Och nu då? Post Marathon Depression? Knappast!

Idag startade jag upp löpningen igen med ett lätt distanspass i flack terräng 8,3km @4:48 min/km och det kändes piggt och bra. I övrigt har jag tagit det lugnt efter maran trots att jag känt mig väldigt fräsch i kroppen. Mycket tänjningar och en sväng på Mountainbiken i måndags har det bara blivit sedan i lördags. Att vila mycket efter en mara gör nog gott både för kropp och knopp!

Min MTB som hängt med sedan studieåren i Uppsala! Vi umgås inte lika ofta längre men kommer fortfarande bra överens!

Jag känner INTE av den omtalade post marathon tomheten! Tvärtom, jag njuter fortfarande av mitt marathon och på kvällarna när jag lägger huvudet på kudden spelas sekvenser av loppet i skallen och framkallar ett leende. Inte undra på att jag varit trött på mornarna den här veckan för vem kan somna när man är mitt i loppet?

Här har ni split-tiderna på halvorna i lördags;

• Första 21,1 km på 1:35:51
• Andra 21,1km på 1:33:55

Tack igen för alla kommentarer, beröm och pepp, det värmer helt otroligt ska ni veta. När jag började blogga i augusti kunde jag aldrig drömma om den här responsen och inte heller att bloggen skulle ge mig möten med alla er inspirerande människor!

En rolig detalj efter maran var på nationaldagen när jag och en annan löpare stod och pratade i våra Finisher-tröjor. Då kommer kommunalrådet i min kommun fram och gratulerar och vill prata löpning. Dessutom berömmer hon mitt löpsteg eftersom hon sett mig träna...kul!!

Jag har fått en del frågor kring vad jag siktar på nu, vilka mål jag sätter upp och svaret är att jag inte vet än. Just nu vill jag bara ha kul! Jag kör som vanligt utan något strukturerat veckoupplägg eller längre program men i sommar ser fram mot massor av kul tröskelpass, tänk t ex 3x2km tröskel i 4:05-tempo i sommarkvällen - mumma!!! Att joba lite på snabbheten lockar nämligen mest just nu!

Vad gäller lopp så blir det säkert lokala Telge Stadslopp 5 km i Södertälje 21 augusti (kom hit och spring med mig!!), ett trevligt stadslopp på vacker bana vid vattnet men ett där jag hittills alltid underpresterat. Ett givet mål är att slå min löparkompis David :-) som gjorde överrraskande fina 19:02 förra året (kom ihåg att ett av mina mål i år är att göra 5 km sub 19 minuter), sedan har jag en halvmara inplanerad i september (E18-loppet eller Stockholm halvmarathon). Ett millopp letar jag också efter för att få en officiell sub40 notering. Semesterloppet 10km 3 juli i Mariefred ser tyvärr inte ut att funka med familjens planer.

Kommer jag springa Stockholm Marathon igen? Självklart! Kommer jag springa det 2011? Inte lika självklart! Jag är nöjd med min tid och jag har nått mitt mål att göra ett jämnare lopp vilket utgjort lite av drivkraften i år. Viljan att investera tiden för att sikta mot 3:05 eller t o m sub 3 timmar finns inte just nu.

Jag har inte sett fram emot långpassen i år, så är det tyvärr och de måste springas för att lyckas på marathon. Visst skulle jag kunna skippa en del tråkiga långpass under vintern och "mysjogga" runt på 3:30-3:40 (nu är jag kaxig eller hur?) men står jag väl på startlinjen så vill jag nog satsa även om förberedelserna inte varit lika bra som i år och då riskerar maran att återigen bli en tung upplevelse. Jag känner mig lite "mätt" efter tre år i rad i Stockholm och kommer kanske hoppa över 2011, vet inte just nu. Det är alldeles för tidigt för sådana beslut!!

Nu ska det bara njutas och ha kul och springas ganska fort i löparskor här ett tag framöver!! Jag räknar med att ni hänger me'!

Stockholm Marathon 2010 - Den lååånga versionen - 3:09:46 med positiva tankar hela vägen!

Mina vänner, ett långt lopp kräver ett långt inlägg men det blir ett med mycket glädje, Häng me' på min virtuella bloggmara

Efter några dagars laddning med mycket dricka, kolhydrater och sömn blandat med lite oro över det stramande högerknät åkte jag in till Östermalms IP lördag förmiddag. Det skulle senare visa sig att oron för knät var helt obefogad, det kändes bara lite stelt de första fem kilometerna, sedan inga besvär alls under eller efter loppet.

Hämtar nummerlappen och ett mellantidsarmband för sluttid 3:15 hos Jogg.se och bestämmer mig också för en traditionsenlig massage på 15 minuter innan jag beger mig mot sjukvårdstältet för att hälsa på Ingmarie. Jättekul att träfffa henne "på riktigt"!! Strax därefter kommer även Daniel, Lars och Magnus förbi.

Efter en stunds halvnervöst prat går Daniel och jag till vår bloggträff och några hittar oss trots allt i vimlet, (Oliver, Sofie, Mia, Anneli, Anders, Jumper, Janne och Lina). Lite nervöst fipplande med chippet (det säkras med skosnöret och alla klisterband som följde med), ett par toabesök och vi är på Valhallavägen där de resterande 40 minuterna till start försvinner snabbt. Tobias står snett framför mig till vänster men hör inte när jag ropar. Han ser fokuserad ut inne i sin race-bubbla! Nedräkning, handklappningar, pang och iväg. Daniel går ut i sin planerade 4:15-fart och försvinner snabbt. Jag har istället sällskap av några sjungande (!) spanjorer första kilometern som går på 4:35, helt enligt plan.

Starten Stockholm Marathon 2010. Foto: Marathon.se

Den andra kilometern är förföriskt lätt utför och går på 4:22 utmed Valhallavägen. Högersväng och ny bansträckning nu uppför förbi SVT-komplexet. Där hälsar Fredrik, kul eftersom vi läser varandras bloggar, och vi springer sedan avslappnat hela första varvet tillsammans vilket känns bra eftersom det tar bort lite fokus från uppgiften vi har framför oss. Vi springer till höger på Strandvägen och där lättar trängseln åtminstone tillfälligt. Ingmarie hejar vid Norrmalmstorg och 5km passeras på 22:35 (4:31 min/km i snitt).

Jag syns med nummer 890 nere till vänster i bild. Fredrik i vit tröja och keps till höger om mig. Slussen-passering första varvet. Bild: Granlöf.net.

Västerbron första varvet går lätt och jag fokuserar på att löpa med kort steg, högt och lätt utför för att spara på lårmusklerna. Milen passeras helt enligt plan på 45:33 efter den långsammaste femman på hela loppet med ett snitt på 4:36. På Norrmälarstrand får jag beröm för bloggen av en löpare jag tyvärr glömt namnet på men jag tackar såklart för berömmet och sällskapet!

Femman mellan 10-15km går på 22:53 (4:35 i snitt) och 15 km passeras på 1:08:26 enligt bruttotiden. Vi har också sällskap med Kerstin från jogg.se som springer med lätta steg bredvid oss och vi pratar lite på Torsgatan och följs åt in på Djurgården. Kerstin går till slut in på en mycket fin 54:e plats med tiden 3:17. Fortfarande har vi farthållarna för 3:15 framför oss trots att vi nu har två minuter tillgodo på sluttiden 3:15 vilket även är Fredriks mål för dagen. Torsgatan går lätt första varvet och det känns sedan lite konstigt att passera Stadion redan efter 15-16km. Femman mellan 15 och 20 km på 22:27 (4:30 i snitt). Kring 19-20 km har jag den första antydan till lite negativa tankar men de försvinner snabbt utan att behöva ta hjälp av några avancerade tanketricks.

Efter ett par snabbare kilometer förbi Sjöhistoriska närmar vi oss nu farthållarna för 3:15. Halvmaran passeras på 1:35:51, dvs 16 sekunder långsammare än 2009 och kanske någon minut långsammare än jag planerat men jag känner mig otroligt stark här och nu.

Jag har hittills druckit en mugg vid varje vätskekontroll (inte likt mig) men skippar nu en kontroll som kommer ganska tätt inpå den förra. Istället ökar jag farten i ett motlut och går om klungan runt farthållarna och plötsligt är det mycket bättre plats att löpa på. Jag kommer ifrån Fredrik, men har ett bra klipp i steget och farten går ner mot 4:15-4:20 någon kilometer och jag plockar massor av löpare ute på Djurgården. Jag passerar och hälsar på Hässelby-Karin som jag pratat med hos Ingmarie före start. Hennes lopp slutar på finfina 3:16 idag. Det fortsätter i ett jämnt och stabilt 4.30-tempo mellan halvmarapasseringen och 25 km.

Bara jag och publiken - GRYMT!!!

Trots känslan av löpstyrka är det skönt att vara tillbaka i stan och Strandvägen igen. Jag löper nu ganska ensam utan någon klunga omkring mig och jag får enormt mycket pepp av publiken längs banan, vilket gör att hållningen och steget blir bättre och att tempot ökar en aning. Jag ler, gör tummen upp längs strandvägen och får mångdubbelt tillbaka. Vid Kungsträdgården är känslan enorm, jag lyfter armarna i luften och klappar i händerna och vilket gensvar jag får!!!! Hejarop, applåder, leenden i långa rader samtidigt som jag hör speakern berätta att vinnaren är i mål, helt otroligt!!

På skeppbron svalkar det skönt i brisen från saltsjön, 30km passeras på 2:15:18 vilket är PB på distansen, efter loppets snabbaste fem km på 21:56 (4:24 i snitt) - tack publiken!

Nästan bara jag och publiken...

Det känns som om jag flyger uppför backen vid slussen, jag bjuder på några high fives och tänker att nu måste jag lugna ner mig och fokusera på uppgiften. Jag ser nämligen nu att jag ligger 4-5 minuter före tidsschemat och alltså har chans på 3:10. Garmin har autopausat i tunnlarna vid Slussen och även innan Torsgatan och fått frispel och går därmed inte att lita på, avståndsmätningen är fel och även tiden har autopausat, vilket jag inte vet fattar just då men mera om det senare.

På Södermälarstrand har jag det nu lite småjobbigt och jag rabblar Snabb-Stark-Lätt några gånger, tar en Maxim-gel, peppar en tjej i orange linne med ett "bra sprunget tjejen", får ett trött leende tillbaka. Jag skippar buljongen och bananerna som erbjuds här och på något sätt är det sedan dags för den jobbiga lilla knixen upp till Västerbron. Den går riktigt tungt men är kort och väl uppe på bron känns det inte speciellt jobbigt längre. Jag har under hela loppet sprungit med fokus på kort steg, hög höft, avslappnade axlar och tänker extra på att korta in steget uppför bron och det funkar bra. Omedveten om det passerar jag Ulf på vägen upp, var du rödklädd till vänster om mig?? Utför försöker jag springa fort och avslappnat och lyckas bra med det.

Vid vätskekontrollen på Norrmälarstrand tar jag både sportdryck och vatten i stora klunkar och jag känner hur effekten av gelen kickar in i blodbanan. Femman mellan 30-35 går på 22:39 (4:32-tempo). Låren börjar bli ordentligt stela men inte så att de hindrar mig i löpsteget, vid tidigare maror har vaderna stelnat ordenligt på slutet men det känner jag inte på samma sätt idag. Längre än 30 km har jag inte tidigare sprungit i mina Brooks ST4 Racers, men de känns väldigt bra även så här sent i loppet.

Lite koladryck vid Stadshuset och en mugg vatten vid Centralstationen sedan är det färdigdrucket eftersom det nu inte hinner tas upp innan jag är i mål. Några tjejer i 10-årsåldern vill göra en high-five strax efter och jag ler när jag hör dem fnittra hysteriskt när min gel-/sportdryckskladdiga och svettiga handflata träffar deras torra varma händer! Tänker att de får skylla sig själva, ha ha!!

Byter fokus och peppar mig med att Torsgatan är "sista jobbigheten" men avbryts i mina grumliga funderingar av att jag ser en välbekant löpare 50 meter framför mig. Det är Daniel som löper med lätt och fint steg även om det inte går så fort längre. Stressar inte för att komma ifatt honom men snart är jag där och jag tror jag ropar "kom igen Daniel, nu kör vi" eller något annat intelligent, får pepp tillbaka och hör hur han ropar "Snabb-Stark-Lätt Staffan" vilket är precis hur jag känner mig uppför Torsgatan. Två Dextrosol i backen, den vanliga astmaliknande känslan av pulver i halsen innan de lösts upp och sedan dags för skön utförlöpning efter krönet på Odengatan. Här lutar jag mig framåt, kortar in steget och löper på i bra fart och plockar löpare efter löpare. de kalla ångduscharna är sköna här, men det är inte så varmt så jag känner behov av att doppa kepsen i vatten någon gång som jag gjorde 2009.

Här någonstans ropar någon mitt namn och jag ser Bureborn i ögonvrån, får mer energi och fortsätter hålla god fart. 40km passerad på 3:00:02 enligt bruttotiden vid mattan, efter en sista femma på 22:05 (4:26) och jag har alltså 9:58 på mig att springa 2,2km kilometer för att klara 3:10 men min egen tid har jag ju inte riktigt koll på i det här läget. Först nu hör jag ljudligt hur det piper när bara JAG passerar mellantidsmattan, skönt att chippet fungerar, först nu kan jag släppa den jobbiga tanken "tänk om inte chippet fungerar..."

Visst är jag trött nu men inte så trött att jag ens överväger att sakta ner, stanna eller bara helt enkelt lägga mig ner och dö. Mängder av löpare går eller står och stretchar längs banan precis som jag gjort under tidigare lopp. Jag springer förbi Ingmarie igen som hejar friskt och ropar att det ser bra ut. Sturegatans uppförlut väljer jag att ignorera, jag tittar bara på publiken, tar in speakern som ropar att det är 900m kvar, springer på, upp på Valhallavägen, peppar en Lidingölöpare som går precis utanför Stadion. In genom Stadionporten, jag tycker jag spurtar och visst gör jag det inne på stadion men snittempot förblir 4:26 sista biten. Enligt min klocka har jag en hel minut på mig men förvånat ser jag bruttotiden från kurvan närma sig 3:10, jag ökar farten ett litet snäpp til i kurvan samtidigt som jag vinkar till publiken, trycker mig förbi en rödklädd löpare på upploppet, springer på mitt max nu i cirka 50 meter, höjer armen och vrålar JAAAA och stänger av Garmin som visar 3:09:07. Tokglad förstås och väldigt trött men inte på det fullständigt utmattade, ledbrutna, negativa och trasiga sätt som vid mina två tidigare maror utan trött på ett positivt sätt som efter en kontrollerad urladdning.

Målgång på Stadion med tummen i vädret, Tobias springer i grön Jogg.se-tröja och gula skor rakt över löparbanan. Tack Tobias för bilden. Fotograf: Bo-Göran Carlson

Löparglädje på Stadion!

75 meter kvar, kom igen nu!

Yes, jag fixade det!!!

Ett par minuter senare kommer en trött men glad Daniel över mållinjen och vi kramar om varandra och lunkar mot IP för T-shirt-utdelning och återhämtning. Där träffar vi även Therese som vi gratulerar till den fenomenala tiden 2:48:19. Fredrik kommer förbi och vi tackar varandra för sällskapet på första varvet, han har kommit på 3:26.

Daniel på väg mot mål i vit/grön tröja. Jag väntar någonstans i vimlet. Bild lånad från Daniels blogg.

2009 mådde jag riktigt dåligt på IP, illamående med noll aptit, nu känner jag mig väldigt pigg och hungrig och jag pladdrar på samtidigt som Daniel piggnar till så smått. Efter en stund eftersnack skiljs vi åt och jag ringer till en kompis och får den officiella sluttiden 3:09:46, vilket förvånar mig eftersom klockan visade så mycket mindre men jag inser senare med hjälp av Tobias (som var 17 sekunder före mig i mål, trots det såg jag aldrig hans gröna Jogg.se-tröja under loppet) att även tiden autopausas när klockan tappar GPS-kontakten vilket väl är logiskt.

Jag träffar Sofie, Mia och Nix och en liten besviken Miranda och är egentligen alldeles för uppfylld av mitt eget lopp för att ha någon pepp att erbjuda men hon gläds med mig och strax därefter lämnar jag Östermalms IP.

Denna gång, efter min tredje mara, för första gången, helt, totalt, fullständigt, belåten, nöjd och jätteglad över min prestation på alla sätt!! Jag är faktiskt så pigg att jag visslar hela vägen till tunnelbanan vilket väcker en del förundran hos trötta medlöpare!! Ni kanske tror att jag var för pigg och att jag kunde sprungit ännu snabbare? På det har jag faktiskt inget svar, eftersom jag inte vet.

Jag tryckte på bra sista biten in mot mål och tyckte nog att jag gav i princip allt. Eventuellt fanns det en liten växel till men då hade jag gått över gränsen och inte haft så bra kontroll som jag upplevde att jag hade och det är just känslan av kontroll, av att det var JAG som bestämde, JAG som regerade över min tidigare svaga mentala inställning eller pannben som det populärt kallas i löparbloggvärlden, som tillsammans med glädjen under alla 42 kilometrar utgör mitt starkaste intryck och ett förhoppningsvis livslångt minne efter den här maran!

Å andra sidan om man tänker efter, vem om inte just jag, ska springa en mara i just 4:30-tempo...

Tack för allt pepp via bloggen, tack till alla jag mötte före loppet, utmed banan och efteråt. Ni är fantastiska!

Stockholm Marathon 2010 - 3:09:46 - den korta versionen

Jag är fantastiskt nöjd med mitt lopp idag, samma känsla som under Kungsholmen Runt för en månad sedan. Snabbt men med full kontroll och positiva tankar hela vägen. Det svalare vädret gjorde det också mycket lättare att springa idag och den riktiga väggen kom aldrig.

Gick ut för 3:15 och låg hela tiden ett par minuter före schemat och efter 3 mil insåg jag att jag hade en bra chans även på 3:10. Intressant att inse att jag lyckades springa progressivt idag och jag kände mig grymt stark ute på Djurgården när jag beslutade mig för att gå förbi farthållarna för 3:15 för att slippa trängseln.

Också fantastiskt roligt att träffa alla bloggare på IP och utmed banan. Tack för allt pepp! Jag har aldrig varit så pigg efter maran, jag visslade hela vägen till tunnelbanan efteråt!! Nu ska jag suga på den här karamellen ett tag så kommer det en längre race report, förhoppningsvis med lite bilder, senare i veckan!!

Lunchpass, massage och sista bloggposten innan maran - hoppas vi ses där!

Fail to Plan - Plan to Fail. Nu är all planering gjord, all träning likaså. Det fanns inte tid till något tisdagspass, därför blev det lätt lunchpass idag istället, 5km @ 5:04-fart inkl 600m lång backe och en sista km i 4:06-fart med pigg och bra känsla.

Stelheten utsida höger knä (lätt känning av löparknä förmodligen) som jag känt sedan torsdagens snabbdistans kände jag inte av alls och efter jobbet idag fick jag massage där massören hittade en hel del stelhet i stora sätesmuskeln och den stora lårmuskeln fram. Massören förklarade att då får de knästabiliserande musklerna på sidorna jobba mycket mer vilket kan ge knäsymptom. Efter massagen känns det fantastiskt i benen och jag kunde inte låta bli att jogga lite i mina sneakers på kvällspromenaden nyss :-) Nu blir det helvila (och stretch) i mer än två dygn så kommer jag vara grymt löpsugen på lördag!!

Jag har tränat på bra i vår, bättre än innan mina två tidigare maror. Jag har ett gott självförtroende efter färska PB'n både på halvmaran och på milen på träning. 90 mil i benen är 15 mer än förra året, bra kontinuitet utan längre avbrott. Jag tycker också att jag i år har mer erfarenhet och fler mentala nycklar och knep att ta till när (inte om) det börjar ta emot, inte minst insikten om att tröttheten kan komma och sedan försvinna igen under ett pass eller ett lopp. Jag är en bättre löpare i år än tidigare helt enkelt!!!

Förutsättningarna är därmed goda så nu kör vi - full fart mot bortförklaringarna!!! :-)

Nu gäller vila, mat, dryck och mycket sömn och så hoppas jag att vi ses på Östermalms IP på lördag!

Vi är nämligen några bloggare som diskuterat en bloggträff på Östermalms IP någon gång kring kl. 12.30. Platsen är inte spikad i detalj men någonstans i skuggan i slänten bredvid där man går ut till startfållorna. Där kan de som vill träffas IRL en stund för lite peppande snack innan start. Jag hoppas vi ses där! På min nummerlapp står det 890.

Även bloggen får vila nu ett par dagar! Håll utkik efter en kort resultatuppdatering här på lördag kväll följt av en längre race report lite senare.

Jag önskar mig själv och alla andra marathonlöpare LYCKA TILL!!!

Laddad? - De sista passen innan maran.

Visst känner jag mig laddad inför maran på lördag men inte sådär tokfokuserad som förra året när jag knappt kunde tänka på något annat sista veckorna. Tvärtom känner jag mig väldigt avslappnad inför uppgiften! Att jag inatt drömde om att springa maran är väl ett tecken på att det ändå någonstans där inne i skallen bearbetas och laddas.

Skum dröm för övrigt, jag sprang på gator där loppet inte går (förbi Sergels Torg, Klarabergsgatan...), det var trångt men inte med löpare (förmodligen just för att jag sprang på "fel" gator). Jag bröt loppet i drömmen vid Högalidskyrkan på Söder (där loppet knappt heller passerar), tog en taxi, ångrade mig, åkte tillbaka och sprang vidare...minns inte hur det slutade men kommer inte ihåg någon drömlik målgång i alla fall...

Finns det inte ett uttryck som handlar om att premiären blir bra om generalrepetitionen...never mind, jag lär ju i alla fall inte lyckas med att springa vilse på lördag såvida jag inte är allvarligt förvirrad till följd av vätskebrist.

Sonen agerade fotograf innan kvällspasset. Foto: Privat.

Helgen har innehållit lite lätt styrketräning igår och lite In lines-åkning med sonen idag och idag var det dags för att återuppta löpningen efter sub40-milen i torsdags. Lugn löpning var tänkt och precis så blev det, 11,3km mysjogg i kvällssolen @5:11 min/km och 154 bpm med sällskap av koltrastar i skogen. Lätt, skönt, vilsamt och härligt på alla sätt. Varför just 11,3km kanske vän av ordning frågar? Jo, runt en mil hade jag tänkt men med hjälp av 11,3 så fick jag ännu en jämn och fin siffra i träningsdagboken, 180km i maj. Nu blir väl Bureborn galen på mig och mina siffror...

Vila imorgon, lätt kort distans (5-6km) med 1-2 km i marafart på tisdag och eventuellt också ett ännu kortare pass 3-4km på onsdag med sista kilometern i marafart, det är allt jag tänker träna nu i veckan innan loppet. Alternativt skippar jag onsdagspasset och joggar 2-3km på fredag istället, har inte bestämt mig.

Hur tränar ni den här veckan? Mår ni bäst av lång helvila innan lopp eller funkar ni bättre med korta lätta pass, jag har faktiskt ingen aning vad som passar mig bäst...

Mara-outfit I-landsproblem!

Trött idag!! En son på penicillin med kliande svinkoppor och en ömmande utsida vad (!) höll mig vaken inatt. Dagens hällregn bidrog också till inställt lunchpass idag. Tar lunchpasset imorgon istället lyhörd för vad kroppen säger, inte speciellt orolig för att det ska vara något allvarligt, har ofta lite småkänningar någon dag efter halvtuffa långpass.

I brist på löpning, dags att börja fundera på mara-outfit. En reservplan är väl bra men sannolikheten att långa tights och långärmat behövs lär väl inte vara så stor efter de tre senaste årens Stockholm Barbeque...

Newline-linnet till vänster som på Stockholm Marathon 2009 eller den tunna Niketröjan som jag sprang med på Kungsholmen Runt nyligen?

Springa snabbt-skorna, Garmin, en ny riktigt tunn Adidas-keps och så mina väl insprungna tunna Newline-tights blir det i alla fall!

Solglasögon eller inte?

Linnet ovan funkade jättebra i värmen förra året men den gröna tröjan är också riktigt tunn och luftig. Skorna har jag ju bestämt (eller...), Garmin ska med såklart tillsammans med den riktigt luftiga tunna kepsen och de tunna välanvända tightsen med halva loggan bortnött. Pulsbältet till Garmin stör mig inte så det åker nog också med.

När det gäller solglasögon så gillar jag mina löparbrillor skarpt! Jag är dock glasögonbärare och även om jag ser ganska bra utan glasögon, (riktigt bra enligt hustrun, bättre än vad hon ser med glasögon!) sämsta ögat -1 dioptri, så har jag oftast mina glasögon på näsan i alla fall eftersom jag är van vid det och trivs med det. En riktigt riktigt solig dag är det dock skönt med solglasögon, speciellt på en löptur som varar i drygt tre timmar, men då blir det till priset av lite sämre synskärpa på långt håll. Där har ni ett I-landsproblem vilket för övrigt hela det här inlägget tenderar att handla om ser jag nu!

Visst ja, glömde ju redovisa strumpor och kalsonger. Strumporna blir ett par tunna vita "Newline Bamboo" från Runners Store och vad gäller kalsonger så räcker det med att konstatera att de är tunna och har sprungit marathon förut.

Ser ni den här outfiten (exkl kalsongerna som ni slipper se) på en rastlös figur på Östermalms IP eller i fållan för startgrupp C och det dessutom står 890 på nummerlappen - kom fram och hälsa!!

Vad ska ni springa i?

Springsugen...

Igår blev det lite styrka hemma i vardagsrummet, lite situps, plankan, sidoplanka, benlyft, utfall, djupa knäböj, 3x30 tåhävningar i trappa, 3x20 armhävningar, balansplatta (stå på ett ben och plocka upp "saker" från golvet) och lite andra blandade balans-/instabilitetsövningar. Jag gillar ju min balansplatta men det blir för sällan vilket gäller hela alternativträningsgrejen för min del. Det känns ofta väldigt oinspirerat att köra styrka, så även igår.

Däremot är jag grymt springsugen. Jag hade ju lovat mig själv vila tills imorgon men kroppen känns pigg så det vete sjutton om det inte får blir ett kort tröskelintervallpass ikväll ändå och lunchlöpning imorgon.

Detta ska ju föreställa sista "hårda" veckan inför maran, och visst, långpasset på söndag ska bli ganska tufft, men en tuff vecka borde ju ändå innehålla fler än tre pass och kommer jag ut ikväll får jag i alla fall ihop fyra löpppass och ett styrkepass, vilket är om inte hårt, så i alla fall godkänt!

Mer eller mindre kvalificerade gissningar på Marathon-resultat

På kul så matade jag in mitt färska halvamarathon-PB 1:28:08 i några olika kalkylatorer som finns på nätet för att se vilken tid på maran de föreslår:

Jack Daniels säger: 3:03:47 (VDOT 52,22).
McMillan säger: 3:05:52.
Runbayou som jag tror också är baserad på Jack Daniels (??) säger: 3:04:36 (VDOT 52).
Runworks (som också är baserad på Jack Daniels (förvirring...)) säger: 3:04:39 (VDOT 51.9)
Running for fitness säger 3:04:18 och ett Vo2 Max på 52,2 ml/kg/min.

Till sist har vi den mer konservativa omvandlingstabellen från FK Studenterna som tar hänsyn till att de flesta (motionärer) inte är optimalt tränade för marathondistansen och därför visar en maratid på 3:18 för ett halvmararesultat på 1:28:00. Det roliga med studenternas tabell är att för samma halvmararesultat visar den sub40 (39:55) på milen!

Själv tror jag att min kapacitet realistiskt ligger mitt emellan tiderna ovan. Jag kommer ju inte öppna första 21,1km på maran så snabbt som 1:28:08 och därmed inte heller springa maran på de snabba tiderna runt 3:05. Däremot tror jag mig nu ha en riktigt bra chans att gå under studenternas 3:18 och korsa mållinjen på Stockholms Stadion någonstans mellan 3:10 och 3:15 som är mitt mål.

Idag lunchlöpning igen, 5,3km lättdistans @ 5:10-fart med sällskap följt av 5km marafart solo i 4:30-fart och det märktes direkt på pulsen att det var en riktigt varm dag idag men jag aktar mig väldigt noga för att klaga nu när den efterlängtade värmen äntligen är här! Det gick lätt även om jag inte kände mig helt pigg i benen efter söndagens 30km.

Nu tar jag det lugnt, tränar eventuellt lite styrka imorgon men väntar med löpning till på fredag och på söndag blir det sista långpasset innan maran.

Ett tack, lite siffror från i lördags och dags att titta framåt mot maran

Jag började blogga förra året mest som ett experiment - nu vill jag inte vara utan det!

Skrivandet, kommentarer jag får och inte minst de löpare jag nu träffar på olika lopp mycket tack vare bloggen ger otroligt mycket energi och det vill jag TACKA ER för, mina läsare!! Bloggen har tillfört en helt ny dimension till löpningen! Okända personer kom fram i lördags och berättade att de inspireras av min blogg - det är ju faktiskt helt otroligt!!

Jag är fortfarande endorfin-flinig efter loppet i lördags. Jag detroniserade mitt tidigare PB på 1:32:15 och passerade med marginal 1:30. Ibland undrar jag också varför jag inte orkade pressa mig sub 1:28 men jag är inte ledsen för det, jag var riktigt trött sista 500 metrarna under den alldeles för långa sista kilometern och jag hade inte kraften till en spurt och jag hade inte heller fokus på klockan sista biten eftersom jag visste att jag skulle persa rejält.

Eftersom jag hade full kontroll och bra känsla hela vägen är jag dessutom 100% säker på att det går att springa bort minst 8 sekunder nästa gång.

Hempa frågade hur jag lade upp de två milen och vilken mil som var snabbast? Kilometertiderna, se förra inlägget, var ojämnare än det kändes (spridning 3:57-4:18) och min enda och enkla "plan" var att hålla mig runt jämn 4:10-fart hela vägen. Garmin-tiderna (inte skyltarna på loppet som ibland stod ganska fel) visar:

Km:
0-5: 21:10
5-10: 20:43
Första milen: 41:53
10-15: 20:57
15-20: 20:39
Andra milen: 41:36

Trängseln första kilometrarna syns på tiden för första fem kilometrarna som tog över 21 minuter, sedan var nästa två femkilometersetapper ganska jämna och kilometrarna mellan 15-20 de snabbaste. Riktigt nöjd med "upplägget"!

Nu har jag vilat i två dagar och idag var det dags att dra igång träningen igen med lite lätt lunchlöpning, 7km @5:05-fart +2,3km @ marafart (4:33, 4:32 min/km). Torsdag-fredag är jag ledig och då hoppas jag det finns tid till lite träning och på söndag är det dags för vad som förmodligen blir näst sista långpasset inför maran (mitt elfte i år om jag räknar pass över 20km), dags att springa åtminstone 35km igen varav en stor del i tänkt mara-fart.

Ang maran känner jag nu bara tillförsikt MEN jag är inte så högmodig att jag reviderar min målsättning, jag vet hur Jante i huvudet har besegrat benen sista milen på mina två tidigare maror och det gäller att stå emot mentalt och fortsätta springa på dagen D fast kroppen och huvudet säger stanna/gå. Målet förblir att göra en jämnare mara och därmed komma in under 3:15 och med lördagens halvmararesultat känns det nu lite mindre tufft!

Dagens favoritämne och en tankevurpa

Favoritämnet för dagen i löpar-Sverige torde vara banändringen i Stockholm Marathon som diskuteras på diverse forum och bloggar. (såg jag faktiskt på lunchen, för inte surfar jag på arbetstid, hrm). Summa kardemumma tror jag blir +/- noll, det blir mer publik i början och den förhatliga backen på Greve von Essens väg på gärdet blir nu en trevlig utförslöpa istället. Å andra sidan känns det märkligt att passeringen av Stockholms Stadion inte ligger halvvägs in i loppet nu.

Läser följande på Stockholm Marathons hemsida: "Ett kortare förstavarv innebär täten kommer ikapp de långsammare löparna senare och att därmed färre löpare blir varvade". Hmm är det inte så att ett kortare förstavarv innebär att täten varvar flera löpare men att det längre andravarvet gör att det tar längre tid innan täten varvar de långsammare löparna tänkte jag först tills jag med lite hjälp kom på att ett kortare varv gör att fler ju hinner påbörja sitt andravarv och därmed inte bli varvade alls... hmm tankevurpa.

För övrigt blev det en lunchrunda idag igen, inte mycket att orda om 7,1 km i 5:05-fart, lagom på alla sätt just nu efter att jag tränat ganska bra nu i två veckor.

890

Så är man då anmäld och finns i startlistan till nästa års Stockholm Marathon, känns bra på alla sätt. Ser ni en rastlös person med startnummer 890 (förra årets placering) på Östermalms IP den 5 juni nästa år, kom fram och hälsa!