen har ett löpintresse :)

    Joel, Tack!! ja, nu är det bara upploppet kvar av maraförberedelserna, känns bra för jag är inte så lockad av långpassen, har inte varit det i år...

    SvaraRadera
  15. Staffan,

    Det låter balanserat - m a o lägger jag mig 5 sek långsammare så får vi se om det håller ;-)

    Ses i fållan!/Mvh/Patrik

    SvaraRadera
  16. Jag är mycket imponerad! Grattis till ett kanonlopp!

    SvaraRadera
  17. Patrik, startgrupp C?? Klart jag kan agera hare ;-)

    Tolla, tackar! Jag springer förresten förbi vad jag tror är din arbetsplats, nya järnvägsbron i Södertälje, ibland på lunchpassen...men oftast blir det skogsområdet bakom Lina ner mot Mälaren för lunchpassen, kan rekommendera det stället!

    SvaraRadera
  18. Jag ligger i D, men enligt kansliet räcker tiden till att seeda om till C vid nummerlappsutdelningen, så det blir prima. Ses!/Patrik

    SvaraRadera
  19. Imponerande sprunget!

    Du skriver att du gärna hade sprungit i en jämnare fart - men är det verkligen så viktigt? Är det inte ok om farten varierar lite över loppet och att man som löpare klarar av att hantera det?

    Löpning är ju delvis en kamp mot klockan, kanske till största delen så för oss som inte aspirerar på att illhöra någon elit. Men rent mänskligt när vi är där ute på banan så kommer vi att hålla på och förhålla oss relativt andra löpare. Ibland får vi en bra rygg och kan öka lite, ibland fastnar vi bakom någon, ibland får vi en kick av att passera en grupp löpare och ibland blir vi lite nedslagna av att bli omsprungna av någon som har ett löpsteg som inte borde kunna bära upp en människokropp. Vi springer ju inte ensamma när vi deltar i lopp.

    Min fråga till dig är helt enkelt om det kanske inte är rätt bra att kunna springa i olika tempon under ett lopp, att vara bra på att variera löpningen kring en hög medelhastighet, snararare än att som ett atomur ticka på i t.ex. 4.30? Behöver variationerna verkligen vara ett bekymmer?

    //Roger - relativt ny läsare av din blogg!

    SvaraRadera
  20. Patrik, utmärkt!

    Roger - välkommen till min blogg! Intressant fråga du väcker och något jag undrat själv.
    Tittar jag på fem-kilometerssträckorna från i lördags lyckades jag väldigt väl med att hålla en jämn fart, även om de olika kilometer-tiderna spretar lite vilket ju är naturligt under ett lopp precis som du skriver (backar, andra löpare, trängsel...).

    Läser man på olika forum så förespråkar de flesta just en jämn fart och så springer också eliten eftersom ojämn fart tydligen tar mycket energi. Men visst är det som du skriver, ibland vill man om en annan löpare och tar i lite extra och ibland tryter orken ett tag och sedan orkar man förhoppningsvis spurta mot slutet.

    Jag kommer i nästa inlägg att redovisa lite tider för de olika 5-km-passeringarna på halvmaran i lördags.

    Mvh
    Staffan

    SvaraRadera
  21. Hääääärligt!! Stort grattis till fin tid! Inte så farligt långt inlägg att läsa ju, det är ju så spännande så det går rätt fort.
    Älskar mantrat "snabb-stark-lätt", det ska jag helt klart prova någon gång. Kanske lägga till det till mitt egen "nu kör vi!". "Snabb, stark, lätt - nu kör vi!!!!", hm ja helt enkelt.
    Tack för grattis!

    SvaraRadera
  22. Ann, tackar!! Ja, mitt mantra funkade klockrent på halvmaran och visst är det märkligt hur "lätt" det är att lura huvudet och få bort tankarna på hur trött man är?

    Lycka till med löpningen framöver!

    SvaraRadera
  23. Hej, undrar bara hur du får fram km-tiderna? manuellt eller finns det ngn funktion i Gps:en som fixar det? / P.

    SvaraRadera
  24. Hej Anonym/P Jag har min pulsklocka inställd på "autolap 1 km" då piper klockan till och visar och registrerar tiden på varje kilometer.

    Mvh Staffan

    SvaraRadera
  25. Härlig läsning och du vet att jag gläds med dig!

    Mvh Torbjörn

    SvaraRadera