I rubriken har ni den korta versionen för er som nöjer er med korta fakta. Jag hade sett fram emot årets upplaga av Strängnäs halvmaraton av flera olika anledningar, dels har jag sprungit det här trevliga loppet två gånger innan - 2018 och 2019 och verkligen gillat det trots att banan inte är den lättaste eller snabbaste. Jag har heller inte tävlat mycket i år och de två lopp jag gjort på Enhörna halvmaraton och Täljemilen kan båda snabbt sammanfattas som bedrövliga sett till både utförande och resultat.
Efter att kanske haft någon form av lätt överträning sedan i somras, eller snarare kanske att det varit för mycket utanför träningen som kostat på eftersom löpningen gått otroligt trögt ett längre tag, har jag ändå hittat en bättre balans de sista sex veckorna innan loppet och både klockan och min känsla talade om för mig att formen var stigande. Åkte ändå till Strängnäs utan någon skarp formulerad målsättning men 4:10-4:15-fart hade på träning känts ganska kontrollerat och jag kände att jag skulle bli besviken om jag inte klarade "sub90", vilket jag ändå inte tog för givet på efter att ha misslyckats med att springa sub40 på Täljemilen i början av oktober.
Strängnäs bjöd på några plulgrader, uppsprickande molntäcke och svaga vindar så förhållandena såg fina ut när jag kom dit ihop med mina löparkompisar Magnus och Linn, verkligen kul att träffa så många bekanta ansikten på plats! Kände noll nervositet innan och när starten gick kom jag iväg precis runt den 4:10-fart jag tänkt mig. Efter den långa inledande utförslöpan hamnade jag i en klunga ihop med bl a Manne Forsberg från Spring Snyggt-podden och vi följdes åt i några kilometer. Farten var nu lite snabbare än de 4:10 per kilometer jag tänkt mig, snarare runt 4:05 min/km. Efter att ha dragit vår lilla klunga en kort bit sprang Manne och en Strängnäslöpare ikapp och förbi och Manne uppmanade mig någonstans runt 8-9 km att hänga på men jag kände att det fortfarande var tidigt i loppet och jag ville inte förivra mig utan behålla den positiva känsla jag hade och då farten var ändå nära 4 min/km så lät jag dem sakta springa iväg framför mig men hade dem inom synhåll hela vägen tillbaka in till Strängnäs igen runt 14-15 km. Milen passerades på 40:48 på egen klockan och jag kände att jag skaffade mig marginal till mitt sub 90-mål för varje kilometer som passerade och de passerade förbi ganska snabbt.
Jag sprang resten av loppet från ca milen i princip själv. Vid 13-14 km kom någon backe jag inte kände igen och jag hade ett par långsammare km runt 4:10-4:15 men de följande fem kilometerna hamnade farten igen omkring 4:05 min/km. Jag blev passerad av någon men sprang också om ett par stycken. Väl inne i centrala Strängnäs längs med vattnet igen var det ibland inte glasklart om man förväntades springa på träbryggorna närmast vattnet eller på vägen men jag följde vattnet och hade nu en tjej och en kille ca 50 m framför mig. Försökte räkna lite på sluttid och tänkte att jag nog skulle springa på ca 1:27 men jag höll farten på tröttnande ben genom de många knixiga svängarna innan den långa backen tillbaka upp till mål som avslutar loppet och där tappade jag heller inte fart den här gången med km 19 och 20 på 4:11 och 4:10 En anledning var att jag bestämde mig för att pressa mig förbi killen och tjejen framför mig och jag passerade båda två med kanske 100 m kvar upp till Vasa-vallen, trots att jag var rejält trött här. När vi kom in på banorna för målgång blev jag dock omsprungen igen av tjejen och då var jag riktigt trött och trodde inte jag skulle orka täppa igen luckan på några meter men igenom sista kurvan och på upploppet så spurtade jag mig upp bredvid henne och vi gick i mål samtidigt och fick samma sluttid 1:26:13 med tjejen på en tredjeplats och jag då på en trettiondeplats.
Direkt efter mål var jag så trött så jag fick lägga mig en kort stund på banan innan jag hämtade mig, fick den fina medaljen och försåg mig med det generösa utbudet av energi i form av hembakt bröd, kaffe, sportdryck med mera. Kunde välkomna mina kompisar i mål och det var väldigt trevligt att hänga kvar en kort stund och prata med många löparvänner innan hemfärd. Tack som vanligt till det trevliga gänget i Strängnäs löparklubb för ett väldigt bra arrangemang och extra roligt att flera elitlöpare i år hittat till loppet och att det var så många anmälda!
Detta gav verkligen energi! Så kul att springa med en så positiv känsla hela vägen och orka hålla jämn fart hela sträckan. Att klart överträffa en målsättning som var lågt ställd men ändå osäker och att få något slags kvitto på att jag är på rätt väg, att känna mig "som vanligt" igen. 1:26:13 är inte så långt ifrån de 1:25 höga jag gjorde förra gången 2019 när jag i bättre form än nu och jag ser fram emot att fortsätta på den inslagna vägen med lite mer vila, lite högre andel kontrollerade kvalitetspass, fortsatt bra träning med regelbundna långpass och förhoppningsvis kontinuitet i vinter!
Tack till er som kom fram och pratade i lördags, trevligt att träffas och tack för att ni läst hela rapporten!
Skönt med en bra känsla på ett lopp såhär på höstkanten.
SvaraRaderaTack Anders och kul att du börjat blogga igen, roliga rapporter från tävling och träning och grattis till fina resultat. Jag har också fantastisk fin kontinuitet och sprang mer än någonsin förra året, nästan 40 mil mer än högsta noteringen tidigare men jag har inte fått något alls betalt för det i form av bättre tävlingsresultat, tvärtom snarare. Jag har bara sprungit två lopp tidigare i år varav ett i hög värme och båda två gick uselt så med tanke på det var det extra skönt att få till ett OK resultat innan året är slut. Nu är jag ännu mer övertygad om att detta att jaga mängd inte är något för mig, jag blir sliten och får inte så stor träningseffekt av enbart volym.
RaderaJa jag såg att du resultatmässigt haft det lite tyngre. Kanske extra skönt med ett såpass bra genomfört lopp som Strängnäs hm då 🙂
RaderaSåg på Strava att du har en hög löpvolym och det kan ju slå lite åt båda hållen som du själv är inne på. Vet inte hur mycket alternativ träning du kör men för mig är balansen mellan löpning och främst skidor(och innan dess simning) en viktig komponent i att hålla mig hel.
Är övertygad om att du kommer tillbaka starkt nästa år, läste ditt inlägg om att springa som snabbast även om man börjar bli till åren kommen. Inspirerad 🙂
Inte minst då jag själv ser fram emot att få bli 50 och få jämföra mig med andra i den ålderskategorin.
Ja verkligen skönt att få till ett kvitto i form av ett hyggligt resultat. Intressant att du tycker jag har en hög löpvolym, det tycker jag inte själv nämligen jämfört med många andra jag följer på t ex jogg.se (det är där jag primärt fortfarande registrerar min träning, Strava är mer en back-up). Hittils i år har jag snittat dryt 57 km/vecka och lär väl landra någonstans runt 300 mil i totalvolym. Min alternativträning är i princip obefintlig vilket gör att min träning i timmar heller inte har så hög volym, blir någonstans runt 270h i år. Jag har en racercykel men tycker det är ganska tråkigt och jag har lite för stor respekt för farten och trafiken för att riktigt koppla av, längdskidor blir det bara några sporadiska pass när det finns snö, styrketräning är väldigt blygsam, tycker det är riktigt tråkigt. Jag är inte alls skadebenägen men har numera en tendens att bli sliten av för mycket löpning.
RaderaHoppas kunna fortsätta träna smart nu i vinter, även om vinterträning kan vara en utmaning när det gäller att springa lite fortare, jag har tillgång till löpband via vårt lokala gym, får kanske bli lite fartpass där.
Hmmm, ja det där med volym är såklart relativt. Jämför man med alla motions-nördar (ja jag är en själv) så låter det kanske inte så mycket men rent objektivt är såklart över 8 km per dag i snitt en respektabel volym. Sen blir det såklart i relation till vad jag själv tränar, svårt att inte göra det :-)
RaderaMin reflektion kom väl också utifrån att du själv skrev att volymen gör dig sliten.
Däremot håller jag med om att volymen i tid inte är så extremt hög, under timmen per dag i snitt, men rent generellt skulle jag tro att du skulle tjäna på mer kompletterande träning än mer löpning (sagt enbart som en allmän input).
Jag driver ju en tes att med ålder ska man minimera spetsträningen, öka mängden låg ansträngning, öka variationen i träningen och försöka lägga in mer och mer styrka.
Försöker leva som jag lär men det blir långt ifrån "perfekt", är t ex dålig på styrkan men har blivit klart bättre det här året på att balansera mellan olika träningsformer.
Du kommer säkert få en bra träningsvinter, själv hoppas jag på många fina vita pass i skog, både i skid- och löpspåret
Intressant diskussion detta, tack för det! Jo, det är lätt att bli lite "hemmablind" när man ser på träningsforum hur mycket folk tränar och tror att det är normalt att springa 10-12 mil i veckan.
RaderaJag håller med dig om att jag nog skulle tjäna på att komplettera träningen med annat än löpningen och heller inte vara rädd för att byta ut ett löppass mot någon annan träningsform och tro att jag missar löpvolym och att det gör något. Mitt problem är bara att jag alltid föredrar löpningen, tycker inte någon annan träningsform är lika rolig och inte heller lika enkel och lättillgänglig. Cykling är jag som sagt inte någon fantast av och skidor blir för lite och mer rekreation än riktig träning. Styrkan samma sak, kan vara duktig i perioder men tycker det är för tråkigt för att få någon kontinuitet och känner mig också villrådig de få gånger jag besöker ett gym. Vet ju att det bara är ovana men är inte motiverad att lägga mer tid i gymet för att bli mer bekväm/van där. Just nu tror jag på att köra lite mer kvalité men lite försiktigare, vara disciplinerad med ett par vilodagar per vecka men ska försöka åtminstone köra lite hemmastyrka nu i vinter.