torsdag 22 augusti 2019

Den urbana löparvågen

Det sägs att löpning blev en breddrörelse med den första "joggingvågen" på 1970-talet. Under de 14 år jag sprungit regelbundet tycker jag mig ha upplevt tre omgångar när löpning har ökat i popularitet och också skiftat fokus.

Den första omgången var relativt fokuserad på tider och resultat, många ville springa en snabb mil, springa maran under x timmar o s v. Detta sammanföll med att bloggande blev populärt och nätet är fullt med insomnade löparbloggar från den här perioden. Några löpare gick sedan vidare till triathlon/Ironman. Några år senare kom en andra våg när stressade motionärer mitt i livet med blandade resultat försökt uppnå de där resultaten. Nu trendade hashtaggen #träningshets i sociala medier och fokus flyttade från tider och resultat till hälsa, välmående och rörelseglädje, gärna kopplat ihop med yoga, meditation, vegetarisk/vegansk mat mat, ett "holistiskt" synsätt, upplevelse och äventyr. Löpning i naturen blev populärare och producenterna av löparprodukter var inte sena att haka på med med nya produkter och upplevelser inom "trail". Fjällmaraton-eran inleddes, Salomon flerdubblade plötsligt sin försäljning och Swimrun växte fram och blev ett bredare begrepp utanför den innersta krets som en gång kom på idén att ta sig simmandes och springandes mellan Sandhamn och Utö i Stockholms skärgård vilket är grundkonceptet bakom numera etablerade världsmästerskapet Ö till Ö.

Nu ser jag ett nytt fenomen, löpning som urban trend. Löpare har av naturliga skäl tränat och tävlat i bebyggda miljöer och städer lika länge som det funnits sådana. En av löpningens absolut största fördelar är dess tillgänglighet, det finns ingen "arena" man behöver ta sig till för att utöva sporten utan det räcker med att snöra på sig skorna (för vissa behöver inte ens det men det är ett annat ämne) och sticka ut genom dörren och då många av oss bor i städer innebär det att vi springer i urbana miljöer.

Nya lopp växer fram, Urban trail/Urban Run i Stockholm/Göteborg som kombinerar upplevelser och löpning i häftiga miljöer, t ex genom muséer och gallerior, miljöer där det händer något med hjälp av musiker och skådespelare, lopp arrangeras genom övergivna tunnlar, "Apokalyps"-lopp där du jagas av zombies och så vidare. Nya modeller av löparskor lanseras med påståenden som detta (kopierat från en webb-butik vid lanseringen av en ny modell):

"Pulseboost HD är en helt ny typ av löparsko som är till för den nya löpartypen som vuxit fram. Vi kallar de för City runners eftersom de springer mycket inne i storstäder"

Inte minst växer fenomenet med löst sammansatta sociala grupperingar, trendiga "running crews" som ett komplement till de traditionella löparklubbarna. Grupper där nivån på löpning inte spelar så stor roll och där tröskeln för att vara med kanske upplevs som lägre än i en traditionell förening för långdistanslöpning. Grupper där man gärna avslutar löprundan på ett hippt café eller varför inte på en bar i innerstan för en drink. Dessa running crews är ibland drivna av de stora varumärkena inom sporten som ett kompletterande erbjudande till deras produkter, som "Adidas runners" eller Saucony-sponsrade "We who run-club" eller så uppstår de spontant genom några lokala eldsjälar eller kompisgäng, här är en annan artikel som handlar om samma fenomen.



En snabb Google-sökning på "Urban running"

Ett lopp som illustrerar detta väl är Stockholm halvmaraton som i och med sponsorbytet till Ramboll Stockholm halvmaraton genomgått en tydlig förändring mot de urbana. Organiserade running crews som hejar utmed banan, via en app kan du bli peppad i lurarna längs banan av en känd sportkommentator, Filmer produceras där en bartender träffar löparprofiler på ett trendigt hak i stan och under korta samtal om löpning mixar en alkoholfri drink som ska matcha deras person och deras löpträning.

Jag betraktar det lite fascinerat på avstånd. Jag som medelålders gubbe boendes på vischan tillhör inte målgruppen och en liten grinig del av mig vill muttra "det var bättre förr" men till största delen tycker jag att det är roligt att flera hittar till den här underbara och lättillgängliga träningsformen och kan speciellt unga, där vi idag har enorma utmaningar med stillasittande fås att komma ut och springa är det väldigt positivt! Det är också fascinerande hur agila och trendkänsliga producenterna är när det gäller att möta nya behov med nya produkter och upplevelser.

Jag undrar också nyfiket vad som kommer härnäst? När fokuset i de olika trendvågorna flyttats från tävlingsbanan/stadsloppen ut i naturen och tillbaka in till stan igen, i vilka nya miljöer och sammanhang kommer morgondagens löpare utöva sporten?

Till sist om någon av mina läsare undrar så blir det tyvärr inte någon uppföljning av min höga målsättning eller någon race report från Sommarspelen 5000 m på Stadion i tisdags då jag inte ens kom till start. Jag kände mig hängig med huvudvärk och halsont måndag-tisdag och hur mycket jag än hade tränat för och sett fram emot att tävla på Stadion så var det inte mycket att fundera på denna gång. Det kommer fler tävlingar.

fredag 9 augusti 2019

Uppföljning - Sommarträningsplanen

I förra inlägget beskrev jag min sommarträningsplan och nu när sommaren går in på målrakan är det dags för uppföljning. Jag ger mig själv godkänt men inte så mycket mer. På fyra veckors semester skrapade jag ihop 192 kilometer löpning vilket är OK men inte jättebra.

  • Två fartpass i veckan, ett i högre fart (5-10 km-fart med betoning på 5 km-fart) och med ganska begränsad volym och ett närmare tröskel/10km/halvmarafart med något större volym med fokus först på det kortare fartpasset i högre fart och längre fram i sommar lite längre fartpass. 
  • Delta på några fler av klubbens gemensamma träningspass än jag brukar ha möjlighet till.
  • Ett längre pass i veckan och ett långpass varannan vecka. 
  • Träna tillsammans med familjen.
  • Så mycket lugn distans däremellan som jag orkar/hinner med och tycker är roligt. 

Fartpassen jag kan ticka av med undantag för någon enstaka vecka där resa kombinerades med efterföljande värmebölja. De har också ersatts vid ett par tillfällen av riktigt tuffa backpass genom att springa uppför berg på Gran Canaria.

Delta på klubbens träningar gjorde jag vid några tillfällen i början av sommaren. Roligt och bra träning. Hoppas kunna vara med på något pass även nu när vardagen är här.

Ett längre pass i veckan och ett långpass varannan vecka. Samma förklaring där som för fartpassen, ett par veckor när långpassen inte blev av.

Träna tillsammans med familjen, ja lite mer än vanligt kanske. Några några löppass eller fys med något av barnen, ibland med barnen cyklandes bredvid och något pass ihop med hustrun.

Besök hos andra och värme är två faktorer som gör att jag prioriterar ner min träning. Distans har jag såklart sprungit men lite mindre än jag tänkt mig. Jag tror att det också är bra och att jag behöver ta det lite lugnare på semestern. När vardagen är här ställer jag ganska stora krav på mig själv både i jobbet och med träningen. Rutiner hjälper och när vi varit hemma och nu i början av augusti har jag tränat på riktigt bra. Hur formen är vet jag inte riktigt men det visar sig snart. Uthålligheten är det hyggligt med och farten på kortare intervaller har jag men det har inte blivit så många pass med längre intervaller eller snabbdistans ännu och i dagsläget har jag inte så stor förhoppning om att springa snabbt på Stockholm halvmaraton i september då fokuset mer legat på fart inför Sommarspelen 5000 m 20 augusti.